En man kliar sig på näsan under liksvepningen. En annan påstås vara illa skadad ena dagen och uppe på benen nästa. Ett barnlik sitter och kollar mobilen. Men bilderna föreställer inte det som sägs.

Bilder som tagits ur sin kontext sprids nu på nätet och påstås föreställa fejkande offer i kriget mellan Israel och Hamas. Påståendena har även spridits av svenska användare på sociala medier.

Här är tre fall som använts som “bevis”.

“Liken lever”

En film har spridits av en grupp människor som ligger still i vita svepningar. Den påstås föreställa palestinier som spelar döda. En av dem måste klia sig på näsan. “Liken lever”, skriver en högerextrem bloggare.

Filmen är dock inte tagen i Israel, utan kommer från en protest på ett universitet i Egypten 2013.

Demonstrationer på universitetet omskrevs vid tiden av bland annat BBC och Reuters. Filmen finns upplagd på Youtube sedan 2013 – här kan du se den:

Motsvarande påståenden spreds när Ryssland angrep Ukraina i februari 2022, med exempelvis videobilder från en klimatprotest i Wien som sades visa fejkande krigsoffer.

Då skrev vi på Källkritikbyrån så här och tog chansen att visa steg för steg hur man kan kolla upp en film:

Under coronapandemin fick bilder av en rökande man i en liksäck stor spridning som ett “bevis” för att pandemin var iscensatt – men det rörde sig om en statist i en rysk musikvideo.

Olika personer på bilderna

Åter till kriget i Israel och svenska delningar av desinformation därifrån. Människor har även lagt upp collage som påstås visa samma man vid olika tidpunkter där han först verkar väldigt illa skadad och senare är uppe på benen. “Finns det tillräckligt stora offerkoftor i Gaza”, frågar sig en person på Twitter.com.

Men det är fler än en man på bilderna, skriver faktagranskare på nyhetsbyrån Reuters som spårat upp bildkällorna. Den ena personen i collaget är en 16-åring som förlorade benet i samband med ett israeliskt tillslag mot flyktinglägret Nur Shams på Västbanken i juli i år och den andra är en man i 25-årsåldern som filmar inifrån Gaza och som löpande har lagt ut sitt material i sociala medier.

Lik som är upptaget med sin mobil

I en av bildrutorna i collaget så syns ett barn sitta i en vit svepning och titta i mobilen. Även den här bilden har fått ett eget liv och påståtts vara från Gaza.

Men bilden föreställer ett barn i Halloween-kostym. Den kan hittas på Facebook, upplagd av en thailändsk användare 2022.

Det finns även faktagranskningar av påståenden att döda barn egentligen ska ha varit dockor (varning för obehagliga bilder).

De felaktiga påståendena om bilderna i de här tre fallen har inte haft någon stor spridning bland svenska användare, men många kan ändå ha sett dem och varianter på dem. Så vad ska man göra när man ser något sådant här?

Sök efter faktagranskningar

Många av de klipp och bilder som sprids från Israel och Gaza har redan granskats och det kan du dra nytta av när du ser något du undrar över i sociala medier.

Faktagranskningar innehåller genomgångar och länkar så att du själv kan se varifrån en bild kommer eller hur man kan avgöra om en film är tagen vid något visst tillfälle. Men hur hittar man från ett inlägg till en faktagranskning?

► Guide: Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet

Hitta ett par nyckelord på engelska, som exempelvis “bodies” och “Palestine” samt “fact check”, och sök i en sökmotor. Testa olika ord och försök att snäva av din sökning med tidsinställningar. Eftersom Hamas attack inleddes 7 oktober så använd sökresultat för den senaste månaden.

I exempelvis fallet med “liken som levde” hittar du faktagranskningar från nyhetsbyrån Reuters och den amerikanska sajten Snopes i resultaten.

LÄS MER:
► Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
► “40 halshuggna bebisar” – så sprids obekräftade uppgifter från kriget i Israel
► Tänk på det här innan du delar katastrofbilder
► Hitta källan till memes och skärmdumpar

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!