Är koldioxid “livets gas” som planeten behöver mer av? Vi granskar ett kärt påstående i klimatskeptiska kretsar.

Enligt ett inlägg på Twitter/X är mer koldioxid positivt för människor och djur och gör att världens grödor ökar. Koldioxid sägs ha blivit en “biologisk bristvara” som är helt ofarlig och räddar liv.

En namngiven klimatforskare påstås göra “en 180-vändning” och mena att en “hög CO2-halt är bra” i vad som ser ut som en skärmdump från en nyhetssida. Men bilden är fejkad, forskaren finns inte och inlägget utelämnar flera negativa aspekter av en ökad koldioxidhalt i atmosfären.

– Man missar de allra viktigaste och indirekta effekterna av en hög koldioxidhalt, säger Johan Uddling, professor i biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

Så här står det i “artikeln”:

Klimatforskare gör en 180-vändning Hög CO2-halt är bra

Klimatförskaren Ron Wakeman vid Cambridge tvärvänder när det gäller CO2. Med den explosiva befolkningsökningen är det helt avgörande att mer mark blir odlingsbar. Miljön, naturen och planeten har en förmåga att läka och anpassa sig efter rådande förutsättningar. Höjningen av CO2-halten är helt naturlig och nödvändig för Jordens och dess invånares överlevnad.

Fler och fler forskare blir skeptiska till människans påverkan på klimatet

Från satirbild på Twitter/X den 31 mars

Mannen som spridit bilden har också skrivit ett långt inlägg, med ytterligare påståenden, som även delats i Facebook-gruppen Klimatsans med runt 13 000 medlemmar.

“Luftens koldioxidhalt är inte skrämmande hög, utan skrämmande låg”, skriver inläggsförfattaren och listar olika fördelar som stigande koldioxidhalter skulle medföra.

I korthet: Koldioxid är en av de saker som bidrar till ökad växtlighet, men inte den enda faktorn. En ökad koldioxidhalt i atmosfären leder även till en uppvärmd värld – med flera avsevärda bekymmer för jordbruket.

I detalj: Vi tittar närmare på påståendena i inlägget och i den fejkade artikeln.

Växter behöver koldioxid

Att växter behöver koldioxid stämmer förstås. Men koldioxid är bara en av faktorerna som påverkar växters utveckling – näring och vattentillförsel är andra.

Johan Uddling vid Göteborgs universitet framhäver att man inte bara kan isolera de positiva aspekterna av högre koldioxidhalt, utan att beräkna följdeffekterna som drabbar olika platser på jordklotet.

– Det gör klimatet varmare och torrare på de platser som redan är torra, och förvärrar värmeböljor som i sin tur leder till missväxt, förklarar han.

Växthuseffekten ignoreras

Förhöjda koldioxidhalter bidrar till en accelererande växthuseffekt, med klimatförändringar till följd.

De här klimatförändringarna leder i sig till olika problem.

“Effekter i form av skördekatastrofer, svält och massflykt liksom effekter på länders och hela regioners ekonomier och finansiella system kan förväntas”, skriver Naturvårdsverket.

I “artikeln” står det att höjningen av koldioxidhalten är “helt naturlig”, vilket inte stämmer. FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att ”mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet”. 

– Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären, sade Sverker Hellström, meteorolog på SMHI, i mars till Källkritikbyrån.

Problem för jordbruket

“Med stigande koldioxidhalt ökar förstås jordbrukets avkastning, så att miljontals fler människor kan äta sig mätta och färre behöver svälta och dö av näringsbrist“, skriver inläggsförfattaren.

Men så enkelt är det inte.

Koldioxid hjälper, men många av effekterna av klimatförändringarna stjälper – och båda effekterna sker samtidigt. Växter kan påverkas negativt av exempelvis värmestress, plötsliga köldknäppar, skyfall och torka.

Ökande temperaturer kan öka längden på en grödas potentiella växtsäsong, enligt en rapport från den brittiska organisationen Global change data lab. Å andra sidan kan värmen göra att plantor mognar fortare och då blir den individuella växtperioden kortare.

Konsekvenserna för storleken på skörden beror på vilken sorts gröda vi pratar om, var den odlas och hur bönder hanterar situationen. I nuläget bedöms klimatförändringar har försämrat produktiviteten för majs och sojabönor, men kan ha haft en liten positiv nettopåverkan på vete, enligt organisationens rapport.

Klimatpåverkan beräknas alltså i vissa fall ha påverkat utvecklingen av skördarnas storlek negativt och den tillväxt man sett har drivits på av bättre jordbruksmetoder och förbättringar av utsädessorter, gödningsmedel, bekämpningsmedel och bevattning, enligt rapporten.

Varmare vintrar och en längre växtsäsong hjälper även skadedjur, ogräs och svampsjukdomar på traven. Enligt Jordbruksverket så är problemen för svensk del främst de två sistnämnda.

Överdrivna siffror

I inlägget står det hur ökad koldioxidhalt har en viktig gödslingseffekt och att en fördubbling skulle öka världens grödor med “i genomsnitt 46 procent”.

