Ett räkneexempel ställer två arbetslösa trebarnsmödrar mot varandra, den ena svensk och den andra invandrare, men jämförelsen haltar och innehåller flera felaktigheter.

I viskleken ändrar påståenden form, och det är samma med uppgifter som snurrar runt länge på nätet. Resultatet är att det är svårt att veta vad som menades från början och det hela blir därför ganska svårkontrollerat i slutänden.

Just nu sprids en bild av en uppställning med en svensk kvinna och en “invandrarkvinna”. Den har cirkulerat länge, men fick ny fart när den delades i Facebook-gruppen Made in Sweden 13 september.

Så här står det i bilden:

En arbetslös svensk kvinna med 3 barn har
+ 13 180 kr/månad, försörjningsstöd
– 5 000 kr hennes tillåtna maxhyra
– 300 elektricitet
7.880 kr/månad kvar att leva på

En arbetslös invandrarkvinna med 3 barn får
+ 21 810 kr/månad, försörjningsstöd
+ 259 200 kr retroaktiv föräldrapenning, som tas ut när hon vill …
+ 12 000 kr SFI-bonus
+ 3 000 kr + bågar/person, till glasögon
+ 3 000 kr/person, till hushållsutrustning
+ 6 000 kr/barn, till spädbarnsutrustning
+ 0 kr, helt subventionerad sjukvård
+ 0 kr, helt subventionerad medicin
+ 0 kr, helt subventionerad tandvård
+ 0 kr, helt subventionerad kollektivtrafik
+ 0 kr, helt subventionerad installation av telefoni
+ 0 kr, helt subventionerad telefoni hela världen
+ 0 kr, subventionerade möbler (snitt 58.000 kr)

Siffrorna finns med möda att hitta och få från www.forsakringskassan.se
ge verkligheten spridning, DELA DETTA MED SVERIGE

Bilden har i nuläget över 3 200 delningar på Facebook.

Vi tar den historiska bakgrunden sen och avhandlar först kärnfrågan – stämmer det här?

Svaret är nej.

– Den är gammal, inaktuell och felaktig, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Bilden, till skillnad från sina historiska föregångar, specificerar inte vad som menas med “invandrarkvinna”, vilket får det att framstå som att det gäller personer som invandrat generellt.

Får en person olika försörjningsstöd om den är utrikesfödd eller inrikesfödd?

Nej, svarar Samira Aqil, utredare på Socialstyrelsen. Hon påpekar också att det inte går att räkna fram ett fast belopp på det här viset.

– Ekonomiskt bistånd ska ge enskilda personer och familjer en skälig levnadsnivå och nivån är inte fastställd till ett visst belopp. Behovsprövningen ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet. Den individuella behovsprövningen vid behov av ekonomiskt bistånd i relation till skälig levnadsnivå är densamma oavsett om man är utrikesfödd eller inrikesfödd.

Om personen som skapat exemplet i stället menar en asylsökande eller en nyanländ som deltar i ett etableringsprogram med ordet “invandrarkvinna” så blir inte inlägget mer korrekt för det.

Människor som söker uppehållstillstånd kan inte tillskansa sig någon nämnvärd lyx från Migrationsverket. De kan framför allt inte få försörjningsstöd som i räkneexemplet.

I väntan på uppehållstillstånd så kan du arbeta, leva på besparingar eller ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket. På boenden där mat ingår är dager­sätt­ningen till exempel 24 kronor om dagen för vuxna ensamstående.

De pengarna ska räcka till kläder, skor, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Det går också att ansöka om ett särskilt bidrag som behovsprövas av Migrationsverket. Det kan handla om glasögon, en barnvagn eller varma vinterskor – och du måste välja det billigaste alternativet.

Här är tabellen:

På boenden där mat ingår är dager­sätt­ningen:

· 24 kr/dag för vuxna ensamstående
· 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader
· 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år.

På boenden där mat inte ingår är dager­sätt­ningen:

· 71 kr/dag för vuxna ensamstående
· 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushållskostnader
· 37 kr/dag för barn 0–3 år
· 43 kr/dag för barn 4–10 år
· 50 kr/dag för barn 11–17 år.

Om personen i stället fått uppehållstillstånd så tar möjligheten att söka Migrationsverkets ekonomiska stöd slut.

Så finns det något mer stöd som den svenska kvinnan inte kan få? Ja, etableringsersättningen. Den är till för flyktingar som fått uppehållstillstånd och är nya i Sverige. Det kan som längst fås i två år. För att få den behöver man delta i ett utstakat etableringsprogram och det är alltså inte aktuellt med försörjningsstöd medan man gör det.

Först går du och Arbetsförmedlingen igenom din situation, en så kallad kartläggning, och då får du 231 kr om dagen. Sedan går du programmet och får då, om du deltar fullt ut, 308 kronor om dagen för de dagar som programmet gäller.

