När vaccin eller covid-19 diskuteras så fylls ofta kommentarsfälten av uttryck som kan vara svåra att hänga med i – här är en ordlista!

Uppdatering 10 januari 2022: Listan är påfylld med begrepp som “shedding” samt nya granskningar.

En del av begreppen i vaccindebatten är kopplade till falska påståenden. Trots att dessa blivit granskade sedan länge så fortsätter de att leva sitt eget liv på nätet.

Som en liten parlör har vi därför gjort en lista över några sådana begrepp. I listan hittar du en kort sammanfattning – själva granskningarna hittar du via länkarna.

Spikeprotein

Vad är det?
Vaccinerna mot covid-19 är byggda på idén att kroppen ska lära sig känna igen coronavirusets utstickande piggar, det så kallade spikeproteinet. Det gör man genom att få kroppen att själv producera spikeprotein. När sedan viruset kommer så ska kroppen och immunförsvaret vara redo.

Vad påstås?
På nätet har det spridits oro att spikeproteinet som skapas till följd av vaccininjektionen skulle vara väldigt farligt och att det är som att spruta in ett gift i folk.

Vad är problemet med det?
Missuppfattade forskningsstudier ligger bakom många av påståendena. När du drabbas av covid-19 beter sig viruset till exempel på ett sätt och sprids ut i kroppen. När du vaccineras skapas det inte på långa vägar lika mycket spikeprotein och det är många debattörer som missar denna avgörande skillnad i proportioner.

Det går vi till botten med i den här granskningen: Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift.

Här är en rad andra granskningar om spikeprotein:

► USA Today: COVID-19 vaccines don’t produce dangerous toxins
► Factcheck.org: COVID-19 Vaccine-generated spike protein is safe, contrary to viral claims
► Health Feedback: Byram Bridle’s claim that COVID-19 vaccines are toxic fails to account for key differences between the spike protein produced during infection and vaccination, misrepresents studies
► Nyhetsbyrån AP: Spike protein produced by vaccine not toxic
► PolitiFact: Viral immunologist says COVID-19 vaccines’ “spike protein” means people are being inoculated “with a toxin.”

“Shedding”

Vad påstås?
Att vaccinerade “läcker” över till ovaccinerade och kan ge dem olika fysiska effekter.

Vad är problemet?
Det är inte biologiskt möjligt på grund av hur mRNA-vaccinerna fungerar. Läs mer om det här:
► Myt att covid-vaccinerade “läcker” och påverkar ovaccinerade

Här hittar du fler granskningar:
► Nyhetsbyrån AP: No, COVID-19 vaccines do not ‘shed’
► Factcheck.org: No Scientific Basis for Vaccine ‘Shedding’ Claims
► Nyhetsbyrån Reuters: COVID vaccines do not ‘shed’ from one person to another
► Politifact: Repeatedly debunked idea of “shedding” COVID-19 vaccines is still false

Grafenoxid

Vad är det?
Ett supertunt material som är ett atomlager tjockt.

Vad påstås?
Att det finns i vaccinet. Enligt ett rykte skulle vaccinet bestå av 99 procent grafenoxid. Andra kopplar grafenoxid till magnetism eller 5G-teknik (se nedan).

Vad är problemen med de påståendena?
Grafenoxid finns inte i vaccinet. Det har inte presenterats några trovärdiga bevis för att det hittats där och hade det varit 99 procent grafenoxid i vaccinet så hade vaccindoserna varit kolsvarta.

Här kan du läsa vår granskning: Magnetism, 5G och biovapen – påståenden om grafenoxid i vaccin frodas på nätet

Ytterligare granskningar:
► Nyhetsbyrån Reuters: COVID-19 vaccines do not contain graphene oxide
► The Journal: Debunked: No, Covid-19 vaccines do not contain graphene oxide
► Full fact: The Pfizer vaccine isn’t 99% graphene oxide
► Snopes: No, the mRNA vaccines do not contain graphene oxide

Parasiter

Vad påstås?
Att vaccinet innehåller olika former av parasiter eller organismer. Tidigare under pandemin spreds även bilder på påstådda maskar i munskydden.

Vad är problemet?
Det stämmer inte. Parasitexperter har tittat på bilder som spridits och avfärdat att det rör sig om parasiter. Vad gäller maskarna i munskydden så var det små fibrer.

Här kan du läsa mer om det:
► Politifact: The Pfizer COVID-19 vaccines contain a deadly parasite

Och här kan du se Faktisk.nos film om “munskyddsmaskarna” Nei, det er ikke helse­far­lige parasitter i munnbind, eller Aftonbladets intervju med en överläkare som förklarar de ”svarta maskarna som rör på sig”:

Genmodifierande injektioner

Vad påstås?
Att vaccinet förändrar ditt DNA. Att covid-19-vaccinerna inte är vaccin.

