Granskning
Vilseledning inför EU-valet – så här ser försöken ut
4 June 2024 | Åsa Larsson |
Trollfabriker, lurade kändisar, bråk om EU:s politik och trubbiga påverkansförsök – så här har EU-valrörelsen sett ut hittills.
Uppdatering 7 juni 2024: En rättelse har tillfogats texten.
Med fem dagar kvar till valdagen går vi igenom de olika formerna av vilseledningsförsök och påverkanskampanjer som pågått under våren.
Utländska aktörer
Ryssland har ägnat sig åt olika mindre framgångsrika påverkanskampanjer, som till exempel “Operation Overload” och Pravda-nätverket.
“Operation Overload”
Kampanjen har haft över 800 organisationer, varav många är medier, som måltavlor och tros gå ut på att få dessa att ägna tid och resurser åt specifika falska påståenden. Ett annat möjligt mål är att medierna ska ta upp påståendena så att de når en större publik.
Så här har det gått till: faktagranskare och journalister har under en längre tid kontaktats av tipsare som uttrycker sig misstänkt och snarlikt. Även vi på Källkritikbyrån har nåtts av tipsen och blivit intaggade på Twitter/X.
Tipsen innehåller fejkade bilder och manipulerade nyhetsinslag, och handlar exempelvis om ukrainska flyktingar som beter sig illa på olika sätt eller dåliga förhållanden i Europa, som bristande sjukvård.
Ibland överdrivs verkliga händelser som utbrott av vägglöss i Frankrike.
I de flesta fall handlar det dock om helt uppdiktade påståenden som att muslimska anställda stängdes av inför Eurovision song contest i Malmö. Ebba Adielsson, SVT:s exekutiva producent för ESC, kunde ses i ett fejkat nyhetsinslag 13 maj.
– De som producerar och sprider det här klippet piskar på helt falska grunder upp en opinion som är farlig. Både för SVT:s medarbetare och för samhället i stort, sade Hanna Dowling, kommunikationschef på SVT, då till Källkritikbyrån.
I dag släppte det finländska dataanalysföretaget Check first en stor genomgång av “Operation Overload”, en granskning som sträcker sig från augusti 2023, och Check first kan konstatera att kampanjen är anmärkningsvärd på grund av sin omfattning. En del av kampanjen har varit känd sedan tidigare och gått under namnet “Matrjosjka”, efter de ryska trädockorna, men den delen beskrivs som toppen av ett isberg i Check firsts rapport.
Bakom påverkanskampanjen ligger aktörer som agerar utifrån ryska intressen och arbetar i nätverk av konton på plattformarna Telegram och Twitter/X.
– De skapar en alternativ verklighet och påstår exempelvis att foton av fejkad grafitti håller på att bli virala på X, eller finns i “en video publicerad i DW” (det tyska mediebolaget Deutsche Welle, red anm) och syns på “många sajter”, när det egentligen är samma aktör bakom allt, säger Guillaume Kuster, en av Check firsts grundare.
Måltavlorna för de falska påståendena som spridits är huvudsakligen Franrike, Tyskland, Italien och Ukraina.
Källkritikbyrån rapporterade om kampanjen för tre veckor sedan och kommenterade den när SVT analyserade Matrjosjka-kampanjen en vecka senare.
Pravda-sidorna
Ryska propagandasidor har satts upp runtom i Europa – dessa beskrevs i februari i rapporten “Portal kombat” från franska Viginum, en myndighet som ska skydda fransmännen mot digitala påverkanskampanjer och utländsk desinformation.
Viginum analyserade 193 sajter och kunde visa hur de hänger ihop och att de sprider Kreml-vänliga budskap och negativa bilder av Ukraina, dess ledare och västvärlden.
– Det den franska myndigheten nu avslöjat kan beskrivas som en del av den ryska krigföringen. Man vill vända opinionen om Ukraina och få länder i väst att sluta skicka vapen, sade David Lindahl, forskningsingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till Svenska dagbladet i februari.
