Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu – det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.

Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.

En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.

Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:

För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på ”markera”; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.

Ur inlägg på Facebook 24 november

Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.

Så här kan du undersöka en sådan här “tävling”:

Steg 1: Kolla Facebook-sidan

Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.

Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk “tävling”.

Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.

Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan – och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: “Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”.

Steg 2: Kolla bilder

Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.

Här vill du gå till “exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.

Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:
► AI-genererad bild sprids – påstås vara Imane Khelif

För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!

Steg 3: Kolla sidans annonser

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.

Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur “Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.

Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:
► Jubileum och nyöppnade butiker – så ser Facebook-bluffarna ut

Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.

I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.

Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.

Stor bluffindustri

I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter – runt 16 miljarder dollar – från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.

Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.

Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:
► Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook
►Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar
► Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar – så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!