Granskning

Det här saknas i historien från “den apoteksanställda i flödet”

10 July 2020  |  |

Foto: Pixabay

En äldre man kommer in på ett apotek. Han är charmig och glad och har kommit för att hämta ut ett recept. När han får höra vad det kostar blir han nedstämd och tvingas lämna apoteket utan medicinen. Därefter kommer en asylsökande in på apoteket och hämtar ut ett väldigt dyrt läkemedel för bara 50 kronor.

Ungefär så beskrivs en händelse i ett inlägg från vad som påstås vara en apoteksanställd. Inlägget sprids just nu och har fått tiotusentals interaktioner på Facebook.

Huruvida historien utspelade sig på det här sättet vet bara de som var där. Vi har gått igenom hur det fungerar för de som inte har råd att betala för sina mediciner och har pratat med kvinnan som skrivit inlägget.

Så här lyder det i sin helhet:

Från en Apoteksanställd i flödet.

“Kära vänner. Låt mig berätta om något som krossade mitt hjärta idag. Låt mig berätta om hur våra pensionärer som har byggt upp Sverige lever och behandlas genom våra politiker.

En äldre man i 80 års åldern, nyss hemskickad från Karolinska kommer för att hämta ut sin nya blodtrycksmedicin. På doseringsetiketten har läkaren skrivit ”……tas senast 36 timmar efter utsättning av ramipril”. Jag gör iordning medicinen och den mycket charmiga mannen frågar mig vad detta kalas kommer att gå på. Jag svarar att det kommer att kosta 1880 kr. Då blev mannen tyst. Jag önskar att ni kunde se förtvivlan i hans ögon när han insåg att det är alldeles för dyrt för honom. Skamset säger mannen att han inte har råd och försöker skämta bort det genom att säga att han kommer behöva råna en bank. Mannen lämnar apoteket utan sin medicin.

Efter ett tag kommer en annan kund in, en kund som saknar asyl. Han har fått ett recept på ett läkemedel som kostar tiotusentals kronor. Pga regelverk så ska denna asylsökande endast betala 50 kr. 50 kr!!!!!!Oavsett läkemedlets pris. Resten ska faktureras till Migerationsverket som betalar fakturan. 👏🏼

Jag tänker inte vara den som är så, men vad jag blir förbannad. En människa som har jobbat 60 år av sitt liv, gjort rätt för sig och betalat skatt. En människa som har byggt upp Sverige. Denna människa ska få leva på småpengar. Denna människa ska inte ha råd med sin blodtrycksmedicin. Hur är det möjligt att vi lever i ett sånt samhälle?

Vi bör skatta oss lyckliga som bor i Sverige där vi har privilegiet att endast betala max 2250 kr för ett läkemedel oavsett kostnad.
Däremot visar våra svenska politiker gång på gång att de sviker pensionärerna. De lovar höjningar på 600 kr. Slopa höjningarna och låt våra äldre få gratis tandvård, gratis läkarvård, låt dem få mediciner för 50 kr som vi fakturerar till en mydighet som de kan uppkalla Pensionärsverket, ge dem samma särbehandling som våra asylsökande och andra får. Så är det i socialdemokraternas Sverige.”

Texten skrevs ursprungligen av en kvinna sommaren 2018 och fick då stor spridning. Hon tog senare ner sitt inlägg, men andra har kopierat det och spridit det vidare med tillägget “från en apoteksanställd i flödet”.

Det inlägg som sprids mest just nu har över 11 000 delningar. Det innehåller samma text, med några små ändringar från kvinnans ursprungsinlägg.

“Slutet där det står att detta är socialdemokraternas samhälle var det inte jag som skrev”, skriver kvinnan till Källkritikbyrån.

På hennes Facebook-sida står det att hon jobbar för ett apotek.

“Jag tog bort inlägget då många skrev att de skulle kontakta företaget jag arbetar på och vad de tycker om att en rasist jobbar på företaget.”

Kvinnan är besviken på hoten och anklagelserna om rasism.

“Jag ville inte blanda in min arbetsgivare utan jag ville bara skriva om hur orättvist våra pensionärer lever i Sverige. Detta var inte en engångsföreteelse utan detta är något som jag som apoteksanställd såg i princip dagligen och jag har svårt att tänka mig att det bara är inom apoteksbranschen där äldre kommer in och knappt har råd med livsviktiga saker. Jag blev efter min text mycket besviken på påhoppen jag fick där vissa påstod att jag är rasist och att jag vänder folkgrupper mot varandra.”

Enligt kvinnan har människor även hört av sig och velat betala den äldre mannens läkemedel.

“Men sådan info gällande kunder får jag inte lämna ut på grund av tystnadsplikten”, skriver hon till Källkritikbyrån.

I kommentarsfälten till inläggen med kvinnans historia pågår mycket tyckande. En del tycker att Sverige inte ska ta emot eller hjälpa asylsökande.