Vad är problemet?
Det budbärar-RNA som finns i vaccinet tar sig inte in i cellkärnan, där vårt DNA finns. Och, bara för att tekniken inte är klassisk så innebär det inte att vaccinerna inte är vaccin. Vaccin är läkemedel som ska skapa skydd mot sjukdomar genom att man aktiverar kroppens immunförsvar.

Här hittar du olika definitioner på vaccin: Läkemedelsverket, Nationalencyklopedin, svenska Wikipedia, engelska Wikipedia, världshälsoorganisationen WHO.

Källkritikbyrån har tagit upp frågan om DNA-förändringar i den här granksningen:
► Hälsoprofil vilseleder om vaccin mot covid-19

Andra genomgångar:
► The Brink från Boston-universitetet: Myths vs. Facts: Making Sense of COVID-19 Vaccine Misinformation
► Nyhetsbyrån AFP: Covid-19 vaccines don’t change your DNA
► Politifact: Vaccines “will remove parts of your DNA and replace it with GENETIC CODING (TECHNOLOGY)” that will “cause people to HAVE to cooperate with the New World Order”

Inte godkända

Vad påstås?
Att covid-19-vaccinerna inte är helt godkända.

Vad är problemet?
Jo, vaccinerna som används i Sverige är till exempel godkända av EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten. De har något som kallas villkorat marknadsgodkännande, men det är ett fullgott godkännande och det har inte gjorts avkall på säkerhetskrav.

Källkritikbyrån har skapat en guide med utgångspunkt i det här påståendet:
► Guide: Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet

Inte testat på djur

Vad påstås?
Att covid-19-vaccinerna inte genomgått testning på djur.

Vad är problemet?
Att det inte stämmer. Resultaten har bland annat publicerats i vetenskapliga tidskrifter.

Här kan du läsa mer om det:
► USA Today: Pfizer, Moderna and Johnson & Johnson each completed animal testing

Ivermektin

Vad är det?
Ett läkemedel för att behandla parasitangrepp. 2015 tilldelades forskarna William Campbell och Satoshi Ōmura Nobelpriset i medicin för att ha tagit fram ivermektin och därmed lindrat lidandet som parasitsjukdomar medför i världen.

Vad påstås?
Att det egentligen är en billig och effektiv medicin mot covid-19 som förnekas världen eftersom läkemedelsbolagen hellre vill tjäna pengar på vaccin eller andra lösningar.

Vad är problemet?
Det finns i dag inget stöd för att ivermektin hjälper vid covid-19. Det har avslöjats allvarliga fel i studier som lyfts fram i debatten. Läkemedelsföretaget Merck som tillverkar ivermektin säger själva att det inte finns stöd för påståendet.

Här kan du läsa mer om det:
► BBC: Ivermectin: How false science created a Covid ‘miracle’ drug
► The Guardian: Huge study supporting ivermectin as Covid treatment withdrawn over ethical concerns
► Merck: Merck Statement on Ivermectin use During the COVID-19 Pandemic

Detsamma gäller för hydroxyklorokin eller klorokinfosfat – det finns i dagsläget inte stöd för att de kan förebygga eller behandla covid-19.

CT och PCR-test

Vad är det?
PCR (på engelska polymerase chain reaction) är en molekylärbiologisk metod som används inom en lång rad områden. Under pandemin har PCR-tester använts för att upptäcka arvsmassa från viruset sars-cov-2.

Proverna i PCR-tester körs i ett antal cykler och det så kallade CT-värdet visar hur många cykler som krävdes innan man fick utslag.

Vad påstås i sociala medier?
Att PCR-testerna visar fel och har skapat en uppblåst bild av pandemins omfattning. Ett annat påstående är att CT-värdena kan “ställas in” så att PCR-testerna visar det som “makten” önskar.

Kommentarer på nätet:
“C19 PCR TEST … ÄR VÄRDELÖSA!”

“Lösningen makten nu har är att ändra på PCR-testerna från 35 Ct till 20 Ct – för då SER det ut som smittan minskar och försvinner.”

Vad är problemet med de här påståendena då?
Rätt använt är PCR-test en mycket träffsäker och tillförlitlig metod, och har länge använts vid många andra sjukdomar, till exempel influensa och kikhosta. Att testet ger 97 procent falska positiva resultat bygger på missförstånd.

Ett testresultat är en del av en helhetsbedömning där till exempel symtombilden av patienten också ingår.

