Granskning

Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

5 November 2024  |  |

Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet – i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X

Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA.

Id-kontroller

“Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod “inget id krävs” på en del blåa stater.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var “riggat”. En person skrev:

“Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”

Kommentar på Twitter/X 1 november

“Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.

I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:

– Med id-kontroll avser jag inte bara “photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.

Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren.

– Ett argument mot att skärpa kraven på id-handlingar är att det slår mot grupper som redan är svaga, säger Ylva Lindahl, redaktionschef på Utrikespolitiska institutet som bevakat USA.

Tidigare har debatten handlat om hur man ska underlätta för människor att rösta, snarare än valfusk, säger Lindahl.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.

– Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil.

Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

– Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

Frågan är djupt politiserad.

– Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.

Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att “det finns id-kontroller överallt”.

– Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd.

Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november.

Påståenden om valfusk sprids på många håll.

– De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga “hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.

Så hur funkar det?

Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.

Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i “the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare.

För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj:

För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.

När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.

Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på “skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.

Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare

Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal.

Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.

Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali.

Tekniska fel får spridning

I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger:

hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr??

Kommentar på Twitter/X 1 november.

Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats.

Valmaskinerna

En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon.

“Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook.

LÄS MER:
► Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset


Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!