· Om du har barn kan du ha rätt till etableringstillägg.
· Om du bor ensam kan du ha rätt till bostadsersättning.

Eftersom vi skrivit om den här typen av räkneexempel förr med Viralgranskaren så ser vi att det som menas här är en person som deltar i ett etableringsprogram för nyanlända flyktingar. Hur vet vi det då? Jo, siffran som anges för “invandrarkvinnan” – 21 810 kronor – kommer från en gammal uträkning gjord av sajten Fria tider 2012.

Faktarutan från Fria tider spreds då separat som en bild och Viralgranskaren rapporterade om flera felaktigheter i den.

Att siffran 21 810 kronor nu dyker upp i det här nya räkneexemplet skapar ytterligare fel, eftersom båda kvinnorna har rätt till saker som Fria tider räknade in i summan – barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd (som man får som ensamstående om den andra föräldern inte betalar underhåll).

Några ytterligare felaktiga eller inaktuella punkter ur det nu spridda räkneexemplet:

Retroaktiv föräldrapenning
Att en person som kommer ny till Sverige får rätt att ta ut föräldrapenning verkar av en del ha tolkats som att man retroaktivt kan plocka ut en stor summa pengar för den tid man varit hemma med barnen i hemlandet, men det är fel.

– Det har aldrig varit så att man kunde lämna in en ansökan och få ut en klumpsumma pengar, säger Niklas Löfgren.

Däremot var det så att en person som kom med tre små barn kunde ha rätt att ta ut föräldrapeng och komma upp i 1 500 dagar för alla barnen. Det var dock inte retroaktivt. För att få ut ersättning för en dags föräldraledighet så fick man först vara hemma den dagen utan att arbeta och sen ansöka om ersättning.

Men det blev politisk diskussion om huruvida reglerna ledde till att kvinnor inte kom ut i arbetslivet utan fastnade hemma med barnen så de reglerna har sedan dess stramats åt, säger Niklas Löfgren på Försäkringskassan.

– Det infördes begränsningsregler: om man kommer till Sverige med ett barn som fyllt ett år så får man bara spara 200 dagar och när barnet fyllt två så får man bara spara 100 dagar, och för en fyraåring bara 96 dagar.

SFI-bonusen
Är avvecklad och fanns bara i fyra år 2010 till 2014, men dyker upp ändå ofta upp i den här typen av räkneexempel, något som vi rapporterat om med Viralgranskaren.

Subventionerade möbler
Den som kommer som flykting kan få låna pengar för att skaffa möbler och utrustning till hemmet. Det är ett lån, inte ett bidrag, och ska betalas tillbaka.

Helt subventionerad vård
Asylsökande har under tiden de väntar på beslut om uppehållstillstånd rätt att få hjälp med “vård som inte kan anstå”, alltså akutvård som inte kan vänta. Vi har tidigare skrivit om påståenden där det framstår som att asylsökande bara kan gå in på apotek och ta ut dyra mediciner hur som helst fått stor spridning. Och i det här räkneexempel som vi granskar i den här artikeln så klargörs vare sig att det handlar om akuta vårdbehov eller att det inte gäller alla invandrare.

Över huvudtaget är flera av punkterna om subventioner antingen en fråga om försörjningsstöd eller så kan vi inte hitta en motsvarighet i verkligheten.

Påståendet att uppgifterna går att hitta på Försäkringskassans hemsida är inte heller sant. Det är många olika myndigheter som är ansvariga och själva uppgifterna är ett virrvarr i sig.

Räkneexemplet har spridits ett längre tag och ger eko till exempel på landets insändarsidor där uppgifterna upprepas ordagrant. “Detta är ingen lögn. Det finns att läsa om på försäkringskassans hemsida”, skriver en insändarskribent i Mariestadstidningen och rabblar samma påstådda subventioner.

Sammanfattningsvis: Det här räkneexemplet blandar felaktigheter, saker som inte går att kombinera och ej aktuella uppgifter.

De här exemplen gäller ensamstående mödrar med flera barn, de har båda en tung försörjningsbörda men har möjlighet att ansöka om olika bidrag och försörjningsstöd för att klara sig. De ställs mot varandra ofta av personer som är negativt inställda till invandring och ibland verkar anse att den ena inte ska ha någonting alls.

Lever den nyanlända flyktingmamman ett liv i lyx? Knappast, säger Niklas Löfgren på Försäkringskassan.

– Om man jämför familjetyper i Sverige och tar det här fallet – en ensamstående utrikesfödd mamma med två eller fler barn – så är de de mest ekonomiskt utsatta av alla familjetyper. De har sämst ekonomi totalt sett, om man jämför med alla andra typer av barnfamiljer, säger Niklas Löfgren på Försäkringskassan.

Du kan läsa mer om hur barnhushållen har det i Sverige här.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.