Den första vågen av Pravda-sajter registrerades i somras, och följde formeln “pravda-fr.com” för Frankrike, “pravda-de.com” för Tyskland och “pravda-en.com” för engelskspråkiga länder.
De fem första sajterna hade förutom sina likalydande domännamn samma registreringsdag, identiska tekniska egenskaper och uppbyggnad samt en gemensam IP-adress på en server i Ryssland, enligt rapporten.
Under våren fick även Sverige en Pravda-sida, pravda-se.com som Källkritikbyrån tittade närmare på i april.
Sajten registrerades 20 mars och är del av en utökningsvåg av Pravda-sidorna. Enligt en genomgång av EDMO-nätverket, ett EU-finansierat samarbetsorgan för faktagranskare där även Källkritikbyrån medverkar, så hade Pravda-kampanjen expanderat till 19 nya länder i och utanför Europa på bara några veckor.
I nuläget ser Pravda-sidorna inte mycket ut för världen och har enligt Myndigheten för psykologiskt försvar inte fått någon spridning.
– Nej, jag tror inte att de är aktiverade. De finns där för att kunna användas i något senare skede, sade generaldirektören Magnus Hjort till Källkritikbyrån i april.
– Språket är ju ganska dåligt på de här sidorna. Man kan ha lite svårt att hålla sig för skratt när man går in på den svenska sidan, men det kan ju komma att ändras om man bestämmer sig för att använda dem på något mer offensivt sätt. I sådana fall finns språkkunnig personal för att rätta till de sakerna.
I veckan kom även nyheter om att den ryska underrättelsetjänsten finansierat propaganda i Europa via spionfonden Pravfond.
Valprocessen
Desinformation skulle kunna spridas om själva valet, hur det går till att rösta, men ännu har inte mycket synts till av sådant.
Lurade kändisar
Det lilla högerextrema partiet Alternativ för Sverige har ägnat sig åt att lura kändisar att göra reklam för dem. När kändisarna protesterat har partiet hävdat att de borde förstått vad de gav sig in i.
I början av april stormade det exempelvis runt fotbollsprofilen Glenn Hysén. Han kunde i en video ses peppa alla att gå och lyssna på Gustav Kasselstrand, AFS partiledare, på första maj.
Videon lades upp av AFS i sociala medier. När medier började höra av sig till Hysén sade han att han hade blivit lurad. Han berättade att han fått en beställning på videohälsningstjänsten Memmo att han skulle säga så här in i kameran: “Sverige är en demokrati och alla har rätt att säga sin åsikt. Därför tycker jag att ni ska gå och lyssna på Gustav när han inleder sin Swexitturné”.
Jag har blivit grundlurad, sade Glenn Hysén efteråt. Gustav Kasselstrand och AFS däremot menar att det framgick tydligt vilka de var.
Senare har även skönhetsdrottningen Victoria Silvstedt och Hollywoodfrun Gunilla Persson gjort liknande videohälsningar och uppgett att de inte förstått vad det handlat om när medier ställt frågor.
Valkompasser
Det har spridits valkompasser där avsändaren inte varit tydlig – bland annat av just Alternativ för Sverige.
Det är sajten Valkompass.eu, som för ett par veckor sedan avslöjades tillhöra partiet.
Organisationen Tidningsutgivarna tipsade lärare om valkompassen via ”Mediekompass”, en sajt som ska hjälpa lärare i undervisning som handlar om medie- och informationskunnighet. På en sida med lektionstips fick lärare tipset att låta eleverna göra en valkompass och där låg Alternativ för Sveriges Valkompass.eu som “EU:s valkompass” bland förslagen, rapporterade journalisten Emanuel Karlsten förra måndagen.
