Charlie Weimers, Sverigedemokraternas toppkandidat i EU-valet, stöds på Twitter/X av en mängd persiskspråkiga konton som de senaste dagarna agerat i en koordinerad kampanj. Analytiker ser tecken på inautentiskt beteende.

Hashtaggen #vote4charlie har använts kring 2 200 gånger de senaste sju dagarna, enligt det danska dataanalysföretaget Analyse & Tal. Det stora flertalet som använder hashtaggen #vote4charlie skriver på persiska och när man går igenom kontona så är det många som visar stöd för den före detta kronprinsen av Iran, Reza Pahlavi.

I många fall kommenterar kontona under Charlie Weimers egna inlägg.

Så här skriver ett av kontona:

#Vote4Charlie and save all EU countries
#Vote4Charlie and save Europe

Så här skriver ett annat:

We support you dear Charlie
#Vote4Charlie
#KingRezaPahlavi‌

Stödet för Reza Pahlavi är uttalat i flera av kontonas beskrivning på Twitter/X.

De danska dataanalysföretagen Analyse & Tal och Common Consultancy har hållit koll på möjliga påverkanskampanjer för Källkritikbyrån och andra nordiska faktagranskares räkning. De har flaggat en del av de persiskspråkiga kontonas aktivitet som misstänkt inautentisk.

Ett syfte med projektet har varit att undersöka om exempelvis kända ryska aktörer sprider desinformation inför EU-valet till allmänheten i Sverige, Finland och Danmark.

Inautentiskt beteende

Vad menas med inautentiskt beteende? Enligt Louise Madsen, senior analytiker på Common Consultancy, så kan det handla om konton som gör så kallade bursts, alltså tre tweets på under två minuter med samma profil, eller om profilen uppvisar så kallat koordinerat länkdelarbeteende, när samma länk delas från minst två profiler inom två minuters tid.

– Därutöver görs mer kvalitativa värderingar som exempelvis om profilerna på ett autentiskt sätt deltar i ett samtal genom att svara på andras inlägg med ett varierande språk, eller om de exempelvis postar samma saker om och om igen.

Andra tecken kan vara oproportionerligt många inlägg per dag eller sammanlagt sedan kontot skapades.

– Att de uppvisar ett oäkta beteende betyder inte att de är bottar. Det intressanta här är att det har kommit plötsligt och att det i första hand har med den iranska kronprinsen att göra.

Hon lyfter fram att kontona i första hand gör inlägg på persiska eller engelska, inte svenska, och att de postar de flesta av sina inlägg om Charlie Weimers 3–4 gånger på mindre än en minut.

– Eftersom de alla har samma budskap, alltså stöd Reza Pahlavi och rösta på Weimers, så finns det åtminstone ett koordinerat beteende som också inkluderar tecken på inautentiskt beteende, säger Louise Madsen på analysföretaget Common Consultancy.

Kampanjen syns på enstaka håll på Facebook, att jämföra med den mycket större mängden inlägg på Twitter/X.

Kontona är i regel kopplade till den före detta kronprinsen Reza Pahlavi.

Charlie Weimers träffade Pahlavi i mars 2023 och bilder med de två tillsammans delas nu ihop med uppmaningen att rösta på SD-politikern.

Ju mer sociala medier penetrerat Iran, desto viktigare har de blivit som kanaler för att sprida information och desinformation, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

– Sedan protesterna 2022 blev det också ett vapen sinsemellan olika grupper i diasporan. Vi vet att en del av de här organisationerna som finns delvis i Europa har trollfabriker. Det är därför de kan få ihop många som säger samma saker på extremt kort tid. Vi vet att monarkisterna också bygger kampanjer av det slaget, framför allt i USA.

Om det rör sig om riktiga människor, bottar eller troll vet inte Rouzbeh Parsi.

– Men det blir väldigt snabbt väldigt många konton som sprider samma sak.

Att det finns verkliga människor som delar åsikterna som drivs fram i kampanjen finns inga tvivel om, säger Rouzbeh Parsi.

De senaste dagarna har Charlie Weimers och hans rådgivare i Bryssel uppfattat kampanjen.

“Vi har noterat att det är en väldig massa människor som delar det här, och att det är väldigt många utanför Sverige som gör det, många av dem i Iran eller som pratar farsi”, säger en av rådgivarna till Källkritikbyrån.

Vad tänker ni om det?

“Vi är fokuserade på svenska väljare, alltså väljarna som befinner sig i landet som faktiskt kan rösta. Alltså det är trevligt att folk uppmärksammar Charlie, men de har inte rösträtt.”

Men det finns väl folk i Sverige som kan persiska?

“Absolut. Det finns många svensk-iranier, och vi hoppas att de röstar på Charlie.”

Då finns det ju de som skulle kunna nås av de här budskapen som har rösträtt.

“Charlie har gjort jättemycket i Iranfrågan och jobbat med flera olika grupper inom den iranska oppositionen mot mullorna, så det här är inte första gången som vi noterar att många miljoner utanför landet stödjer honom i den här frågan.”

Det finns en risk att det är en kampanj som inte är helt genuin här, hur ser ni på det?

