Solens cykler lyfts i Facebook-inlägg upp som en viktig faktor till klimatförändringarna. Men, även om solen är betydelsefull för klimatet på jorden så är dess påverkan på de förändringar vi nu ser nästan noll, säger forskare.

En man lade för ett par veckor sedan ut en bild som föreställde solen och planeterna lagda bredvid varandra. Till bilden står det “vad tror du egentligen påverkar klimatet?” och en pil ner mot det pyttelilla jordklotet där det står “du bor här”.

Han skrev:

Varför var det så varmt på 30- talet då alla värmerekord slogs och Vasaloppet fick ställas in p.g.a av snöbrist 1932 och 1934 ? Varför var det ännu varmare på medeltiden då man kunde odla vindruvor i Mälardalen ? Varför var det så kallt på 1600-talet då kung Karl X Gustav tågade över Stora Bält ? Varför lämnade vikingarna sina kolonier på Grönland ? Jo, därför att klimatet förändrades från varmt till kallt. Varmt, kallt, varmt, kallt, varmt, istid, varmt, kallt och det beror på SOLENS CYKLER !

Motsvarande ståndpunkter dyker upp i många inlägg i sociala medier. “1900-talets globala uppvärmning har huvudsakligen orsakats av ändringar i solaktiviteten”, skriver en person i mitten av maj.

“Klimataktivister är ute och cyklar ang temperaturen… solens cykler helt enkelt”, skriver en annan som bildtext till samma bild.

I inläggen föreslås solens cykler som en förklaring till att temperaturen stiger – men det stämmer inte.

I korthet: Solen är motorn i systemet, men för klimatförändringarna som nu håller på att ske så är solens cykler inte en viktig faktor.

I detalj: Vi ställde frågan till forskare som nedan berättar mer i detalj om solens inverkan och vad det är som driver på uppvärmningen av planeten.

– Variationer i solens aktivitet har en viss påverkan på jordens klimat, men det är långt ifrån den enda faktorn som spelar roll. Det är ALDRIG så att en enda enskild process helt styr klimatutvecklingen så man ska vara väldigt försiktig med generaliseringar av den typ som du beskriver. De kan leda till orimliga överdrifter och rent av spridning av falska uppgifter, säger Dan Hammarlund, professor i kvartärgeologi på Lunds universitet, till Källkritikbyrån.

Han får medhåll av kollegan Raimund Muscheler, vars forskning handlar om solens påverkan på klimatet.

– Även om det finns osäkerheter kring solens påverkan så är det praktiskt taget omöjligt att förklara den senaste uppvärmningen med solaktivitet, eftersom solens aktivitet gått ner de senaste decennierna medan den globala uppvärmningen accelererat, säger han.

Detta kan exempelvis ses här i en grafik från den amerikanska rymstyrelsen Nasa.

Kan du säga något om det här med fluktuationer i hur varmt eller kallt det varit på olika platser genom historien?

– Kalla vintrar i Sverige kan vara väldigt mycket kallare än milda vintrar. Så lokalt sett (eller årstidsmässigt) så kan skillnaderna vara stora, men återigen, för att det globala klimatet så kanske de inte ens är märkbara.

Vilken betydelse har olika värmeperioder?

– Exempelvis, den medeltida varma perioden tillskrivs ofta högre solaktivitet och frånvaron av många större vulkanutbrott. Så solen kan spela en roll, men de exakta mekanismerna är debatterade.

Solen förklarar inte den globala uppvärmningen under de senaste decennierna, avslutar forskaren Raimund Muscheler.

Detsamma säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), när vi frågar om inlägget och dess slutsats.

Är solens cykler en viktig förklaringsmodell?

– Nej, det stämmer inte och det vet vi. Det finns väldigt mycket vetenskaplig litteratur som beskriver vad som har hänt i klimatet. Solen har en helt avgörande roll som en motor i klimatsystemet, det är ingen som säger något annat, men den är inte anledningen till uppvärmning som vi ser här och nu.

