Jo, koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen – trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss.

Mänskliga utsläpp av koldioxid ligger bakom jordens stigande temperatur – men påståenden om motsatsen finns i en mängd variationer på nätet. En del debattörer lyfter fram solen som en glömd faktor – men forskarna har inte missat den, vilket vi på Källkritikbyrån skrev om i juni.

Andra pekar på vulkaner och sprider felaktiga uppgifter om de utsläppen.

Under sommaren har andelen koldioxid i luften – kring 0,04 procent – lyfts fram i debatterna. Ett exempel som spridits i gruppen Klimatsans på Facebook är en bild som visar fördelningen av gaser i atmosfären och där koldioxid som människan varit ansvarig för visas som en liten vit prick.

“Den lilla vita pricken uppe i högra hörnet…. är klimatkrisen”, kommenterade inläggsskrivaren.

Så här står det inuti bilden, översatt till svenska:

Atmosfärens sammansättning

Kväve: 78,08%
Syre: 20,94%
Argon: 0,93%
Koldioxid totalt: 0,04%
Koldioxid naturlig: 0,0384%
Koldioxid människan: 0,0016%

Den gröna rutan högst upp till höger är den totala koldioxiden i jordens atmosfär, vilket är 0,04% av totalen. 0,0384% är naturlig koldioxid och 0,0016% är det som producerats av människans aktivitet (vita rutor). Hela Europa bidrar med 16% of den lilla vita kvadraten eller 0,000256% av totalen.

Inlägg på Facebook 28 juli

I kommentarsfälten skriver människor att det är omöjligt att så lite skulle kunna påverka jordens temperatur så mycket.

“Det är alltså den vita pricken som används för att skinna medborgarna på pengar in absurdum”, skriver en annan person i kommentarsfältet.

Påståendet upprepas återkommande på nätet. En man har i en video låtit ärtor representera andelar av atmosfären och pratar där om “koldioxidbluffen”.

Men att enbart visa upp koncentrationen av en gas säger inte så mycket, enligt experter som Källkritikbyrån talat med.

– En droppe botox i vatten kommer att döda dig trots att det mest är vatten i glaset. Och på matförpackningar skriver man ut vitaminer även om de mäts i mikrogram, påpekar Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).

Inte heller Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, håller med om att de här resonemangen i sociala medier skulle motbevisa larmen om den globala uppvärmningen.

Hon säger att jordklotets situation påverkas av en mängd olika faktorer, däribland hur växthusgasernas källor ökar, hur gaserna tvättas ut ur atmosfären och vad som blir kvar.

– Det handlar inte bara om hur mycket koldioxid det finns i atmosfären. Dels får man se till vilka gaser som genomgått en förändring, och det är växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och ozon. Den här bilden säger ju ingenting om det, det är det första felet.

Hon visar en grafik där även växthusgaserna ingår. Bland dem har det skett en förändring av deras koncentration i lufthavet med alla utom med vätgasen.

– Sedan har vi frågan om varför det här händer. Om man ökar koncentrationen av ett sådant här ämne så ändras jordatmosfärens strålningsbalans och då får man en drivning av klimatet, i det här fallet en förhöjd temperatur vid markytan och det är det som händer nu.

Gustav Strandberg på SMHI pekar på människans roll i förändringen av balansen.

– Det finns en naturlig växthuseffekt som vi har i ett opåverkat system. Och den är naturligtvis mycket större än den klimatförändring vi pratar om nu. Men det är nettoeffekten som är det intressanta, inte att det finns en stor bakgrundseffekt. Vårt samhälle och klimat påverkas ganska mycket av en eller två graders uppvärmning. Den kommer sig av människans tillskott av koldioxid de senaste hundra åren och vad vi kommer att tillföra de kommande hundra åren, säger han.

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten i publikationen “Vetenskapen säger” från 2021:

Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.

Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.

Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna – koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) – har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.

I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.

Ur “Vetenskapen säger: Klimatet” 2021

Caroline Leck på Stockholms universitet tar även upp att olika ämnen har olika egenskaper, vilket spelar roll.

– Lustgas är till exempel en 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, men koldioxid förekommer i högre koncentration och får ett plus av det.

Hon påpekar att man även måste titta på gasernas livstid i atmosfären.

– Man säger att om vi släpper ut all koldioxid vi har i dag så har vi 20 procent av det kvar i atmosfären om tusen år.

Det handlar om vad som kan höja och sänka nivåerna.

– Om man släpper ut någonting så ska det ju också försvinna med en mekanism eller process, det behövs en sänka. Man kan tänka sig att något till exempel försvinner för att det sker en kemisk reaktion i lufthavet. Koldioxid har tyvärr inga kemiska sänkor under 80 kilometer i atmosfären. Koldioxid är såpass stabil som molekyl att den inte bryts ner under den nivån och då kan den bara tas upp av havet eller vegetationen. Och de sänkorna är, i förhållande till det som människan släpper ut, allt för svaga och då får vi en ackumulering av koldioxid i vår atmosfär.

