Ett gammalt tidningsklipp om gröna träd våren 1722 snurrar runt på sociala medier, men innehållet innebär inte det som spridarna verkar tro . Och ”källan” visar sig vara misstänkt likt en annan text – som handlar om Tyskland.

I flera år har ett tidningsutklipp med rubriken ”I februari 1722 stod alla träd helt gröna” valsat runt bland klimatskeptiker på sociala medier. Källkritikbyrån tar reda på ursprunget till bilden – och sanningen bakom innehållet.

Det ska visa sig att den anekdotiska artikeln egentligen inte säger någonting om klimatet. Och när vi gräver djupare i arkiven visar det sig att stora delar av texten inte ens handlar om svenska förhållanden – utan om vädret i Tyskland.

Så här lyder texten i vad som ser ut att vara en avfotograferad tidningsartikel:

I februari 1722 stod alla träd helt gröna

Visst har det varit milda vintrar förr. Gunnar Carlberg, som för övrigt är SMHI:s nederbördskontrollant i Finspång, har tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik:

År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari grönskade. Fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.
År 1241 var träden fullt utslagna i mars månad.
År 1269 märktes ingen vinter alls.
År 1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.
År 1538 stod träden i trädgårdarna i full flor redan i december månad!
År 1585 stod säden i ax vid påsktiden.
År 1588 grönskade träden i februari månad.
Åren 1538, 1607, 1617, 1650 och 1659 fanns varken snö eller frost.
År 1722 stod alla träd gröna i februari månad.
År 1863 kunde man i Skåne i februari månad plocka fullt utslagna tusenskönor.

NT onsdag 15 februari 1989

Källkritikbyrån börjar med att undersöka i vilka sammanhang bilden delats. Första inlägget vi hittar är från 2015 på bloggen Klimatupplysningen som drivs av Klimatrealisterna, tidigare Stockholmsinitiativet. År 2010 utsågs lobbygruppen Stockholmsinitiativet till Årets förvillare av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. I boken ”Upphettning : demokratin i klimatkrisens tid” (utgiven 2020 på förlaget Fri tanke) pekas Klimatrealisterna ut som ”navet i den svenska förnekelserörelsen”.   

Det är på julafton 2015 som Klimatupplysningen lägger ut bilden och uppger att den kommer från en läsare. Blogginlägget har 112 kommentarer.

Det ska dock dröja fem år tills bilden verkligen blir viral. De flesta delningarna vi hittar är från 2020. Tidningsutklippet dyker upp på Twitter/X, Facebook och bloggar som är skeptiska till klimatforskningen.

Att bilden får fart just våren 2020 hänger troligen ihop med att våren var varmare och torrare än normalt det året, enligt SMHI:s mätningar. I städerna Göteborg, Nordkoster, Visby och Hoburg slogs rekord i antal soltimmar. Väder och klimat var på folks läppar.

Men nu är det vår igen och den senaste delningen vi hittar av bilden är från förra veckan. En man skriver på Facebook:

Det är dags att släppa lögnerna om människors sätt att leva skulle påverka klimatet… Klimatet har alltid varierat och det beror bland annat på solens aktiviteter…

Inlägg på Facebook 10 mars

Inlägget har över 500 interaktioner på Facebook. ”Detta är något för alla våra nästintill religiösa klimataktivister att läsa”, skriver en person i kommentarsfältet.

Men stämmer verkligen det inläggskrivaren påstår?

Nej, FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC skriver i sin senaste rapport att ”mänsklig påverkan, främst genom utsläpp av växthusgaser, har otvetydigt värmt upp klimatsystemet”.  Det är även ”otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, havet och marken”. ”Den globala medeltemperaturen har ökat snabbare sedan 1970 än under någon annan 50-årsperiod under åtminstone de senaste 2 000 åren.”

– Enligt FN:s klimatpanel IPCC så är i alla fall den klimatuppvärmning som varit sedan 1980 i huvudsak orsakad av antropogena växthusgaser, alltså de växthusgaser som människan har tillfört atmosfären. Men det betyder inte att det också finns andra naturliga klimatvariationer, förklarar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.

Vi återkommer till vetenskapen längre ned i artikeln.

Tidningsartikeln från 1989

Själva NT-artikelns innehåll har citerats av klimatskeptiker i flera redaktionella medier. Till exempel i insändare på Länstidningen (LT) i Östersund och på tidningen Norra Skånes debattsida.

Men vad bevisar bilden av artikeln egentligen? Inte mycket alls ska vår granskning visa.

Vi börjar med materialets äkthet. Med blotta ögat kan man se att bilden ser ut att vara inscannad och tycks bestå av två ihopklippta delar. En datering från tidningen, ”NT Onsdag 5 februari 1989” och själva nyhetstexten. NT är kort för Norrköpings Tidningar, en nyhetstidning som grundades 1758 och nu är Sveriges äldsta ännu utkommande dagstidning.

På ett antal större bibliotek i Sverige finns gamla svenska tidningar bevarade på mikrofilm.

På universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala kollar vi om det publicerades någon artikel med rubriken ”I februari 1722 stod alla träd helt gröna” i NT den 15 februari 1989. Och jo, det gjorde det.

På lokalsidorna för Finspång i NT finns artikeln, inte heller här signerad med namn, precis som på den virala bilden. Det är alltså någon form av lokal nyhetsartikel, men texten har en för tidningsprosa ovanligt kåserande form. Inga citat, bara uppräkningar av olika årtal.

SMHI:s ”nederbördskontrollant”

Enda källhänvisningen som finns i artikeln är till en Gunnar Carlberg som uppges vara så kallad nederbördskontrollant för SMHI i Finspång. Titeln är så ovanlig att de enda resultat vi får när vi googlar ”nederbördskontrollant” är tillbaka till NT-artikeln från 1989.

På SMHI finns heller inga noteringar om någon Gunnar Carlberg som jobbat för myndigheten. Däremot om en Inez Carlberg som var nederbördsobservatör i Finspång på 80-talet.

– Man kan ju tänka sig att Gunnar var Inez make och att de skötte väderstationen tillsammans, funderar Sverker Hellström, meteorolog på SMHI.

Enligt artikeln ska Gunnar ha ”tittat i gamla klippalbum och hittat följande intressanta statistik”. Det kan låta som att Gunnar gjort detta i egenskap av någon roll på SMHI, men så är det inte, fastslår Sverker Hellström.

En nederbördskontrollant kollar regnmätaren en gång om dagen, men jobbet innebär inga ytterligare analyser av väder och vind – och allra minst tillbaka i tiden. Gunnar (eller någon annan) skulle i så fall samlat sina klipp som privatperson, inte i egenskap av anställd för SMHI.

– Man kan ju få en känsla av att uppgifterna i artikeln kommer från SMHI, men så är det inte, säger Sverker Hellström till Källkritikbyrån.

Vilka ”klippalbum” Gunnar Carlberg skulle ha tittat i framgår inte heller av NT-artikeln. Själva källhänvisningen är minst sagt svag. Klippalbum brukar ju ofta hänvisa till tidningsklipp, men den äldsta svenska tidningen Post- och Inrikestidningar grundades 1645 – alltså också långt efter flera av årtalen som nämns i artikeln.

Vädermätningarna startade 1722

Själva NT-artikeln består i princip bara av en uppräkning av milda årstider från olika årstider. Den första vädernoteringen från så tidigt som 1172. Men 1172 gjordes inga vädermätningar i Sverige.

Det var även först på 1600- och 1700-talet som människan uppfann mätverktyg för temperatur och klimat. Och de äldsta svenska väderobservationerna i Sverige är från 1722. De gjordes vid väderstationen i Uppsala.

– Mätserierna började 1722 och då var det professorerna Anders Celsius och Eric Burman som initierade dem, säger Erik Sahlée, universitetslektor i meteorologi vid Uppsala universitet och ansvarig för Uppsala universitets väderobservationer.

Är det de äldsta väderobservationerna i Sverige?

– Ja, det är det.

Men uppgifterna som framkommer i NT-artikeln, kan de inte vara sanna ändå?

– Det kan vara så att de stämmer. Men det här är bara en ögonblicksbild, utspridda årtal. Även som de skulle stämma som enskilda väderobservationer så säger de ingenting om hur det ser ut över tid. En väderstations uppgift om ett visst årtal säger ingenting om hur klimatet var. Här hoppar man från årtal till årtal och beskriver inga längre mätserier, säger Erik Sahlée.

Egentligen säger vädernoteringarna i texten inget om klimatet, utan beskriver lokala väder vid en viss tidpunkt. Och frågan är faktiskt om de ens handlar om svenska förhållanden?

Ur tidning för USA-svenskar

En privatperson gör en egen viralgranskning av bilden i januari 2020 i en lokal Facebook-grupp. Han menar att artikeltexten kommer från ett klipp från 2 mars 1944 från tidningen Vestkusten, en veckotidning för svenskarna på Stilla Havskusten.

Enligt Wikipedia är Vestkusten faktiskt en tidning som funnits. Det var ursprungligen en svenskspråkig tidning som utkom i Kalifornien 1887–2007. Tidningen finns bevarad digitaliserat hos California Digital Newspaper Collection.

Fredslijor, bombflyg och ransoneringskort är några av ämnena som tas upp på tidningens förstasida den 2 mars 1944. Det är fortfarande fullt krig i Europa och mellan USA och Japan.

Vi söker igenom artikel för artikel i den digitaliserade tidningen – och några sidor in hittar vi faktiskt en text som är förvillande lik den som publicerats i NT.

Så här skriver Vestkusten:

På tal om den blida vintern har Sv. Landsbygden samlat följande nog så ovanliga statistik om blida vintrar:

År 1172 var vintern så blid, att träden i slutet av januari månad grönskade och fåglarna byggde sina bon och ruggade i februari.

