Du stöter på ett påstående i sociala medier. Stämmer det? Vi går igenom de första stegen du kan ta i din granskning – med utgångspunkt i en glödhet fråga.

En tysk väderleksrapport med en bakgrund som ser ut som eld eller glödande lava sprids just nu på nätet. En del förstår att det är en skämtbild, som är byggd på en riktig nyhetssändning från det tyska programmet Tagesschau.

Andra ställer sig frågan om det kan vara på riktigt, alltså att tysk teve använder lava-bakgrunden som en illustration till den rådande väremböljan.

Bilden fogas in i en klimatdiskussion som pågått i flera år, där bilder på väderkartor med röda färger sprids och påstås vara propaganda. Den röda, starkt signalerande färgen påstås användas för att skrämma människor i klimatdebatten.

Men temperaturkartor visar helt enkelt rött när det är höga grader, något som Källkritikbyrån pratat med meteorologer om tidigare. I Sverige har de senaste åren olika bilder där en väderkarta med solar ställts bredvid en karta med orangeröd bakgrund.

När Källkritikbyrån spårade rätt på bilderna 2022 så kommenterade Per Stenborg, meteorolog på SVT väder, att det rör sig om två olika slags kartor:

– Den vänstra är en “vanlig” väderprognoskarta, medan den högra enbart visar temperatur där färgerna som används på bakgrundskarta (helt logiskt blåa nyanser för minusgrader och röda nyanser för plusgrader) ska komplettera vad de enskilda temperatursiffrorna visar, sade han då.

Den grafiska profilen och färgerna är de samma, berättade meteorologen Henrik Reimer för SVT angående frågan om varmt blivit rödare med tiden – svaret var nej.

Den här typen av bilder sprids ofta internationellt, men även bland svenska användare på sociala medier. Nu har en ny variant fått spridning.

På Twitter/X lades bilden upp på eftermiddagen 1 juli av ett svenskt konto, och den har hittills fått över 70 000 visningar. I kommentarsfältet spreds även de väderkartor med felaktiga påståenden som Källkritikbyrån granskat tidigare somrar.

Bilden som nu sprids kommer från en väderleksrapport från tyska Tagesschau 28 juni. Någon har sedan manipulerat bilden och lagt till “lavan”. Enligt Google Factcheck Explorer, där man kan spåra en bilds historia i sociala medier bakåt i tiden, lades bilden upp för första gången 29 juni av en tysktalande “content-skapare”.

Det inlägget har visats över 350 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.

Bilden har även lagts upp av en svensk användare på forumet Reddit.

“Detta måste väl räknas som agenda-posting? För bilden är fejk och propaganda”, kommenterar en annan Reddit-användare och länkar till ett inlägg på Twitter/X där bilden lagts intill en bild från den faktiska Tagesschau-sändningen.

Bilden delas även på Facebook. “Tysk TV visar att hela Europa ser ut som en vulkan”, skriver administratören i en svensk grupp med över 14 000 medlemmar, och frågar sig sedan om folk fortfarande tror på klimatbluffen.

– I samband med högtrycksdominerat soligt väder i södra Europa når temperaturerna ofta 30–40 grader på somrarna, i vissa områden ännu högre. Trots att det alltså är vanligt med höga sommartemperaturer är det som nu observeras utöver det “vanliga”, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), till Källkritikbyrån.

Förra veckan rapporterades nya junirekord både för Spanien (46 C) och Portugal (46,6 C), temperaturer som normalt inte inträffar där förrän under senare delen av sommaren, konstaterar Kjellström.

– Utöver de här specifika rekorden kan man tydligt se en långsiktig trend mot högre temperaturer och att säsongen då värmeböljor inträffar blir längre och att värmeböljorna blir mer intensiva.

“Är alla på SVT från vettet”, frågar sig en man i kommentarsfältet, i tron att bilden kommer från SVT:s väderleksrapport.

För att slippa gå på skämtbilder eller propaganda, eller helt enkelt om du är nyfiken på de faktiska omständigheterna kring en bild, så tipsar vi här om de första stegen du kan ta när du ska undersöka något på nätet.

Så här kollar du

Gå till ursprungskällan: Försök att hitta första tillfället då bilden publicerades eller påståendet gjordes. Utgå från att inlägg i sociala medier nästan aldrig är ursprunsgkällor, utan att de är kopior, ibland förvrängda eller manipulerade sådana.

Googla på allt: Gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Är texten på ett främmande språk så ta hjälp av AI eller översättningstjänster på nätet, så får du en någorlunda översättning.

Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem. När du gör det så gå bort från sajten eller användaren. Om den är bedräglig så kan den att påstå saker som sig själv som inte stämmer.

Använd olika funktioner i sökmotorn

Tid: I exempelvis sökmotorn Google så går du till “Verktyg” i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt “När som helst” till “Anpassad period”. Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.

Sök på en sida: I webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av “site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.

Exempelvis, så här:

Då får du sökträffar enbart på den sajten och ser vad den skrivit om ämnet.

Nyhetsmedier: Du kan också välja fliken Nyheter i Google för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden.

AI-tjänster kan du ta hjälp av för att orientera dig om vad du ska undersöka vidare, men var då medveten om att ett svar från en AI-chattbot kan innehålla fel, även stora sådana.

Granska bilder

Börja med att titta noga på bilden. Finns det något som ser märkligt ut? Leta efter ledtrådar. Leta även i påståenden som görs om själva bilden, till exempel i kommentarsfält om det är på sociala medier.

Sedan gör du en omvänd bildsökning.

Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka

Steg 2. Gör en omvänd bildsökning

Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder.

Välj bildsök och ladda upp din bild.

Använd flikarna “exakta matchningar” och “om den här bilden”.

Du kan också använda Factcheck Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till “steg 3”.

Steg 3. Ladda upp din bild och välj “Image contexts”. Där kan du sortera bildens förekomst på nätet i tidsordning. Ibland spelar det roll vilken inzoomning du har. Du kan pröva att beskära bilden på olika sätt för att se om du får ett annat sökresultat.

I det här verktyget får du också se om världens faktagranskare hunnit skriva om bilden.

Ett annat snabbt steg är att söka i en sökmotor med på beskrivningar av påståendet eller omständigheter som namn, platser eller citat tillsammans med orden “fact check”. Då hittar man exempelvis belgiska Knack eller den USA-baserade sajten Lead stories.

I alla lägen kan du kontakta oss på Källkritikbyrån och be oss hjälpa dig. Mejla till kontakt@kallkritikbyran.se och följ oss på Facebook, Instagram och Bluesky!

Du hittar fler guider här och i Stora verktygslådan för viralgranskare, där vi har samlat de mest användbara tipsen.

LÄS MER:
► Nej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperatur
► Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften
► Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!