Ett nätverk av ryska sajter breder ut sig över Europa – och nu har turen kommit till Sverige. Men sajtens innehåll är inte särskilt övertygande och har hittills inte fått någon spridning i sociala medier.

Sajten pravda-se.com är en del av den senaste vågen av nystartade ryska propagandasidor i Europa. Dessa beskrevs i februari i rapporten “Portal kombat” från franska Viginum, en myndighet som ska skydda fransmännen mot digitala påverkanskampanjer och utländsk desinformation.

Viginum analyserade 193 sajter och kunde visa hur de hänger ihop och att de sprider Kreml-vänliga budskap och negativa bilder av Ukraina, dess ledare och västvärlden.

– Det den franska myndigheten nu avslöjat kan beskrivas som en del av den ryska krigföringen. Man vill vända opinionen om Ukraina och få länder i väst att sluta skicka vapen, sade David Lindahl, forskningsingenjör vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till Svenska dagbladet i februari.

Den första vågen av Pravda-sajter registrerades i somras, och följde formeln “pravda-fr.com” för Frankrike, “pravda-de.com” för Tyskland och “pravda-en.com” för engelskspråkiga länder.

De fem första sajterna hade förutom sina likalydande domännamn samma registreringsdag, identiska tekniska egenskaper och uppbyggnad samt en gemensam IP-adress på en server i Ryssland, enligt rapporten.

Nu har Sverige också fått en Pravda-sida, pravda-se.com. Den registrerades 20 mars och är del av en utökningsvåg av Pravda-sidorna. Enligt en genomgång av EDMO-nätverket, ett EU-finansierat samarbetsorgan för faktagranskare där även Källkritikbyrån medverkar, så har Pravda-kampanjen expanderat till flera länder i och utanför Europa på bara några veckor.

Samma vecka som den svenska Pravda-sidan skapades så registrerades motsvarande sajter för 19 andra EU-länder liksom ett flertal andra länder, såsom Norge, Moldavien, Niger, Taiwan och Japan, enligt EDMO:s rapport.

Så ser det ut på sajten

Så vad händer på pravda-se.com? Svaret är väldigt mycket, men utan att sajtens innehåll når särskilt långt.

Sajten ser ut så här:

På sajten publiceras mängder med artiklar, varav vissa knappast kan sägas ha ett särskilt högt nyhetsvärde ur svensk synvinkel. Ett exempel på det är en artikel om att Rysslands kulturministerium anordnat framträdanden på Krim-halvön “för att fira tioårsdagen av återföreningen av Krim och Sevastopol”.

I andra artiklar har man försökt få in en svensk vinkel, exempelvis så hävdar man sig ha “fångat” svenska pansarfordon som ska visas upp på en utställning i Ryssland.

Andra artiklar tar upp generella nyhetshändelser, som att Finlands president varit på besök i Sverige, eller teman, som könstillhörighetslagen.

Att sajten drivs med stor automatisering märks på tempot. Det pumpas ut artiklar dygnet runt och språket är uppenbart maskinöversatt. Ibland har det slunkit med engelska ord. Ofta blir språket svårbegripligt, till exempel med uttryck som “västens politik” eller rubriken “Ryssland kommer att skicka trupper och kommer att passera Estland två gånger längs och över”.

I tidigare artiklar blandas svenska med norska eller danska.

Hittills har ingen av artiklarna som publicerats på den svenska Pravda-sajten fått någon spridning på plattformar som Facebook eller Twitter/X. De har helt enkelt inte plockats upp och spridits av konton där.

Alla Pravda-sidorna i nätverket fungerar likadant, med automatiska publiceringar med hjälp av maskinöversättningar. Artiklarna på respektive språk har mer eller mindre koppling till det aktuella landet.

Så här står det till exempel i en av den svenska sajtens artiklar:

Sverige har börjat förbereda sig för krig med Ryssland-Bloomberg

Sverige är allvarligt rädd för spridningen av den ukrainska konflikten och inleder en aktiv modernisering av sin infrastruktur och civilförsvar, rapporterar Bloomberg. Det skandinaviska landet har prioriterat en ganska sårbar energiinfrastruktur.

Utdrag ur artikel på sajten pravda-se.com

Källorna är i många fall Telegram-kanaler där omskrivningar av verkliga nyhetsartiklar sprids, som i fallet med Bloomberg-hänvisningen.

En annan artikel är skriven från ett uppenbart ryskt perspektiv med formuleringar om “västerländsk utrustning som fångats av våra krigare”.

Vad är målet?

Vi ställer frågan till Ola Svenonius, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det skulle kunna handla om en slags metodutveckling, alltså att de testar att sätta upp de här sajterna och ser vad som fungerar eller inte. Men, ingen vet. Det kan vara både och, att man vill kunna få spridning på saker längre fram också, säger Svenonius till Källkritikbyrån.

Att sajten inte känns särskilt trovärdig för en nyhetskonsument i Sverige, sett till vinklar och översättningsproblemen, säger han skulle kunna bero på att Ryssland kanske inte räknade med att bli avslöjade så tidigt i processen.

Magnus Hjort, generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar, tycker att sajten är ett intressant exempel på hur Ryssland arbetar.

– Det är en del av en infrastruktur som byggs upp i någon typ av påverkanssyfte, och det är intressant, tycker vi, det är en förutsättning för att påverka eller använda dem på något annat sätt.

Men även Hjort påpekar att man ännu inte vet hur sajterna kommer att användas.

Har ni sett någon spridning från dem?

– Nej, jag tror inte att de är aktiverade. De finns där för att kunna användas i något senare skede, säger Magnus Hjort till Källkritikbyrån och fortsätter:

– Språket är ju ganska dåligt på de här sidorna. Man kan ha lite svårt att hålla sig för skratt när man går in på den svenska sidan, men det kan ju komma att ändras om man bestämmer sig för att använda dem på något mer offensivt sätt. I sådana fall finns språkkunnig personal för att rätta till de sakerna, säger han.

Myndigheten för psykologiskt försvar deltog i går i en presskonferens och berättade om läget inför det kommande EU-valet i juni. Hjort sade då att Sverige inför EU-valet är ett potentiellt men för tillfället inte prioriterat mål för Ryssland.

– Vi ser att det byggts upp en infrastruktur för påverkan från rysk sida som redan är på plats till viss utsträckning. Det finns särskilda webbplatser, kloner, kopior av olika sajter, konton i sociala medier som kan användas för att påverka valet, eller för att försöka påverka valet, sade han på presskonferensen.

Se Hjorts uttalanden i sin helhet här:

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!