Sajten Bulletins valkompass var skapad av Daniel Sonesson, partiledare för småpartiet Medborgerlig samling, utan att det framgick, något som Karlsten kunde avslöja i tisdags.
Trollfabriken och SD
En stor nyhet under vårens valrörelse har varit uppgifterna som framkommit i TV4-programmet Kalla faktas reportage “Undercover i trollfabriken”. Där framgår det att Sverigedemokraterna använt anonyma konton för att sprida dold propaganda och attackera både meningsmotståndare och samarbetspartners inom Tidöavtalet.
Huruvida kontona spridit desinformation har diskuterats och att undersöka den saken försvåras av hemlighetsmakeriet runt verksamheten. Partiet misstänks ha fler konton än de som avslöjats och har fram till Kalla faktas avslöjande stått fast vid att de inte hade några anonyma konton eller trollverksamhet.
Att gå tillbaka och kontrollera påståenden försvåras också av att innehåll skyndsamt raderats, exempelvis när den antirasistiska sajten Expo avslöjade att SD spridit vit makt-propaganda genom sina trollkonton.
En annan desinformationsaspekt är misstanken om att medarbetarna på kommunikationsavdelningen velat elda på den så kallade LVU-kampanjen, där desinformation spridits om den svenska socialtjänsten, En av medarbetarna har exempelvis registrerat domänen “Wakeuparabs”, vilket han också pratar om i Kalla fakta-reportaget.
I debatten har flera begrepp figurerat – desinformation, trollfabriker och påverkansoperationer – och vi gick därför igenom vad de betyder med forskare på området.
SWEXIT
En kuriosadetalj, i jämförelse med tidigare exempel: Det finns en rörelse som märks i sociala medier som förespråkar en så kallad Swexit. Ordet kommer från Brexit, då Storbritannien gick ur EU 2020. Alltifrån stora till små partier vill att Sverige på sikt ska gå ur EU och man går till val på den frågan i EU-valet.
I kommentarsfält är det ganska vanligt att folk manifesterar sin åsikt genom att bara skriva Swexit, kort och gott.
“Det blir en blank valsedel med SWEXIT”, skriver en person.
Men vad händer om man gör det? Vi har sett diskussioner om det i kommentarsfält och på forum, alltså frågan om rösten blir ogiltig då eller skrivs det möjligen upp någonstans?
Svaret kan vara överraskande för en del. Det finns nämligen ett parti registrerat sedan ifjol som heter Swexit. Det var tidigare registrerat som Swexitpartiet och fick tio röster i förra riksdagsvalet i Sverige, enligt Valmyndigheten.
Om man skriver Swexit på en blank valsedel – som en slags protesthandling – så tillfaller alltså den rösten det här partiet.
Ingen har direkt lurats, men det verkar som att en hel hög människor kan komma att känna sig lite lurade om deras allmänna proteströst blir till en röst på ett mycket litet enfrågeparti. Och i realiteten en röst för en specifik person, i det här fallet en sjökapten som heter Ulf, som toppar listan.
EU:s institutioner och företrädare
Desinformation kan också spridas om själva EU och de politiker och tjänstemän som förknippas med unionen.
Det har exempelvis spridits falska påståenden om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, exempelvis att hon skulle vilja skrota Nürnbergkonventionen eller bilder som felaktigt påstås visa en släkting till von der Leyen som skakar hand med Hitler.
Du kan själv söka på “fact check” och personers namn för att hitta relevanta granskningar – ta hjälp av vår guide!
Vi på Källkritikbyrån har inte sett någon väldig mängd av den här typen av påståenden spridda av svenska sociala medier-användare.
Politiken i sig
EU-politiken handlar om stora allmänna politiska frågor som klimat och invandring. Därför dras EU-politiska diskussioner på nätet med samma sorts desinformationsproblem som dessa ämnen har i vanliga fall, det vill säga de lockar till sig alltifrån bedragare till människor som vill få dig att klicka.
