Lösryckta bilder och skärmdumpade inlägg på nätet – här är en guide till hur du hittar bakgrunden och den ursprungliga källan.

Gamla bilder kan leva i åratal i sociala medier och det är vanligt att sammanhanget faller i glömska. Många som delar hoppar över länk och förklaring, vilket gör det svårare att kolla upp det som sägs – men det är inte omöjligt.

Här kommer ett par tips på hur du undersöker tre vanliga sorters bilder med text i – meme-bilder, lösryckta citat och skärmdumpade sociala medier-inlägg.

Memes, satir och skämtbilder

Även om något är menat som ett skämt så kan man vilja undersöka verkligheten bakom en bild ändå.

Vi tar som exempel en bild som spridits av högerextrema konton i flera år, men som tenderar att dyka upp kring skolstarten. Den förställer ett gruppfoto med barn och vuxna med olika hudfärg, med texten “Klass 3c i Angered”.

Trots att många skriver i kommentarsfälten att det så klart inte är på riktigt så är en del andra upprörda och har frågor om bilden. “Stämmer detta eller är det fejk?” undrar en person.

Bildsök

Bilder med text eller klotter på kan även de hittas genom att göra en omvänd bildsökning. Öppna bilden i din mobil med exempelvis Google Chrome, högerklicka och välj att söka med Google Lens.

När du fått upp bilden väljer du symbolen i det nedre högra hörnet:

Leta igenom sökträffarna efter ledtrådar. En del av träffarna kommer att vara betydelsefulla, andra inte alls.

I en av sökträffarna säger personen som delat bilden att mannen längst upp till höger i bilden är Ramsis “Moosa” Assal, en av Sveriges mest inflytelserika muslimska influencers och som driver kontot Medinastudenten på Instagram. (Det är en ledtråd, inte ett svar och behöver kollas upp.)

Om du missat det sökresultatet så finns det fler vägar.

En bra ledtråd är att tyska sidor delat bilden. På de sökträffarna har någon klistrat in texten “Göthe-Grundschule Zwickau Klasse 3 c”, alltså skrivit dit en skolklass från östra Tyskland och därmed anpassat bilden och skämtet för en tysk publik.

Sök på den påhittade klassen och det tyska ordet för faktagranskning, faktencheck (eftersom det troligast är en tysk tidning eller faktagranskare som skulle vara intresserad av bilden).

Då hittar du en tysk AFP-artikel från i våras. I den framgår att det inte rör sig om någon tysk skolklass, utan ett svenskt gruppfotografi som tagits i samband med en av Assals föreläsningar. De länkar till bilden som kommer från hans Instagram-konto.

Ramsis “Moosa” Assal har även bekräftat för AFP att det är han på bilden och berättar om bakgrunden:

“Det här är en gammal bild från en föreläsning som jag höll för barn och ungdomar i Kristianstad. Några av barnen i bilden är barn till vuxna som var på föreläsningen.”

Lär dig mer om bildsökning här:
► Guide: Så kollar du en bild i mobilen 
► Guide: Så söker du på filmer och videoklipp

Citat-bilder

På sistone har ett citat som påstås komma från Sveriges tidigare statsminister Olof Palme (S) använts i sociala medier, främst i kretsar där människor är negativa till invandring.

I ett inlägg om koranbränningarna skrev en man:

Jag säger som Olof Palme sa för 38 år sedan: Deras kultur skiljer sig så avsevärt från vår att det skulle få oanade följder.

Utdrag ur ett inlägg på Facebook

En del använder det i text, andra sprider en bild med citatet inklistrat i.

Problemet med ord som fått vingar

När det gäller citat i bilder så hjälper tyvärr inte alltid vanliga metoder som att gå till en sökmotor och skriva in delar eller hela citatet med citationstecken runt.

Varför inte? Jo, många vitt spridda citat är osanna eller tillskrivs fel person. (För den som vill botanisera finns en lista på bloggen Faktoider – den hittar du här. Och som lyssningstips! Citat tas upp i ett eget avsnitt av Faktoider-podden.)