Vart kan koldioxiden ta vägen?

– Antingen kan den lösas in i havet, sänka pH-värdet där och bidra till ökad biologisk biomassa i form av mera växtalger, till exempel. Eller så tar träden, vegetationen, upp koldioxid. Och det här gör de till ungefär 60 procent av det vi släppt ut. 40 procent blir kvar i atmosfären och det är därför vi har en klimatförändring, säger Leck.

Caroline Leck är kritisk till spridningen av bilden. Hon pekar på att man måste se till alla de här aspekterna när man pratar om jordatmosfärens strålningsbalans och vad som driver klimatförändringen i dag.

– Den här bilden visar ingenting av det här.

Visar grafiken korrekta siffror?

På det stora hela ger grafiken en korrekt bild av atmosfärens sammansättning, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

– Tittar du i en lärobok så får du en liknande bild. Det är mest kväve och syre.

Enligt professor Caroline Leck stämmer det att koldioxiden ligger på 400 PPM, alltså “parts per million” och i den spridda bilden står det 0,04 procent, vilket är samma sak. (I Youtube-videon säger mannen att det betyder “particles per million”, vilket är fel.)

Fördelningen mellan den naturliga bakgrunden och “människans koldioxid” stämmer inte, enligt Leck.

– “Natural” är ju det vi har om vi går tillbaka i alla istidsperspektiv och då är den naturliga koncentrationen i snitt kring 250 PPM. Då är hela systemet i balans. Men på de senaste 150–200 åren har den gått upp till 417. Det har gått väldigt snabbt ur ett geologiskt perspektiv.

Nivån av koldioxid i atmosfären har hunnit klättra upp till 421 PPM, enligt mätningar från den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration).

Därmed stämmer inte “den naturliga koldioxiden” och “den mänskliga koldioxiden” i grafikbilden. Vad skaparen av grafiken stödjer sig på är oklart.

I videon med ärtorna har upphovsmannen räknat ut att om hela atmosfären är ungefär 3 210 ärtor så skulle koldioxidens andel bli tolv ärtor. Det skulle innebära att koldioxid stod för 0,37 procent av atmosfären. Med den verkliga andelen – 0,0421 procent – så skulle det bli en och en tredjedels ärta.

Europas andel

Ett ytterligare påstående i grafikbilden är att Europa skulle ha orsakat 16 procent av den vita pricken. Enligt EU-kommissionens forskningscentrum Joint research centre (JRC) så låg de 27 EU-medlemsländernas andel av koldioxidutsläppen 2022 på runt 7,3 procent.

Det är alltså en mindre andel än i den spridda bilden, men då ingår inte exempelvis Storbritannien eller de europeiska delarna av Ryssland i de här utsläppen.

Enligt Gustav Strandberg på SMHI så försvinner inte koldioxid ur atmosfären i de här kortare perspektiven på hundraårsskalan och tar upp att man måste se koldioxidutsläppen ur ett historiskt perspektiv.

– Det är ett problem att Kina släpper ut mycket växthusgaser för att halterna är redan är så höga, men anledningen till att de är höga är att människan har släppt ut växthusgaser sedan 1700-talet. Och den historiska skulden ligger i Europa, möjligen sedan också i Amerika.

Spridning

Att koldioxid utgör kring 0,04 procent av atmosfären används som argument i diskussioner runtom i världen för att undergräva idén om klimatförändringar och människans skuld i denna utveckling – något som tagits upp av flera faktagranskare.

– Det absoluta värdet av koldioxidens koncentration är irrelevant. Det är förändringen som spelar roll, sade Richard Engelen, biträdande direktör på EU:s klimattjänst Copernicus, till nyhetsbyrån Reuters i januari.

På frågan om var inläggsskaparen hittat bilden svarar mannen att han hittat den i ett kommentarsfält på nätet. Inlägget på Facebook har bara ett par hundra interaktioner, men påståendet återfinns på flera håll i svenska Facebook-grupper och i kommentarsfält.

Videon med ärtorna som lades upp 3 september har runt 6 500 visningar i skrivande stund. Källkritikbyrån söker mannen i videon.

Sammantaget: Bilder av koldioxidens andel av atmosfären motbevisar inte att det finns en obalans i systemet som driver upp temperaturen på jorden. Här kan du läsa mer om klimatet och vad som påverkar det på SMHI:s sajt.

LÄS MER:
► Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning
► Väderkartorna sprids igen – med nya påhittade årtal
► Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
► Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen: Felaktig bild

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!