Kommentar från Facebook

Väldigt många tycker att pensionärer i Sverige ska få mer hjälp. Somliga tror inte på påståendena i kvinnans inlägg.

Kommentar från Facebook

Några påpekar att kvinnan utelämnar möjliga lösningar för mannen så att han ändå skulle ha kunnat fått sin medicin.

Vi går igenom de vägar som inte tas upp i inlägget.

För de allra fattigaste i samhället finns flera olika system på plats. För den som har en mycket låg pension finns ett grundskydd som består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Och för att läkemedel inte ska kosta den enskilda för mycket så finns även högkostnadsskyddet, som också nämns i inlägget.

Högkostnadsskyddet ger rabatt på dina läkemedelsinköp:

Källa: Apoteket.se

Efter 2 350 kronor så betalar du inte mer för perioden. I det spridda Facebook-inlägget står det 2 250 kronor och det var nivån 2018 när inlägget skrevs. Det här gäller för en 12-månadersperiod för receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Vem betalar resten? I slutändan är det statliga medel som regionerna får i bidrag.

Läkemedel kan vara en stor utgiftspost, särskilt för de som tar flera läkemedel, vilket många äldre gör, säger Martin Engman, samhällspolitisk chef på pensionärsorganisationen SPF Seniorerna.

Men, säger han, därför finns ett högkostnadsskydd och det är viktigt att det är generöst.

Vi frågar SPF Seniorerna om de märkt av att många äldre tvingas avstå sina mediciner på det här viset, men de har ingen uppfattning om det.

I våra kontakter med medlemmar och andra seniorer har inte frågan uppkommit om att avstå från läkemedel på grund av ekonomiska skäl, säger Martin Engman.

Om klumpsumman är för stor vid ett medicininköp så finns det vägar runt det. Apoteken är skyldiga att låta folk delbetala sina medicinräkningar.

80-åringen hade kunnat delbetala kostnaden som nämns i exemplet för kring 150–200 kronor i månaden. Det är dock något som inte ska ha varit aktuellt, enligt kvinnan som skrev inlägget.

“Delbetalning erbjöds men det var inget alternativ för kunden”, säger hon.

Hon utvecklar inte varför och inkluderade heller inte det alternativet i sitt inlägg.

Det blir en gissningslek varför mannen inte ville eller kunde delbetala vid just det här besöket i just det här apoteket. Men för exemplets skull så kan ett skäl ha varit obetalda skulder.

På en del apoteks hemsidor står det att man kan bli nekad att kunna delbetala.

Det görs en prövning, och de flesta apoteken är väldigt generösa i den prövningen när det handlar om viktiga läkemedel. Men det är klart att man inte ger kredit till någon som inte kan betala. Det vore ju som en björntjänst att sätta en människa som är i skuld i ännu mer skuld, säger Johan Wallér, vd för branschorganisationen Sveriges apoteksförening.

Det verkar ändå gå även med betalningsanmärkningar.

Det görs en så kallad mjuk kreditbedömning och det är praxis för apoteken att godkänna enstaka betalningsanmärkningar, säger Edvard Lind på presstjänsten på Ica som äger Apotek hjärta.

Apoteken kan även välja att godkänna sådana kunder som får sin kreditprövning underkänd.

Det innebär att apoteken tar risken och helt enkelt hoppas att man får betalt. Och för det mesta så funkar det ganska bra, säger Lind.

Kommentar från Facebook

Bilden att det är möjligt att ändå få delbetala trots skulder och ekonomiska svårigheter delas av Karolina Noaksson, gruppledare på enheten för hemlösa i Stockholm.

Ibland går det och ibland inte, men vi upplever att många av våra klienter, även om de är skuldsatta, har fått möjlighet att få läkemedel på avbetalning, säger hon.

Och om man har skulder hos till exempel Kronofogden och är i behov av läkemedel? Jo, när Kronofogden gör utmätningar så får man behålla pengar för en del saker. “När vi gör en utredning inför en löneutmätning räknar vi fram ett belopp som du alltid har rätt att behålla. Många kallar det för existensminimum – vi kallar det för förbehållsbelopp”, skriver Kronofogden på sin hemsida.

Det beloppet är uppdelat i boendekostnad och en ytterligare summa att leva för. För en vuxen ensamstående person ligger den på cirka 5 000 kronor. Sen finns det tillägg till den summan som kan göras för olika saker. Ett sådant är läkemedel:

Familjens kostnader för medicin och läkarbesök. Du kan få tillägg upp till högkostnadsskyddet. Om du har sjukdomsrelaterade kostnader som inte omfattas av högkostnadsskyddet måste du ha läkarintyg. Alternativmedicin ingår inte.

Ur Kronofogdens lista på kostnader kan du få tillägg för

Så vad händer om man behöver medicin och verkligen inte kan betala för den? Kvar finns socialtjänsten.