Om CT-värden: Man ställer inte in provet på ett visst CT-värde, utan man får ut ett CT-värde av provet. Värdet man får avspeglar viruskoncentrationen. Lågt CT-värde = en hög viruskoncentration i provet och därmed stor smittrisk. Ett högt CT-värde = en låg viruskoncentration och liten smittrisk.

Det finns många fler detaljer och för dig som vill fördjupa sig tar vi upp PCR-test i de här tre faktagranskningarna:
► Nej, CDC har inte dragit in PCR-tester “för att de inte fungerar”
► Mytbildning på nätet om “värdelösa PCR-tester”
► Misstro mot överdödlighet och covidtester sprids på Facebook

Här hittar du ytterligare granskningar:
► Tjekdet: Analyserer myndighederne sig med vilje til for mange positive coronatest?
► Faktisk.no: Nei, WHO sier ikke at PCR-testen gir så mange falske positive at den ikke kan brukes
► The Journal: FactCheck: No, a claim by an Irish doctor that PCR tests have a 97% false positive rate is not true
► Nyhetsbyrån Reuters: CDC lab update on COVID-19 PCR tests misinterpreted

Kary Mullis

Vem är det?
Kary Mullis (1944 –2019) var en amerikansk kemist som fick Nobelpriset i kemi 1993 för sin roll i uppfinnandet av PCR-metoden. Mullis hade flera kontroversiella åsikter om bland annat HIV och klimatförändringar.

Hur figurerar han på nätet?
Citat från olika sammanhang där Mullis diskuterat lämpligheten i att använda PCR-test för HIV har spridits som ett argument mot att använda testerna i samband med covid-19-pandemin.
Kommentar på nätet: “PCR testens uppfinnare säger klart och tydligt att de inte kan bevisa någon särkild sjukdom / virus”.

Vad är problemet?
En del av de här spridda citaten är felaktigt återgivna, andra är utplockade ur längre sammanhang och helt enkelt felaktigt använda. Det Mullis väl sagt innebär inte heller att PCR-tester inte kan användas för att hitta virus i någon.

Här kan du läsa granskningar om detta:
► Tjekdet: Er PCR-testen dømt ubrugelig af opfinderen bag? Nej, gammelt citat hives ud af kontekst
► Full fact: The inventor of PCR never said it wasn’t designed to detect infectious diseases
► Nyhetsbyrån Reuters: Inventor of method used to test for COVID-19 didn’t say it can’t be used in virus detection

Finns det fler problem?

Ja, många. Detta är en bråkdel av alla påståenden och begrepp som figurerat i debatten. En del ligger väldigt långt ut på orimlighetsskalan, såsom till exempel påståenden om 5G och covid-19, alltså att trådlösa mobilnätverk har något med coronaviruset att göra, eller att man blir magnetisk av vaccinet.

Läs mer:
► Magnetism, 5G och biovapen – påståenden om grafenoxid i vaccin frodas på nätet
► Nyhetsbyrån Reuters: COVID-19 vaccines are not a ploy to connect people to 5G

Det är också vanligt förekommande att debattörer hänvisar till personer med fel titlar eller kunskapsområden. Till exempel så presenteras virologen och immunologen Robert Malone som uppfinnaren av mRNA-tekniken, när det i själva verket är en bragd som många forskare bidrog till.

Här är ett par faktagranskningar som tar upp personer som figurerat i debatten:
► Nyhetsbyrån AP: Om Michael Yeadon
► Politifact: Om Luc Montagnier
► Lead stories: Om Reiner Fuellmich

Här är ett par av alla de artiklar som vi på Källkritikbyrån skrivit under pandemin:
► Inga belägg för att C-vitamin stoppar corona-viruset
► Spritt Facebook-inlägg vilseleder om munskydd och tvångsvaccinering
► Nej, Europarådets resolution sätter inte stopp för vaccinpass

Vi kommer att fylla på listan – tipsa gärna om begrepp som du tycker behöver en egen punkt!

Uppdatering 10 januari 2022: Listan är påfylld med nya granskningar och ett par nya passager, dels om begreppet “shedding” och dels om vaccinernas godkännanden.

Vill du lära dig mer så har vi fler guider om hur du navigerar på nätet:

► Så går du snabbast från flödet till källorna
► Så spårar du filmer på nätet
► Så här granskar du en bild
► Så hittar du borttagna saker på nätet
► Så kollar du en bild i mobilen
► Så känner du igen en blufftävling

Nästa gång du ser någonting i flödet som du funderar över så testa gärna att använda metoderna från våra guider. Tipsa gärna oss på Källkritikbyrån också!