Granskning

Mytbildning på nätet om “värdelösa PCR-tester”

8 February 2021  |  |

I sociala medier har det på sina håll etablerat sig en föreställning om att covidtesterna inte visar rätt och det märks i kommentarsfält och debatter. Men flera av idéerna som fått spridning stämmer inte.

Foto: Pixabay/Facebook

PCR-testerna används för att undersöka om någon har covid-19, och har varit föremål för en hel del spekulationer. Påståenden om testerna går igen i inlägg som vi på Källkritikbyrån granskat, som våra nordiska kollegor granskat, och som internationella faktagranskare skrivit om.

Men trots att mycket är genomgånget så fortsätter missförstånden att spridas. Kommentarerna dyker upp i samband med nyheter om PCR-testerna, till exempel om att det krävs intyg för att resa.

Kommentar på Facebook.

Så här ser några av de felaktiga påståendena ut: PCR-testerna har en enorm felmarginal och har skapat en uppblåst bild av pandemins omfattning, påstås det i inlägg i sociala medier.

Så här skriver en person:

Ja förutom detta så har PCR testen bevisats ha en felmarginal som är enorm. Det har även visats sig att den rapport som visar att man kan använda PCR test inte är pre reviewed. Hela testningen av hela jordens befolkning är felaktig och visar inte på pågående infektion.

Kommentar på Facebook

En Facebook-sida som publicerar konspirationsteoretiska inslag om bland annat covid-19 och vaccinering har under hösten och vintern påstått saker som att PCR-testet inte är godkänt för att diagnosticera covid-19 “eller något annat virus”.

Bakom sidan står en grupp personer som gått ihop för att nå ut till fler människor i syfte att få dessa att “vakna”, som man säger i en av sina livesändningar på Facebook.

I en film från oktober säger gruppens frontman, som kan ses figurera i filmerna, så här:

Det här testet kan inte heller se skillnad mellan covid-19 och andra virus, eller bakterier. Forskare har alltså inte kunnat isolera det här viruset över huvudtaget så hur fan vet vi vad vi letar efter?

Skärmdump ur filmen från oktober.

Vi tar en sak i taget. Har viruset isolerats?

– Jodå, vi har absolut lyckats isolera viruset, säger Niklas Arnberg, professor vid institutionen för klinisk mikrobiolog på Umeå universitet.

Definitionen på att “isolera” ett virus är när man tar prov från till exempel näsa eller hals och överför till cancerceller som man har i ett laboratorium, berättar Arnberg.

– De här cancercellerna har man i “cellodlingsflaskor” som “badar” i näringslösning. Här kan viruset sedan föröka sig och därmed också studeras med elektronmikroskop. Man kan ibland se i vanligt ljusmikroskop att cellerna dör när nyproducerade virus frigörs. Vätskan kan sedan frysas in i säkerhetsfrysar. Då har man isolerat viruset!

Detta har gjorts på massor av platser runt om i världen under pandemins gång.

Frågan har också utretts i ett flertal faktagranskningar.

Tesen från de som ställer frågan i sociala medier verkar vara att om ingen lyckats isolera viruset, då kanske det inte finns något nytt coronavirus och därmed ingen pandemi.

Inlägg på Facebook.

Men hur är det med testets pricksäkerhet då? Kan testet se skillnad på covid-19 och andra virus?

– Ja, testerna har mycket hög specificitet. De kan designas otroligt specifikt, det vill säga att de upptäcker sars-cov-2 och inte något annat, som till exempel de mer vanliga säsongsbetonade coronavirusen. Allt det här finns det ju databaser och tekniker för, säger Niklas Arnberg på Umeå universitet.

Det har också blivit ett stort fokus på en forskningsrapport som påstås ha många fel och brister, något som vi tagit upp tidigare med Källkritikbyrån. Studien tas upp som ett argument av testkritikerna i sociala medier – men hänger bruket av PCR-testerna på en enskild studie?

– Nej, så är det inte, säger Niklas Arnberg.

Och samma sak sade Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, tidigare till oss på Källkritikbyrån, som svar på samma frågor.

– Det är helt fel, det är en etablerad metod sedan årtionden tillbaka och den används för att diagnosticera infektioner.

Kommentar på Twitter.

Forskningsrapporten som det rör sig om kom tidigt under pandemin och togs in i den vetenskapliga tidskriften Eurosurveillance på kort tid. Enligt tidskriften så var man angelägen om att snabbt publicera rapporten, om den höll för det, och kontaktade granskare som kunde stå redo för den så kallade “peer review”-delen. “Alla inblandade jobbade intensivt, inklusive utanför vanlig arbetstid”, skriver tidskriften.

Men den här hastigheten har också lett till kritik i sociala medier.

Tidskriften kommenterar kritiken med att det inte är första gången man agerar snabbt i kritiska lägen och att snabbhet inte nödvändigtvis påverkar granskarnas förmåga att bedöma forskningens kvalitet.

Rapporten uppmärksammades i november då en grupp forskare från olika fält skickade in en lista med invändningar till Eurosurveillance och krävde att artikeln skulle dras tillbaka på grund av vad de uppfattade som stora brister.

