Ett konto som sprider “fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.

Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:

Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadan
Alla barn bör vara solidariska och hedra Islam. “När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.

I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:

Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart.

Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars

Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver “åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött.

Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, “Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. “Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: “ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.

Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. “Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.

Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är “fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.

Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade “nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att “insektsbaserad mat” skulle introduceras på äldreboenden.

På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.

“Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. “Fejk”, skriver någon. “Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet “Abdel Sharik” och fått noll träffar. “Papperslös”, svarar mannen.

Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.

En person kommenterar: “Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.”

Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på – här följer ett par tips!

Sök på bilder

Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.

Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.

Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.

Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder.

Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.

Välj “Exakta matchningar” i flikarna.

Kolla uppgifter

Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.

Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon “Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.

Kolla citat

Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

Undersök avsändaren

Många saker är kopierade och delade i sociala medier – du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

I fallet med “föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.

Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. “Fake news, satir och ironi” finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:

Så känner du igen fejkade inlägg

Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.

För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:

I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:

En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.

Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.

Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:
► Stora verktygslådan för viralgranskare

LÄS MER:
► Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare
► Fejkartikel om “insektsmat” till äldre upprör på Facebook
► Få märker att fejkade tweets är manipulerade – så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!