“Om den finns så har vi inte varit delaktiga.”

Charlie Weimers och Sverigedemokraternas syn på Mellanöstern, islam och Islamiska republiken sammanfaller med monarkistgruppen runt Reza Pahlavi, enligt Rouzbeh Parsi på Utrikespolitiska institutet.

– De har hittat varandra, framför allt sedan protesterna 2022.

Hur kommer det sig?

– Reza Pahlavi försöker få stöd i västvärlden genom att hävda att Iran är högkvarteret för all radikal islamism i världen. Han har positionerat sig inom den iranska diasporan och på den allmänna politiska skalan på ett sätt som gör honom mer aptitlig för vissa politiska grupperingar. Charlie Weimers och Sverigedemokraterna, och över huvud taget de olika högerextrema grupperna i Europaparlamentet, har islamofobin gemensamt med monarkisterna.

Ett par få inlägg görs på svenska, men då ofta av konton som i övrigt skriver på persiska.

– Reza Pahlavi behöver ju inte bry sig om vad Sverigedemokraterna vill i övrigt. Han kan tycka att den här frågan räcker för att han ska vilja ge dem sitt stöd. Om du bor i Sverige som iranier så kanske det även finns andra saker du behöver fundera på om du vill att Sverigedemokraterna ska vara din företrädare i Europa, säger Parsi.

Det finns konflikter inom den större gruppen av exiliranier.

– På sociala medier försöker en del av de här grupperna med olika medel dominera och det gör de inte enbart med “fair play”.

Vem ligger bakom kampanjandet på sociala medier för Reza Pahlavi?

– Om de är någorlunda smarta så är det inget som han tar i själv. Monarkisternas popularitet har toppat och dalat, men de har funnits väldigt länge men har ingen tydlig organisation. Det är med andra ord inte alltid klart om de som hörs “bara” är sympatisörer eller om de ingår i en tydlig struktur. Ibland så är det inte Reza Pahlavi som stått längst fram och drivit moarkins sak, utan det är andra som samlats kring honom som symbolen för monarkin som de vill återupprätta, säger Rouzbeh Parsi på Utrikespolitiska institutet.

Källkritikbyrån talar även med Irankännaren Arvin Khoshnood som säger – med brasklappen att han själv står på Reza Pahlavi och monarkisternas sida – att han inte tror att det är Pahlavi som ligger bakom den koordinerade kampanjen eller kontona som uppvisar inautentiskt beteende.

– Då jag forskar om Iran och arbetar med Iranfrågan är det självklart att jag har goda kontakter med många politiker, däribland Charlie. Jag har ingen anledning att tro att det finns en koordinerad kampanj till stöd för Charlie, än mindre från kronprins Pahlavis håll.

Khoshnood uppfattar stödet för Charlie Weimers som spontant och en följd av dennes arbete i Iranfrågan.

– Väldigt många iranier, i och utanför Iran, har anonyma konton på sociala medier för att de är rädda för regimens repressalier mot dem själva och deras familj eller släkt i Iran.

Khoshnood tror att dessa konton kan vara inaktiva längre stunder men aktivera sig i samband med större händelser. Han säger att det inom diasporan finns trollverksamhet, liksom från regimens håll.

– Man har ett antal anonyma konton, där man går till hård attack mot personer, ibland personligt, ibland sprider man lögner. Sen har vi även islamiska regimen som har något som vi kallar för cyberarmy som är väldigt aktiv på sociala medier och försöker blåsa upp konflikter mellan och inom oppositionella organisationer.

Charlie Weimers blev 2022 satt på en sanktionslista och portades från Iran, som ett svar på EU:s sanktioner mot landet. I tisdags lade Weimers upp en video på Twitter/X där han på persiska uppmanade människor att rösta på valdagen 9 juni och skrev: “Rösta på den enda kandidaten som är svartlistad av mullorna i Teheran”.

– För Charlie Weimers är det så klart en bra boost att kunna skylta med att Islamiska republiken har svartlistat honom, vilket han gör, men i realiteten så betyder det egentligen någonting för endera part. Det är en form av politisk teater som passar båda, säger Rouzbeh Parsi på Utrikespolitiska institutet.

Det håller inte Charlie Weimers rådgivare med om, och påpekar att det är farligt att stå upp mot mullorna i Iran. Han hänvisar till en händelse hösten 2023 då den spanska politikern Alejo Vidal-Quadras, som också står på samma lista som Weimers, sköts på öppen gata av okända personer.

Rättelse 8 juni 2024: Reza Pahlavi och Charlie Weimers möttes i mars 2023, inte 2024 som det stod i en tidigare version av den här texten.

LÄS MER:
► Vilseledning inför EU-valet – så här ser försöken ut
► Forskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebatten

Fotnot: Projektet som Källkritikbyrån deltar i omfattar dataanalysföretagen Analyse & Tal, Common Consultancy samt faktagranskarna Tjekdet och Faktabaari. Det finansieras av den europeiska medie- och informationsfonden EMIF med stöd av Calouste Gulbenkian Foundation.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!