Kjellström berättar att det är strålningsbalansen som styr hur varmt det är på jorden.

– Vi får en viss instrålning från solen och vi har en viss termisk utstrålning, som beror på jordens temperatur. När halten av växthusgaser ökar så sker utstrålningen mot rymden från högre höjd i den tätare atmosfären. Där är det kallare och det uppstår därför en obalans med mer energi som går in i systemet än vad som går ut. I dag har vi en obalans i systemet vilket leder till en uppvärmning.

I den här grafiken kan du se olika faktorer som driver på temperaturförändringen. De röda staplarna är uppvärmande och de blåa är avkylande.

– Då ser vi här att det är växthusgaserna som bidrar till uppvärmningen. Förändrad markanvändning, att vi huggit ner rätt mycket skogar globalt sett, bidrar främst till en avkylning eftersom det ändrar jordens reflektivitet och lite mer av den inkommande solinstrålningen reflekteras tillbaka ut i rymden igen, säger Erik Kjellström och fortsätter:

– Även fler aerosolpartiklar bidrar till ökad reflektivitet, både partiklarna i sig men de påverkar även molnens egenskaper. Molnen blir lite vitare och reflekterar då mer solljus tillbaka ut mot rymden. Båda de två effekterna verkar kylande, medan växthusgaserna verkar värmande, och det är den värmande effekten som totalt dominerar. 

Om man är intresserad av de sätt som solen spelar roll för hur varmt och kallt det blir lokalt kan man exempelvis se till storskaliga astronomiska variationer. Jorden spinner som en leksakssnurra och snurrar på olika sätt över långa tidsspann.

– Ibland pekar jordaxeln mot solen under norra halvklotets sommar och ibland bort från solen och då får vi olika mycket instrålning och därmed högre eller lägre temperaturer. Och det kan bidra till att initiera till eller avsluta istider.

Kjellström tar upp något som kallas för Milanković-cykler, som spelar roll för hur mycket solinstrålning jorden får under olika delar av året och på olika platser.

– Det här var alltså en matematiker från Serbien som räknade ut hur faktorer som jordbanans form och jordaxelns lutning varierade på mycket långa tidsskalor, alltså tio tusen, upp till hundra tusen år. Milanković-cyklerna kan ha en stor påverkan på om det byggs upp stora inlandsisar, och då kan vi få stora landisar, vilket vi har haft upprepade gånger under den senaste miljonen år. Och det styrs då av de här storskaliga astronomiska variationerna.

I inlägget tas det varma 30-talet upp och Erik Kjellström pekar på bristerna i att ta upp lokala omständigheter. Även om de ibland kan gälla större områden så är det inte säkert att det var så på hela jordklotet.

– På 30-talet var det mycket riktigt varmt i Sverige och stora delar av norra halvklotet, främst på högre latituder, men på södra halvklotet så var det ingen förändring jämfört med årtiondena både innan och efter. Och sådana helt naturliga variationer har vi i systemet. Det kan handla om exempelvis omfördelning av värme mellan ythav och djuphav, eller att atmosfäriska strömningar ser lite olika ut.

Sammantaget har mänsklig aktivitet bidragit till uppvärmningen mycket mer än solens aktivitet.

– Det är i helt andra storleksordningar än solens bidrag de senaste 250 åren, säger Kjellström.

Han tipsar om att läsa in sig i frågan och om IPCC:s rapporter.

– Det kan vara en startpunkt som jag hoppas att även de som skriver sånt här på Facebook kan ta till sig av

Vad tycker du om folk som uttrycker sig så här i sociala medier?

– Den här typen av texter är vilseledande och jag tycker det är dumt att skriva en massa saker utan att sätta sig in i hur systemet fungerar.

LÄS MER:
► Nej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperatur
► Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
► Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen: Felaktig bild

Har du sett något spridas som du misstänker inte stämmer? Skicka in det till oss!

Här hittar du information om Källkritikbyråns verksamhet och vår journalistik.