– Ja, högre koldioxidhalt stimulerar grödors tillväxt och matproduktion men inte med ett sådant högt värde, det är överdrivet, säger professor Johan Uddling.

Forskning visar på ökningar av olika grad, beroende på vilken gröda det handlar om.

I ett sorts koldioxidexperiment, där man inte gör experimentet i ett växthus utan bara styr koldioxidnivåerna och låter alla andra miljöfaktorer vara opåverkade. så visar forskning att en fördubbling av koldioxidhalten ökade skördarna med 16 procent.

Avklingande tillväxt

Så här skriver mannen i sitt inlägg:

Högre koldioxidhalt innebär inte bara att växterna får rikligare tillgång till denna livsnödvändiga och tillväxtbefrämjande gas, utan också att de behöver färre klyvöppningar i bladen för att fånga in den. Det betyder i sin tur att växten förlorar mindre vatten, och kan överleva i ett varmare och torrare klimat, blir motståndskraftigare mot gifter och kan frodas i näringsfattigare jordar.

Ur inlägget på Twitter/X den 31 mars

När växten utsätts för mer koldioxid så sluter den delvis bladens klyvöppningar som används för att ta upp vatten och näringsämnen, enligt Johan Uddling.

– Men den vattenbesparing detta leder till går fortare i ett varmare klimat, säger han.

Tillsammans med andra forskare skrev Johan Uddling en vetenskaplig artikel 2015, och intervjuades då i brittiska The Guardian.

– När mängden koldioxid ökar så växer växten, men dess upptag av näringsämnen från jorden ökar inte i samma takt med den ökade storleken, säger Uddling.

Om marken är näringsfattig begränsas växternas möjlighet att utnyttja den ökade koldioxidhalten – det gör att tillväxten avtar eller slutar att öka efter en viss tid. Det visar en studie gjord av forskare på Göteborgs universitet 2022.

I inlägget står även att “koldioxid är en biologisk bristvara”, vad tänker du om det?

– Det är väl precis tvärtom. Vi får ju mer och mer, det är själva problemet, säger Johan Uddling.

Skandinaviska brödsädsväxter

I inlägget står det:

Data presenterade av jordbruksverket sjunker skördeutbytet av skandinaviska brödsädsväxter snabbt mot noll redan när koldioxidhalten närmar sig 0,02%. Svältgränsen för nutidens C3-växter ligger runt 0,02%.

De vanligaste sädesväxterna i Sverige för brödproduktion är vete, råg, korn och havre, så kallade C3-växter, som har en viss typ av fotosyntes.

Per Bodin på Jordbruksverkets miljöanalysenhet är osäker på var inläggsskrivaren fått sina uppgifter från.

– Det är alltid svårt att bemöta personer som skriver svepande påståenden utan källor. Det kan möjligen vara så att statistiken för skördenivåer kommer från Jordbruksverket, men i övrigt verkar det vara författarens egna slutsatser. Att titta på skördestatistik och jämföra med CO2-halt är att göra det lite för enkelt för sig.

Enligt Bodin finns det många betydligt viktigare faktorer som gjort att skördar ökat över tid i Sverige, bland annat effektivare jordbruksproduktion.

– Ökad koldioxidmängd är visserligen positivt för tillväxten, men samtidigt så ger ett varmare klimat negativa effekter. Vilken av effekterna som är störst är omdiskuterad och beror troligen på var man befinner sig på planeten.

I Jordbruksverkets rapport Handlingsplan för klimatanpassning står det:

En direkt effekt av en ökad koldioxidhalt i atmosfären är en ökad tillväxt genom vad som kallas för koldioxidgödsling.

Denna effekt består dels i en mer effektiv fotosyntes men också en minskad transpiration eftersom växtens klyvöppningar inte behöver vara öppna lika mycket (Jacobs m fl., 2019).

Denna effekt kan helt eller delvis motverka minskade skördar orsakade av ett varmare klimat men observationer visar på att det är vanligare att en ökad koldioxidhalt inte kan kompensera för en negativ trend i skördenivåer (Jacobs m fl., 2019).

Ur Handlingsplan för klimatanpassning 2022

För låga halter – inte ett aktuellt problem

Mycket låga halter kan begränsa eller stoppa tillväxten helt, men det är helt irrelevant och snarare ett icke-problem i nuvarande klimatsituation, enligt Giulia Vico, professor i växtekologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

– Det är inte heller så att växten behöver ännu mer koldioxid för att fungera bättre, vi har ju redan för mycket av det, säger hon.

I dag ligger koldioxidhalten i atmosfären på ungefär 0,04 procent (cirka 420–430 ppm, parts per million) och fortsätter att stiga.

– Man måste se till nettoeffekten av koldioxidpåverkan men dessvärre så pratar oftast klimatförnekare om just en sida av problemen. Det går inte bara att säga “mer koldioxid är bra för växter”, det är mer komplicerat än så, säger Giulia Vico på SLU.

Hur är den här typen av påståenden problematiska för klimatforskningen?