Du kommer med andra ord att få upp en enorm mängd med träffar, eftersom citatet glatt felanvänds av folk. Man måste gräva djupare.

Inga belägg för att Palme sagt så

Det här Olof Palme-citatet har spridits i många år. 2018 gjorde Viralgranskaren en djupdykning i frågan och fann följande:

Ingen av de främlingsfientliga bloggare som lagt upp citatet då källhänvisade eller kunde minnas var de hittade det.

Inte heller i andra publiceringar angavs någon källa.

I Kungliga bibliotekets digitala tidningsarkiv återfanns inget som liknade citatet.

En rad personer som på olika sätt hade kunskap om Olof Palmes gärning och liv sade till Viralgranskaren att de inte kände igen citatet.

Alla dessa ansåg också att det var osannolikt att Palme skulle ha uttryckt sig på det sättet.

Om du vill fördjupa dig i detaljerna i granskningen så finns den här.

Hitta undersökningar

Att fråga experter och vittnen, gå igenom arkiv och söka efter svar på nätet tar lång tid – vad ska den som inte har den tiden göra?

Testa att utgå från att det är ett felaktigt citat. Sök på nyckelord (i det här fallet till exempel Olof Palme) ihop med uttryck som fejkade citat eller falska citat. Om det är på engelska så leta i listor över “false quotes”.

Faktagranskare skriver ibland om falska citat. Sök på citatet och orden “fact check” för att hitta möjliga granskningar.

Sök för all del

Om det i stället är ett citat från en mindre känd person så har du all anledning att använda den vanliga metoden, det vill säga att gå till en sökmotor och skriva in hela eller delar av citatet och sätta citattecken runt.

Om det påstås att någon uttalat sig i medier så bör du hitta citatet och kunna läsa hela sammanhanget för att försäkra dig om att det inte är fult utklippt eller att kontexten var en annan än du trodde. Om du inte hittar citatet så är det en varningsklocka för att det är påhittat.

Och även en sökning på ett känt citat kan ge träffar som visar att det är något märkligt med det, så testa!

Lästips: Källkritikbyrån har tidigare skrivit om grundlösa citat som människor älskar att sprida:
► Högern, vänstern och Astrid Lindgren – så här har de faktiskt inte sagt

Skärmdumpade inlägg

I stället för att citera någon eller dela inlägg i sociala medier så händer det att människor tar en skärmbild av inlägget och sprider det i stället.

Under sommaren har en bild på en gammal Facebook-kommentar om invandrare och äldreförsörjningsstöd fått spridning.

Så här står det:

Svar: Ja Som gammal försäkringsläkare vet jag detta. Många över 65 år kommer till Sverige enbart för att få ÄFS – äldreförsörjningsstöd på 12700 skattefritt per månad, och sedan reser de hem med 12700 SEK varje månad livet ut. SVT/SR känner till men mörklägger. @svtnyheter #svpol

Texten i den spridda skärmdumpen

Men påståendena i texten stämmer inte.

En sökning på påståenden om invandrare och äldreförsörjningsstöd ger flera klargörande resultat – Källkritikbyråns genomgång av exakt den här skärmdumpen från 2020, en granskning från Sveriges radio om ett annat liknande påstående från 2018 och Pensionsmyndighetens sida “Missuppfattningar om äldreförsörjningsstöd”.

När det gäller skärmdumpade inlägg i sociala medier så är ett problem att källan sällan får följa med. Ett annat är att inläggen lätt går att manipulera.

Så här kan man fejka inlägg

Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.

För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:

I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:

En annan metod är att gå in i koden på en sida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.

Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till och vi tar även upp det i det här avsnittet av UR-serien Källkoll Valet!

Läs mer om fejkade sociala medier-inlägg här:
► Få märker att fejkade tweets är manipulerade – så här går det till

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!