Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel – vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.

På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde “få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.

Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:

För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.

– Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.

Ur TT-artikel 20 september

I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med “Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

– Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.

– I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.

Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.

– Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.

Ur TT-artikel 21 september

Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:

Den “svenska” 6-barnsmamman “Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får “stöd” av Stadsmissionen.

Ur inlägg på Facebook 21 september

Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som “Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, “Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och “Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.

“Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. “Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.

Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.

“Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.

Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman “Amal”.

Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd “Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.

– Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med “Amal”.

Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.

Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?

– Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.

Så fungerar försörjningsstöd

Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (“socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.

Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.

Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.

Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.

Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.

Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)

Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.

Annalkande reform

Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.

– Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.

En av delarna i reformen är ett “bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att “riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.

Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn.

Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.

När vi har sökt ministerns pressekreterare har vi inte fått svar på flera frågor om detta.

I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.

Hon tar som exempel den så kallade “Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.

– Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.

“Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.

Kritik mot det framlyfta exemplet

Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.

På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.

Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.

“Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.

De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent.

Om det är det här som avses med stramare riksnorm är oklart. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.

Det framgår också av dokumentet från regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:

“Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”

Ur promemorian “Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform – uppdaterad version”.

Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.

Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.

Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.

Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:
* Hyra 13 000 kr
* Hushållsel 1 360 kr
* Hemförsäkring 330 kr
* A-kasseavgift 340 kr
* Arbetsresor 1 600 kr

Resorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.

I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.

Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.

De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.

En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.

Försäkringskassan: Ovanligt

När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman “Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.

– Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna – bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd – så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.

I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september.

Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 

Ur Dagens ETC:s artikel 30 september

Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.

Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:

– Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.

[. . .]

I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.

Ur Syres artikel “Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september

Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.

I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.

[. . .]

I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.

Ur G-P:s artikel 7 oktober

Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.

Artikeln hade först rubriken “Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor – det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: “Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor – det stämmer inte”.

I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.

– Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.

Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.

DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.

Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober

Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort.

– Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån.

Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.

Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj “kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.

I fallet med sexbarnsmamman “Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.

Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.

Det har lett till viss oreda – man har mätt och talat om olika saker.

Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.

LÄS MER:
► Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna
► Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids
► Det här saknas i historien från “den apoteksanställda i flödet”

---

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

• footnotes: