En skämtbild från ett satirkonto på Twitter har fått spridning på Facebook i helgen. I kommentarsfälten tolkas den som en verklig bild och en del oroas över “insektsbaserad mat” på äldreboenden.

Det ser ut som en skärmdump av en Aftonbladet-artikel med rubriken: “Äldreboende först i landet med insktektsbaserad mat”. Felstavningen i rubriken är avsiktlig – vi återkommer till det.

Så här står det i “artikeln”:

“Vi kommer till en början att fasa in insektsprotein stegvis” säger Ulla Ericson; matansvarig i Laxå Kommun. Vi hoppas de äldre har förståelse för att vi alla måste hjälpas åt för att rädda vår planet

Utdrag ur den fejkade skärmdumpen

“Vart är vi på väg”, undrar en Facebook-användare som delat bilden.

“Snart sitter nog våra äldre och äter kackerlackor och daggmaskar”, skriver en annan.

Men bilden är en skapelse av man på Twitter som regelbundet sprider fejkade bilder. Mannen märker upp sina alster med sitt kontonamn, och det har han även gjort den här gången.

Det har spridits en del desinformation om insekter som livsmedel det senaste året, ofta ihop med konspirationsteorier om olika mellanstatliga organisationer som till exempel EU. Vi på Källkritikbyrån har tagit upp ett sådant rykte som du kan läsa om här.

Flera av de som sprider “nyhetsartikeln” på Facebook verkar tro att kvinnan på bilden verkligen är matansvarig i Laxå och skriver arga kommentarer om henne.

Men bilden föreställer en hårmodell och “Ulla Ericson” är påhittad.

Felstavningen i rubriken – “insktektsbaserad” – kommenterar mannen själv:

Jag gör stavfel avsiktligt som ledtråd, men det visar ju bara hur lättlurade vissa är när de inte reagerar ens på det.

Kommentar på Twitter

På Twitter har mannens ursprungsbild fått över 100 000 visningar. På Facebook har bilden däremot fått begränsad spridning, men de som går på bluffen sväljer den med hull och hår.

“Jag hoppas anhöriga har nåt jävla förstånd, och stoppar dårarnas lekstuga”, skriver en person som delat bilden på Facebook.

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på – här följer ett par tips!

Sök på bilder

Är det något i bilden som går att undersöka? Ja, i det här fallet påstås kvinnan på bilden heta Ulla Ericson och vara matansvarig i Laxå kommun. Eftersom porträttbilden är en del av en större bild så får du klippa ut den och söka på bara den delen.

Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder: https://www.google.com/imghp

Välj bildsök och ladda upp din utklippta bild.

Välj “Hitta bildkälla” ovanför bilden.

Undersök träffarna i sökresultatet.

I det här fallet gav det inga träffar på någon svensk kommunanställd, utan man får träffar som handlar om modeller för kortklippta damfrisyrer.

Det rör sig alltså om en allmän bild på nätet, det kan vara ett så kallat stockfoto, alltså en bild från en bildbank, eller en bild som någon lagt upp publikt på till exempel en fotosida som Pinterest.

Kolla uppgifter

Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.

Kolla citat

Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på orginalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

Undersök avsändaren

Många saker är kopierade och delade i sociala medier – du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

I fallet med den fejkade nyhetsartikeln så står det ett användarnamn i bilden. Om man går till det kontot på Twitter.com så är bilden publicerad där. “Fake news, satir och ironi” finns med i beskrivningen av kontot och det ägnar sig till stor del åt politiska skämt, med fokus på kvinnliga oppositionspolitiker.

Så känner du igen fejkade inlägg

Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.

För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:

I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:

En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.

Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till och vi tar även upp det i det här avsnittet av UR-serien Källkoll Valet!

Så söker du på bilder:
► Hitta källan till memes och skärmdumpar

LÄS MER:
► Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare
► Få märker att fejkade tweets är manipulerade – så här går det till

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!