Tidskriften utlovade att titta på saken och i torsdags kom svaret – det blir inget återkallande. Med hjälp av externa experter skriver redaktionen att man har avgjort att forskningsrapporten var vetenskapligt godtagbar för sitt syfte och med den begränsade mängd data som fanns tillgänglig då.

Allt eftersom mer data och forskning tillkommit så har kunskapen växt och laboratorier världen över har förbättrar den initiala metoden, såsom vanligen sker, skriver Eurosurveillance.

Ur en kommentar på Facebook.

Den här kritiken tas upp av antivaccinationssidan på Facebook som nämndes tidigare i artikeln, i en film från december som heter “C19 PCR TEST … ÄR VÄRDELÖSA!”.

I filmen lyfter man även upp ett annat påstående som fått stor spridning: det sägs att 97 procent av alla tester är fel. Det skulle i så fall göra fallrapporteringen till en enormt uppblåst ballong.

Men de här 97 procenten fel har tagits ur sitt sammanhang och missförståtts. Det rör sig om en fransk studie som framhävts av både kritikerna mot forskningsrapporten i Eurosurveillance och i ett portugisiskt domslut som fått en hel del internationell uppmärksamhet.

Kommentar på Facebook.

Den danska faktagranskaren Tjekdet har frågat studiens författare om den verkligen visar att 97 procent av de positiva PCR-resultaten är falska.

– Nej, så klart inte. PCR-positiva tester är inte falska i 97 procent av fallen, svarar Bernard La Scola, professor i infektionssjukdomar vid Aix-Marseille-universitetet och en av författarna till studien.

Och vad gäller den portugisiska domaren så har han missförstått studien – den säger ingenting om PCR-testernas pålitlighet, säger La Scola till Tjekdet.

Inlägg om PCR-tester från i december.

PCR-tester kan bli fel om de hanteras fel eller av personal som inte kan sin sak, och det finns inga metoder som är hundraprocentiga, upplyser oss de experter som vi pratat med.

Kommentar till ett av socialminister Lena Hallengrens inlägg på Facebook.

Det är också tydligt att PCR-tester i allmänhet anses vara en mycket pålitlig metod.

– Ja, de är utomordentligt säkra och bra, säger Niklas Arnberg.

– PCR har i stor omfattning använts i flera decennier som bland annat diagnostiskt verktyg inom klinisk mikrobiologi och virologi, med stora fördelar men också med utmaningar som alltid är förknippade med medicinsk diagnostik av detta slag, säger Michel Silvestri, biomedicinsk analytiker och förbundsstyrelseledamot hos Vårdförbundet.

Även världshälsoorganisationen WHO gör den här bedömningen, vilket även det har missförståtts i sociala medier.

För den som vill fördjupa sig i PCR-testernas prestanda och träffsäkerhet finns det vägledningar på Folkhälsomyndighetens sajt.

Rubrik ur filmen från oktober.

I Facebook-sidans filmer kastas påståenden fram i ett snabbt tempo och ibland ser man förbisnurrande rubriker i bakgrunden. Om man däremot stannar filmen och söker på rubrikerna så handlar en del om andra typer av problem kring testningen, till exempel värmen i somras och ett felmärkt testkit från Kina.

Ett annat område som ofta missförstås är de så kallade CT-värdena.

Proverna körs i ett antal cykler och CT-värdet är det cykeltal där “fluorescenssignalen från PCR-produkten överstiger tröskelvärdet för att räknas som positivt”, skriver Folkhälsomyndigheten.

Norska Faktisk.no har intervjuat personal som arbetar med analys av PCR-prov, däribland Christine Hanssen Rinaldo, senior forskare på avdelningen för mikrobiologi och smittskydd på Universitetssjukhuset Nord-Norge (UNN).

– PCR är en väldigt känslig testmetod, och alla som jobbar med PCR vet att falska positiva resultat kan förekomma. För att avslöja dem blir varje prov analyserat två gånger, eller med metoder som fångar upp olika delar av virusgenomet. Vi är särskilt på vår vakt om provet får högt CT-värde.

En del på nätet verkar tro att man ställer in ett visst CT-värde och får resultat därefter, men i själva verket så får man ut ett CT-värde av provet och det avspeglar viruskoncentrationen. Lågt CT-värde innebär en hög viruskoncentration i provet och därmed stor smittrisk, medan ett högt CT-värde innebär en låg viruskoncentration och liten smittrisk.

Ur en av Facebook-sidans filmer.

Med höga CT-värden kan det antingen innebära att patienten är precis i början av infektionen, eller tvärtom. Det är också större risk för falska positiva resultat med högre CT-värden.

Många har hängt upp sig på att PCR-testet inte kan avgöra om någon längre är smittsam, något som vi också tagit upp tidigare.

– Det visar inte i vilket skede av infektionen man befinner sig i. Så för att avgöra om man har en aktiv smittsam infektion så måste man lägga till den kliniska symtombilden också, sade Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten till Källkritikbyrån då.

Det finns fler missuppfattningar med koppling till PCR-testerna och de flesta har gåtts igenom av faktagranskare världen över. Ser du något du undrar över i till exempel en Facebook-video så testa att söka på begreppet på engelska – som till exempel “Koch’s postulates” eller “Kary Mullis”, och orden “fact check” – så hittar du vanligen genomgångar av påståendena.

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.