Du kan söka ekonomiskt bistånd för till exempel läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet förutsatt att man inte har egna medel. Men vad betyder det? Måste man till exempel sälja sitt hem om man har en bostadsrätt för att bekosta läkemedel?

Nej, det är klart att man gör en helhetsbedömning, säger Katrin Westlund, jurist på Socialstyrelsen.

Att ett tillfälligt akut behov av ett läkemedel skulle motivera att sälja en bostad verkar osannolikt, enligt henne.

Det blir väldigt mycket att gå över ån efter vatten.

Så här står det i Socialstyrelsens rekommendationer till socialtjänsten för ekonomiskt bistånd:

En villa eller en bostadsrätt bör endast betraktas som realiserbar tillgång om en försäljning bedöms kunna ge ett intäktsöverskott som motiverar åtgärden och det finns möjlighet att ordna annat boende. Även om ett överskott talar för en försäljning kan en sådan vara olämplig av andra skäl.

Handbok för socialtjänsten

Socialtjänsten kan göra bedömningen att en person som behöver ekonomiskt stöd över en längre tid ska försöka skaffa sig ett billigare boende, men då tas även hänsyn till saker som:

om det finns risk för att ett byte medför negativa sociala konsekvenser

om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk

om en ensamstående vuxen, till exempel med funktionsnedsättning eller sociala problem och äldre med sviktande hälsa, har ett särskilt stort behov av kontinuitet i det sociala nätverket eller den fysiska miljö som hänger samman med det nuvarande boendet.

Sammantaget, det verkar helt enkelt som att den 80-åriga mannen på ett eller annat sätt i slutändan skulle ha kunnat få sin medicin.

Den asylsökande personen då, som fick betala 50 kronor för sin medicin? Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, svarar om vad som gäller för asylsökande:

Man kan inte bara gå och hämta läkemedel vind för våg, utan det är för vård som inte kan anstå. Sen är det en bedömning vad det är, men det är inte fritt fram att bara gå och hämta saker för 50 kronor utan det gäller vård som är viktig och verkligen behövs, säger han.

Vård som inte kan vänta är inte bara akutvård, utan omfattar behandling som till exempel läkemedel mot sjukdomar och skador “i de fall där även måttlig fördröjning bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten”, som det står på Vårdgivarguiden på nätet.

Det kan till exempel vara akut vård eller mödrahälsovård, men även sånt som insulin till diabetiker. Det är upp till den behandlande läkaren att avgöra vilken vård som inte kan anstå, säger Hannah Davidsson på Migrationsverkets presstjänst.

Du kan läs mer om hur det fungerar här.

För den här typen av vård som inte kan vänta får asylsökande betala en egenavgift på 50 kronor. Resten av kostnaden kan sedan apoteken söka ersättning för hos Migrationsverket.

Vår uppgift är att hjälpa människor på bästa sätt. Det är ju självklart mycket viktigt att människor kan få de läkemedel de behöver. Det är därför det finns högkostnadsskydd och en rad andra möjligheter, till exempel försörjningsstöd för äldre, möjlighet att delbetala, samt särskilda regler för asylsökande som behöver läkemedel, säger Magnus Frisk, presschef på Apoteket.

Kommentar från Facebook

Johan Wallér, vd på Sveriges apoteksförening, tycker att det är orimligt att ställa olika trygghetssystem mot varandra på sättet som görs i inlägget.

Trygghetssystemen ska säkra att ingen går utan viktiga läkemedel i Sverige, säger han.

Hur samhällets resurser ska fördelas är en politisk fråga, konstaterar Martin Engman på SPF Seniorerna.

SPF Seniorerna ställer inte grupp mot grupp. Vi hävdar seniorers intresse. Vi anser att alla, oavsett ålder och ekonomiska möjligheter, ska ha rätt till nödvändiga läkemedel.

Kvinnan som skrev inlägget säger att hon inte menat att den asylsökande inte skulle ha rätt till sin medicin utan att hon velat lyfta pensionärers situation. Hon är också glad över den stora spridningen som inlägget fått.

I politiska åsiktsyttringar så utelämnas ibland relevanta eller nyanserande saker. Det är också vanligt att privatpersoners historier inte omfattar alla detaljer som kan tänkas spela roll. Så funkar allmän opinion och debatt.

Men för den som är nyfiken så har vi här rett ut en del av det som inte nämns i inlägget, men som kan tänkas spela roll för situationen.

I det här fallet tas högkostnadsskyddet visserligen upp, men några av de andra möjligheterna har inte tagits med. Det står inte heller att det handlar om vård som inte kan vänta när det gällde den asylsökande personen.

En sista aspekt är att samhället går in med stöd för läkemedlen för båda de här personerna i slutändan.

Om du tycker att vi missat någon aspekt eller om du har tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.