Hur får du snabb information om vad som ligger bakom skumma inlägg på nätet? Här är tre bra steg att ta!

Vi utgår från en granskning av ett inlägg om kändiskocken Jamie Oliver och snabbmatkedjan McDonald’s. Inlägget var en mix av riktiga och oriktiga uppgifter. Jamie Oliver skulle, enligt inlägget, ha vunnit i rätten och avslöjat hur McDonald’s med lömska metoder sålde otjänlig och giftig mat.

Sanningen var att det handlade om en metod som inte längre var i bruk och att den inte bedömdes som farlig, vare sig då eller nu, av myndigheterna i USA.

Jamie Oliver vann heller inte någon rättslig strid. Däremot skulle nog hans påhejare säga att han vann en moralisk seger eftersom McDonald’s valde att sluta med metoden, till följd av all negativ PR som företaget fick.

Om man stöter på ett sånt här inlägg på nätet, vill undersöka det och så snabbt som möjligt ta dig till källorna så finns det flera enkla steg. Det här är en guide i dessa!

För det första; en stor del av de falska påståenden som når oss i Sverige kommer från andra länder och har redan fått viral spridning. En del har flera år på nacken och snurrar varv på varv runt jorden.

Det finns också en stor mängd faktagranskar-redaktioner runtom i världen. I dagsläget tillhör 96 av dessa det internationella faktagranskarnätverket IFCN och dessa har skrivit under IFCN:s principdeklaration, däribland vi på Källkritikbyrån.

Det kan man dra nytta av:

Kolla om det redan är granskat

Chanserna är ganska goda att du kan få svar med en gång. Ta det viktigaste begreppet ur historien du vill kolla och lägg till “fact check” i din sökning. I fallet med Jamie Oliver så kan man ta de två viktigaste, alltså “Jamie Oliver” och “McDonald’s” plus “fact check”.

Gör man det i det här fallet så får man fram flera granskningar som gjorts genom åren, till exempel:

• Snopes: “Did Jamie Oliver Prove McDonald’s Burgers Are Unfit for Human Consumption?”

• AFP Factuel: “Jamie Oliver n’a pas gagné de “bataille juridique” contre McDonald’s sur le “pink slime”, mais la chaîne y a bien renoncé en 2011″

• That’s nonsense: Jamie Oliver, Pink Slime, Ammonium Hydroxide and McDonald’s

• Och våra kollegor på danska Tjekdet skrev om väldigt snarlikt inlägg som gjordes samma dag som det svenska: “Nej, McDonald’s vasker ikke bøfferne i salmiakspiritus for at gøre dem spiselige”.

I de här faktagranskningarna, liksom i många nyhetsartiklar, så står det varifrån uppgifter kommer. Ofta är hänvisningar dessutom länkade.

Att falska påståenden inte alltid är närodlade märks även när svenska användare kopierar texter och sprider. En del av deras vänner och bekanta uppfattar det som att personen själv skrivit texten, vilket gör dem mer benägna att tro på påståendena. Man tror mer på någon man känner, helt enkelt.

Så, till tips nummer 2!

Kolla hur unikt inlägget är

Tecken på att personen inte skrivit inlägget själv är till exempel märklig användning av det svenska språket, med konstig grammatik och ord som översatts fel. I fallet med Jamie Oliver och McDonald’s så hade till exempel “chef”, ordet för kock på engelska, blivit kvar som titel för Jamie Oliver.

Chef Jamie Oliver har vunnit en kamp mot den största befintliga skräpmatkedjan i världen.

Ur inlägget på Facebook

Om du tror att något är kopierat, ta ett par ord av inlägget, sätt dem inom citationstecken och sök på dem. Till exempel: “Jamie Oliver VINNER över McDonald’s”. Om du tror att det kan vara maskinöversatt så pröva att översätta delar av inlägget och söka på det.

Här kan det finnas en poäng att låta bli citationstecknen eftersom du inte kan vara säker på att du valt exakt rätt ord i din egen översättning.

Målet är att avgöra om du stött på ett massutskick.

I historien om Jamie Oliver och McDonald’s så förekom begreppet “pink slime”. Det var öknamnet på den köttmassa som skapades med hjälp av restprodukter från annan köttillverkning, och som inte uppskattades av Jamie Oliver eller, i slutändan, den amerikanska allmänheten.

Den påstods se ut så här:

Det är oklart var ursprungsbilden kommer från, men den har aldrig bevisats föreställa något som McDonald’s producerat.

I verkligheten såg köttmassan snarare ut så här:

Använd Wikipedia

Om man tar exemplet med “rosa slime” så finns det en egen Wikipedia-sida. Där får man veta allt från fenomenets historia till små detaljer. Det står till exempel att 70 procent av all nötfärs i USA innehöll det här köttet (av sina kritiker kallat rosa slime och av köttbranschen “boneless lean beef trimmings”) i mars 2012. Ett år senare var samma andel kring 5 procent. Skälet: all negativ PR.

Wikipedia är ett uppslagsverk på nätet som till stor del består av referat med källhänvisningar. Du kan läsa mer om hur det funkar här!

Det Wikipedia hjälper dig med är först och främst att hitta läsning på annat håll. Uppgifterna på Wikipedia är kopplade till källorna som står längst ner under texten. Det kan vara forskningsstudier, offentlig myndighetsinformation eller nyhetsartiklar. Gå in på de sajterna och läs mer där.

Så här ser en hänvisning på Wikipedia ut:

En annan sak en Wikipedia-sida hjälper dig med är att se om du känner till alla aspekter av någonting eller om det kanske finns detaljer som du inte kände till.

Så, slå upp fenomen, personer eller stora händelser på Wikipedia. Det räcker med ordet wiki så lär du få upp Wikipedia-sidor överst. Sökordet ska vara på det mest relevanta språket, ofta engelska för internationella ämnen. Skriv alltså så här i sökmotorn: “pink slime” wiki

Nästa gång du ser någonting i flödet som du funderar över så testa att ta de här stegen. Och om du inte har tid så tipsa gärna oss på Källkritikbyrån, så kan vi kolla det!

Det finns många fler steg att ta för att granska något. På vår guidesida hittar du bland annat tips om hur du söker på bilder eller hittar saker som tagits ner från nätet – välkommen att botanisera!