År 1241 voro träden fullt utslagna i mars månad, d.v.s. sex veckor tidigare än vanligt.

1269 märktes ingen vinter alls, temperaturen var så varm att flickorna i Rhen-trakten vid jultiden kunde smycka sig med violkransar.

1289 hade man inte heller någon vinter och temperaturen till var lika mild som sistnämnda år vid samma tid.

1421 blommade träden i mars och vinstockarna i april månad, då man också hade mogna krusbär.

1538 stodo trädgårdarna i fullt flor i december månad.
1572 buro träden blad redan i februari månad, liksom år 1172.
1588 grönska träden i februari.
1538, 1607 och 1659 fanns det varken snö eller frost.
1601 och 1609 hade man ingen vinter i Sydtyskland.
1662 var vintern så blid, att man t.o.m. i Nordtyskland alls icke eldade i kakelugnar och träden blommade i februari månad.
1722 stodo alla träd gröna i februari.

1807 lät Bore icke alls höra av sig.
1834 var vintern lika blid som den sistnämnda.
1863 kunde man i en Skåne i februari plocka fullt utslagna tusenskönor. 1870 firade man i Petersburg nyårsdagen vid åtta graders värme.

Ur tidningen Vestkusten 2 mars 1944

Det är i stort samma text som blivit publicerad i NT 45 år senare. Men här hänvisar man till Sv. Landsbygden och inte till någon nederbördskontrollant i Finspång. Sv. Landsbygden är antagligen kort för tidningen Svenska Landsbygden. Vi har fått bekräftat från Kungliga biblioteket (KB) att tidningen fanns vid den här tiden.

Handlar om tyskt väder

Vidare är texten i Vestkusten något längre än den i NT, och flera av årtalen hänvisar till förhållanden i Tyskland.

– Det står inte tydligt i NT-artikeln att noteringarna kommer från någon speciell plats. 1863 står det om Skåne i och för sig och då hade vi börjat våra egna mätningar. Men i övrigt står det inte var det utspelat sig, så det skulle kunna vara i Tyskland, säger Sverker Hellström på SMHI.

Enligt SMHI:s noteringar var det plusgrader som medeltemperatur i Skåne i januari och februari 1863.

–  Det upplevdes säkert som varmt då. Men om man jämför med i dag så var det till exempel tre grader varmare i medeltemperatur i Lund 2020 än det var 1863.

Om det är samma text som återanvänds i NT kan vi inte säga med säkerhet, men mycket tyder på det. Både vi själva och Google AI-tjänsten NootbookLM har svårt att hitta skillnader mellan texterna.

Det verkar som om någon tagit ursprungstexten och redigerat bort vissa årtal, samt alla uppgifter som handlar om Tyskland. Och plötsligt så har en ny berättelse om svenska vårar och vintrar skapats. En berättelse som inte är helt sann – och som nu används för att vilseleda på nätet.

Klimatförändringar och väderlek

För hur var det nu, är det skillnad på klimat och väder?

– Ja, det är skillnad på klimat och väder. Jag brukar göra följande liknelse: klimatet säger vilka kläder du ska ha framme och vädret säger vilka kläder du tar på dig. Klimatet är vad du förväntar dig och vädret är vad du får. Ett klimat har en naturlig vädervariation och variationerna blir större om vi tittar på ett mindre område, säger Erik Sahlée på Uppsala universitet.

För att beskriva förändringar i klimatet behövs väderobservationer från sammanhängande längre tidsserier och större geografiska områden. Det finns också.

– Lyfter man blicken och sammanställer det vi sett över hela Europa och världen så är den uppvärmande globala trenden inte något att diskutera. Att det sker till följd av mänsklig påverkan är heller inget att diskutera. Nu måste vi börja prata om vad vi ska göra åt klimatförändringarna i stället – och hur vi kan anpassa oss.

Hur vet man att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan?

– Det visar fysiken. När man bara tittar på hur naturliga faktorer påverkar den globala temperaturen så får man inte en så stark uppvärmning som vi har. Den förstärkningen har vi människor skapat.

Sammantaget: Det är många som använt bilden för att motsäga att människan ligger bakom den globala uppvärmning som nu sker. Men enligt forskningen så är det människors sätt att leva som påverkat klimatet.

Och vad gäller själva den avfotograferade artikeln så visade den sig ha gjort en anmärkningsvärd resa över olika tiders medier. En artikel om tyskt väder från 40-talet gjordes om i svensk lokalpress på 80-talet till något ser ut att gälla Sverige och som verkar komma från en representant för SMHI – för att slutligen snurra runt som en skärmdump på Facebook under 2020-talet.

Källkritikbyrån har skrivit om de många övriga felaktiga påståenden som spridits om klimatfrågor de senaste åren – läs gärna de genomgångarna här:

► Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning
► Svampeffekter och whiplash – så påverkar klimatförändring bränder
► Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
► Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften
► Väderkartorna sprids igen – med nya påhittade årtal
► Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet

---

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!