I måndags var det val i Norge – och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en “främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.

Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!

Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.

Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.

Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.

– Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.

Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.

– Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan.

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

– Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.

Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

– Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.

Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad.

– Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??
Konstigt fint väder, ingen vind
Min första tanke valfusk
digitala räknemaskiner slutar??
Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??
Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.

Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.

Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

– När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

– Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.

“De finns inte, precis som “rösterna””.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

– Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.

– Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.

– Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett “bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.

Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

– Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

– Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

– Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

– Ja.

LÄS MER:
► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT
► Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)
► Vilseledning inför EU-valet – så här såg försöken ut
► Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA
► Mannen bakom anonym valkompass: “Var inte beredd på den här spridningen”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!