I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.

Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.

Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.

Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.

Omega-6 och inflammationsmyten

Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).

Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.

Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:

Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.

Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.

I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar “extremt mycket inflammation i kroppen”.

Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.

Ur video på Instagram 3 februari

Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.

– I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?

– Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.

Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.

– Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.

En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.

– För 30–40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.

Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.

– Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 

I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.

I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.

– Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.

Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.

Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning

En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.

Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.

Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.

I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:

Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in “seedoil” i sökfältet så får du se

Kommentar på Tiktok 25 juli

Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras.

– Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.

Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?

– Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.

– Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.

Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.

– I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.

I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.

– Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.

Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.

Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.

I nästa artikel i serien kommer vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor.

LÄS MER:
► Dricka chiafrön – sant och falskt om Tiktok-trenden
► Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt
► Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald’s mat

FAKTA: Olika sorters fett

Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.

Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.

Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.

Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.

Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det “onda” kolesterolet och sänker det “goda” kolesterolet.

Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.

Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!