Granskning, Guider

Muslimska mannen med “helgmust” är AI-genererad

24 April 2025  |  |

“Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska “helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står “Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.

“Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.

Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.

Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).

“Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

Från den AI-genererade bilden.

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA

Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. “Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut “fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.

– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på “tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.

På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.

– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska “helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. “Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt “Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.

Vill du att bilden ska vara:

Fotorealistisk som tidigare?

Med en neutral eller särskild bakgrund?

Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?

Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade “Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.

Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden “vinterbord” och “vintermust”.

Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.


Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!