Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar – så ser bedragarnas jakttekniker ut.

På sistone har bluffannonser med kändisar mött många svenskar på Facebook. Skidskyttestjärnan Stina Nilsson tillhör de drabbade – men bilderna är manipulerade och Nilsson har ingenting med annonserna att göra.

Vi går här igenom hur du själv kan undersöka en annons med hjälp av fallet med Stina Nilsson.

I vissa av bilderna ser Nilsson skadad med blåmärken och skrubbsår, på en bild gråter hon. I den annonsen står det:

Som svar på händelsen beslutade TV-kanalens ledning att ta bort intervjun från sändningen och vägrade att kommentera situationen

Ur bluffannons på Facebook

Om man klickar på annonsen så kommer man till en hemmasnickrad kopia av Expressen.

I “artikeln” påstås att Stina Nilsson, när hon gästat Bianca Ingrossos tv-show, tipsat om att man kan bli rik genom att använda en app för automatiserad trading.

På den fejkade Expressen-sidan står det:

Bianca Ingrosso öppnade ett konto på Immediate NeuPro 5.0-plattformen och blev förvånad. På bara 30 minuter gjorde programmet 3 affärer: en av dem gav en liten inkomst, men de andra två gjorde goda vinster. Saldot ökade från 2550 kr till 2970 kronor.

Stina Nilsson: “Föreställ dig nu hur mycket pengar som kommer att finnas i balansräkningen om en månad. På bara en månad kan dessa 2550 kr förvandlas till 60 000 eller 70 000 kronor!”

Utdrag från fejksida

Bluffmakarna fortsätter att beskriva hur någon testat tjänsten och blivit rik, Historien kryddas med fabricerade kontoutdrag med Swedbanks logga på och ett fejkat kommentarsfält.

Undersök sidan

Det första du ska kolla när du misstänker att en artikel är fejkad är webbadressen. I det här fallet kommer man till en sajt som har Expressens logga, något man enkelt kan sno, men inte Expressens domän i webbläsarfönstret.

För den som vill jämföra mer så hittar man skillnader i flera detaljer mellan den fejkade sidan och Expressen.se, bland annat mängden material som omger en artikel och hur man skriver publiceringstid. Expressen skriver “Publicerad 25 jan 2024” och fejksidan skriver så här: “Publicerad 2024.01.24”.

På Expressen är allting klickbart. Om du klickar på loggan högst upp så kommer du till Expressens förstasida. Om du klickar på fejksidans Expressen-logotyp så händer ingenting. Kommentarsfältet går inte heller att klicka på. Man märker att det rör sig om en kuliss.

Undersök Facebook-kontot

På Facebook kan du klicka på namnet till det konto som står för annonsen. Avsändarna till de här bluffannonserna verkar vara företag eller kända personer. I vissa fall ser sidorna äkta ut, men kan då ha hackats eller köpts av bedragarna. Andra ser helt oautentiska ut men har trots det tiotusentals följare.

Du kan gå in på Facebook-sidorna och själv kontrollera varifrån de styrs genom fliken Sidtransparens. Du kan även undersöka vad de lägger ut för innehåll. Verkar det matcha personen? I fallet med en påstådd colombiansk artist med 70 000 följare…

… så styrs kontot från Filippinerna, Vietnam, Malawi och USA. När man söker på namnet så hittar man inga colombianska artister utan Janki Prasad verkar vara ett indiskt mansnamn, – och kontot har också en historia av att lägga ut saker om Indien och indisk politik.

På Sidtransparens-fliken står det att kontot just nu har pågående annonsering och att det har kört politiska annonser.

Undersök annonserna

Under Sidtransparens-fliken hittar du även en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.

Den mystiska colombianska artisten med ett indiskt namn har en uppsjö med annonser med den fejkade Expressen-artikeln om Stina Nilsson.

Flera av bilderna går inte att hitta när man söker på vanligt vis, men de ser ut att vara nyhetsbilder och på flera av dem ser Stina Nilsson ut att ha blåmärken och sår i ansiktet. Inga motsvarande bilder eller händelser dyker upp när man söker på Stina Nilsson. Det finns alltså anledning att tro att de är skapade med AI eller på annat sätt manipulerade.

I det här annonsbiblioteket ser vi att kontot försökt sprida likadana annonser fast om kändisar i andra delar av världen. Även där har man manipulerat bilderna så att personen ser blåslagen ut.

Källkritikbyrån har sökt företrädare för Meta för en kommentar.

Undersök avsändaren

Var skeptisk mot allt som syns i annonsen och på de sajter som du länkas vidare till. I det här fallet så kan du söka på namnet på appen som kändisarna påstås hylla i den fejkade Expressen-artikeln – “Immediate NeuPro 5.0”. Gå till en sökmotor och använd citattecken.

Det som dyker upp är sajten “Immediate Neupro AI” som presenterar sin produkt – en “trading-plattform” – i glödande positiva ordalag.

Undersök avsändaren. Är företaget omskrivet i medier? Filtrera sökresultaten med “Nyheter”-knappen. I det här fallet var ingen av sökträffarna etablerade medier eller sajter.

Om du hittar en mediesida som du inte känner till, så sök och läs på om den också. Som synes är bedragare bra på att skapa fejkade nyhetssidor.

Undersök företagets hemsida. I det här fallet står det att företaget bakom appen är baserat i Singapore.

Deepfakes

I en annan variant har kända svenskar, som exempelvis skådespelaren Helena Bergström, blivit deepfake-manipulerade för att få fram budskapet. Om man söker på artikelrubriken “Stor skandal: Kanal 5:s ledning vägrar att kommentera sin anställda Bianca Ingrosso” så dyker en identisk text upp på en mängd sajter, och man får träff på en Facebook-video.

I den har någon tagit en TV4-intervju med Helena Bergström och manipulerat den med AI så att hon verkar prata om AI-driven aktiehandel. Det hörs och syns tydligt att filmen är manipulerad.

Samma sak har hänt profiler på bland annat SVT, något som public service-företaget uppmärksammat i det här inslaget.

Vem ligger bakom?

När vi undersökt en rad bluffar på Facebook så märker vi att sidorna ofta kontrolleras från platser på andra sidan jorden.

FN larmade i höstas om att hundratusentals människor i Sydostasien tvingas att utföra bedrägerier på nätet. De hålls under slavliknande former inspärrade på stora kontorsanläggningar, utnyttjade av kriminella nätverk.

Nätbedrägerier är också ett sätt för fattiga människor att tjäna pengar på, exempelvis i Västafrika där bedrägeriindustrin frodas, något som magasinet Filter skrev om i somras.

Källkritikbyrån har skrivit om fenomenet bluffar på nätet i åratal och även tidigare som Viralgranskaren.

Inte enda formen av nätbedrägeri

Det finns en mängd bluffar därute och bedragarna ändrar ständigt sina metoder. Det man kan göra är att försöka hålla sig ajour med hur bluffar ser ut.

Här hittar du exempelvis de senaste blufferbjudandena som utnyttjar varumärken:

► Det händer när du går på rea-bluffarna på Facebook
► Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv

Här hittar du listan på de många varianterna av bedrägeriförsök som florerar på Facebook.

► Detta händer när du går på bedrägerier på Facebook

Följ gärna Källkritikbyrån på Facebook, Instagram eller Twitter!

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!