Diskussioner om EU-politik rör sig i spannet mellan de som vill lufta legitim kritik till felaktiga beskrivningar av innehållet i politiken.
Till exempel har det har grälats en del om majbrasor, och stor förvirring har rått.
EU vill att bioavfall, alltså skräp från trädgården och parker, ska komposteras och framförallt inte blandas ihop med annat skräp. Sverige har därför gjort ändringar i Avfallsförordningen. “I praktiken innebär detta att det inte längre är tillåtet att elda grenar, löv och annat trädgårdsavfall”, skrev Naturvårdsverket 11 april.
När Valborg närmade sig så uppmärksammades eldningsförbudet, bland annat av flera politiker som ställer upp i EU-valet. “Fullkomlig idioti att inte få elda ris i sin egen trädgård!” skrev till exempel Tomas Tobé, Moderaternas toppkandidat inför EU-valet.
Många skyllde på EU, men det tillbakavisades till exempel av Centerpartiets Emma Wiesner. Hon skrev:
“Vi behöver inte fler myter om EU i den här valrörelsen – när det uppenbart handlar om Sveriges självskadebeteende oförmåga att tolka lagstiftning på ett vettigt sätt.”
Eldningsförbudet och förvirringen därikring blev en nyhet i sig. Politiker, även de vars partier ligger bakom förändringarna i Avfallsförordningen, lade ut bilder på sig själva i full färd med att elda i trädgården.
EU har utfärdat ett direktiv om avfallshantering i unionen, men dessa genomförs med nationell lagstiftning, inte av EU, konstaterade faktagranskarorganisationen Logically efter ett par dagars klagande på klåfingriga EU-byråkrater.
Samma diskussioner har uppstått i samband med att EU:s lag om naturrestaurering nyligen klubbades igenom. Det resulterade i jubel från från gröna partier, men mottogs med skepsis från bland annat organisationer som Lantbrukarnas riksförbund. LRF. I kölvattnet av politiska diskussioner så sprids tillskruvade tolkningar och AI-genererade propagandabilder.
Även ett EU-förslag om hur man ska få till mer återvinning av skrotbilar har följt ungefär samma mönster.
Det så kallade “end-of-life vehicles”-förslaget har oroat bilentusiaster, en oro som politiker fått kritik för att de verkar vilja utnyttja.
– Det är bilägaren själv som ska bestämma när dennes gamla Volvo är redo att skrotas – inte EU, dundrade Europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) i Aftonbladet i höstas.
Nybildade Folklistans Jan Emanuel hamnade i veckan i diskussion med sin publik – raggaren Robban – om huruvida raggarkulturen var i fara.
– Historiska bilar är undantagna från lagstiftningen, de som är minst 30 år gamla och har blivit historiskt behållna, sade Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.
Syftet med lagen är att få hanteringen av skrotbilar att bli mer hållbar, inte att jaga entusiaster eller hobbymotorister, sade hon till Ekot i mars.
Övriga ämnen
Klimatet
Det finns en hel del falska påståenden som sprids om klimatåtgärder – under våren har vi på Källkritikbyrån exempelvis gått igenom de här påståendena:
► Nej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperatur
► Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
Insekter
I konspirationsteorier så utmålas små detaljer som bevis för något mycket större och det märks särskilt när det gäller insekter som livsmedel. Ett par få arter har godkänts i EU, men det har spätt på rykten om att insekter smygs ner i mat och andra vanföreställningar.
Här kan du läsa några genomgångar av det:
► Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook
► Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
► Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen
Tycker du att någonting saknas i den här genomgång? Tipsa oss gärna här!
Och vill du själv lära dig att granska påståenden som sprids på nätet så ta hjälp av vår verktygslåda här!
Rättelser: I tidigare versioner av texten stod det 800 medier – det är nu rättat till 800 organisationer, varav många är medier. Namnet på TU:s sajt Mediekompass är också rättat.
