En bild som sägs föreställa den algeriska boxaren Imane Khelif sprids just nu i sociala medier – men bilden har sitt ursprung på ett konto som publicerar AI-genererade bilder.

I samband med sommarens OS i Paris så blev boxaren Imane Khelifs könstillhörighet föremål för diskussion. Bakgrunden är en bedömning från Iba, ett boxningsförbund som det stormat kring, vilken inte delades av den internationella olympiska kommittén, IOK. Khelif tog OS-guld och anmälde i mitten av augusti det näthat som hon utsatts för.

Nu sprids bilder som påstås föreställa en avklädd Khelif bland svenska användare i sociala medier.

“Vad är det folk missar? Ta en ordentlig titt”, står det i bilden, som bland annat spridits i de svenska Facebook-grupperna “Bondeuppror, Självhushållning, Hälsa/Vård, Samhällsfrågor och Hjärtefrågor”, “Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” och “Sveriges folk kräver yttrandefrihet och demokrati”. Grupperna har sammanlagt över 34 000 medlemmar.

Mannen som lagt upp bilderna blir uppmanad att vara källkritisk av några enstaka personer, medan andra tar bilden för sann och inleder diskussioner om Imane Khelif. “Vidrig fuskare. Stäng av honom på livstid från all idrott”, skriver en person. Andra sprider bilden med kräk-emojis.

Så, hur är man källkritisk i det här läget? Ja, till att börja med så gäller det att vara öppen för tanken på att bilden skulle kunna vara manipulerad. Här är några steg du kan ta därefter:

Undersök bilden

AI-manipulering kan resultera i missar som man kan se med blotta ögat. I den här bilden kan man zooma in och se hur detaljer i bakgrunden är utsmetade och ofullständiga, som exempelvis den här mannens ansikte…

… eller handen på mannen till vänster i bild.

AI har också svårt med detaljer som text i bilden och gör därför ofta oläslig eller utsmetad text. Den bildar figurer som ungefär ser ut som bokstäver men inte helt.

I den påstådda Imane Khelif-bilden är bokstäverna ojämna och de möjliga orden är oklara.

Man kan pröva att köra bilden genom ett OCR-verktyg, som får loss text ur bilder. När du väl har text så kan du pröva översättningstjänster för att se vilket språk det kan röra sig om. Men i det här fallet så får man helt enkelt inte fram begriplig text.

Ett annat klassiskt problem för AI är händer och här se vi både en märklig hand som dyker upp till höger om “Imane Khelif” i bilden. Det kan antingen tolkas som att personen har en kloartad nagel som sticker ut på ett onaturligt sätt, eller som en vit bakgrund som “lagt sig fel”.

Det syns även ett extra ledveck på “Imanes” fingrar.

Om man letar upp nyhetsbilder på Imane Khelif så ser man också en avsevärd skillnad mellan hennes knän och de utbuktande muskelförsedda knän som syns i den AI-genererade bilden.

Det finns ytterligare detaljer i bilden som kan ses som tecken på att den är AI-genererad, exempelvis hur skuggor faller mot podiet i bakgrunden utan att vinklas.

Sök på bilden

Sitter du vid en dator så kan du högerklicka på bilden och välja att söka på bilden och undersöka träffarna. När en bild blivit genomgången av faktagranskare så brukar de granskningarna dyka upp där. Här hittar man till exempel sajten Lead stories genomgång.

Men om bilden är relativt ny så kan du här hitta fram till tidiga tillfällen då bilden dykt upp på nätet, och då leda dig fram till källan – i det här fallet Twitter/X-kontot MidJourneyPorn som publicerade den samt två andra bilder i slutet av augusti.

De andra bilderna såg ut så här:

Även i de här fallen hittar man visuella tecken på att bilderna är gjorda med AI.

Kontot MidJourneyPorn är i sig tydligt – alla bilder man publicerar är skapade med AI. Så här står det:

MidJourney & FLUX AI Free Prompts. All images posted below are created with AI.

Ur profilbeskrivningen till kontot @MidJourneyPorn

Det finns en mängd verktyg för att bedöma sannolikheten att någonting är AI-skapat, men de kan då visa fel. Använd i stället de vanliga sätten att undersöka en bild på och var framför allt uppmärksam på vad som påstås om bilden.

Sammantaget: Det finns inget som tyder på att den aktuella bilden är något annat än en AI-skapelse. Bilden har sitt ursprung hos en avsändare som sysslar med att skapa AI-bilder och lägga ut dem på nätet. När man undersöker bilden återfinns inte en motsvarighet i verkligheten. I bilden finns flera visuella tecken på att den är AI-genererad.

LÄS MER:
► Guide: Här är tecknen på att en bild är AI-genererad

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!