– I Sverige och Europa är det inte ett så stort problem för forskningen i sig, men det är ett problem för hur allmänheten hanterar klimatförändringarna.

Hon får medhåll av Kristina Östman, chef för klimatenheten på Naturskyddsföreningen.

– På forskningsnivå har den här typen av argument inte så stor betydelse eftersom det är ingen som tar den på allvar. Att koldioxid har konsekvenser på vädersystem, växter, människor och jordens hälsa, det är fullständigt vedertaget, säger Östman till Källkritikbyrån.

Populärt uttryck

Twitter/X-följaren som lade ut inlägget har drygt 5 000 följare och inlägget har hittills visats över 12 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.

Inlägget lades även upp i Facebook-gruppen Klimatsans med över 13 000 medlemmar, men det har sedan dess tagits ner. I gruppen tas samma sorts påståenden ofta upp.

Uttrycket “koldioxid är livets gas” förekommer brett i klimatskeptiska diskussioner och man kan till exempel hitta det i många insändare i landets lokaltidningar genom åren.

Bild från satirkonto på Twitter/X

Men klimatforskaren Ron Wakeman då? Inlägget på Twitter/X innehåller en bild som ska likna ett nyhetsuppslag där en klimatforskare hävdar att koldioxid är bra.

Men bilden kommer från ett satirkonto som Källkritikbyrån skrivit om vid flera tidigare tillfällen – exempelvis här och här.

I vanlig ordning har mannen bakom satirkontot smugit in sitt namn i bilden. I beskrivningen till kontot på Twitter/X står det: “Fake news, satir och ironi”

Den påstådda klimatforskaren Ron Wakeman finns inte och man får heller inga träffar på delar ur den påstådda nyhetsartikeln.

I kommentarsfältet till inlägget på Twitter/X har avsändaren också skrivit “Bilden är såklart satir”.

Avsändaren har spridit delar av sin text i flera liknande inlägg i gruppen Klimatsans och sprider ofta liknande påståenden från sina konton. 

Sammantaget: Mer koldioxid leder till ökad växtlighet, men ett allt varmare klimat har också negativa effekter på skördars storlek, något som utelämnas i det granskade inlägget. I framtiden väntar ökande problem – växter kan ta skada av både för mycket och för lite vatten, värmeböljor, plötsliga köldknäppar och ökad tillväxt av ogräs och skadedjur.

Forskning visar också att växters näringsupptag inte följer tillväxten och att koldioxidtillförsel har mindre effekt när tester utförs under mer verklighetstrogna omständigheter.

Koldioxid har inte blivit en “biologisk bristvara”.

Den skärmdumpade nyheten är fejkad och kommer från ett satirkonto.

Inlägget i sin helhet

Koldioxid är inte bara helt ofarlig utan livsviktigt för livet på jorden.

Koldioxid har samma betydelse för växtlivet som syre har för alla djur som andas. Högre koldioxidhalt innebär inte bara att växterna får rikligare tillgång till denna livsnödvändiga och tillväxtbefrämjande gas, utan också att de behöver färre klyvöppningar i bladen för att fånga in den. Det betyder i sin tur att växten förlorar mindre vatten, och kan överleva i ett varmare och torrare klimat, blir motståndskraftigare mot gifter och kan frodas i näringsfattigare jordar. När växterna mår bra, mår även växtätare, rovdjur och mikroorganismer bra. Livet blir helt enkelt frodigare vid högre koldioxidhalter

De ökade lufthalterna av koldioxid har haft en signifikant gödslingseffekt, så som IPCC förmodade i 2023-års rapport En fördubbling av koldioxidhalten i luften från dagens 0,04% till 0,08% skulle öka världens grödor med i genomsnitt 46%

Världens viktigaste sädesslag, ris, ger optimal avkastning vid en koldioxidhalt runt 0,10%. I stort sett alla undersökta växtarter har fått tillväxtökningar i storleksordning 25-100% vid 0,10% koldioxidhalt

Luftens koldioxidhalt är inte skrämmande hög, utan skrämmande låg

Halten är så låg att luften numera endast innehåller spårmängder av koldioxid. Med stigande koldioxidhalt ökar förstås jordbrukets avkastning, så att miljontals fler människor kan äta sig mätta och färre behöver svälta och dö av näringsbrist.

Koldioxid räddar liv! Data presenterade av jordbruksverket sjunker skördeutbytet av skandinaviska brödsädsväxter snabbt mot noll redan när koldioxidhalten närmar sig 0,02%. Svältgränsen för nutidens C3-växter ligger runt 0,02%.

Koldioxid har blivit en biologisk bristvara, som det råder stark konkurrens om! “Klimatkris” är politiskt påhittad ord som endast existerar inom politiken.

Inlägg på Twitter/X den 31 mars

Tips – så undersöker du en skärmdump

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på – här följer ett par tips!

► Sök på bilder – i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.

► Kolla uppgifter – leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.

►Kolla citat – om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

► Undersök avsändaren – många saker är kopierade och delade i sociala medier – du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

LÄS MER:
► Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften
► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto

---

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!