I sociala medier sprids falska påståenden om vad som kan ligga bakom de missbildade så kallade “zombiekalvarna” som fötts på svenska bondgårdar. Vi går igenom vårens ryktesspridning.

Under våren har bondgårdar i södra Sverige larmat om kalvar som föds utan stora delar av hjärnan. Orsaken är virussjukdomen blåtunga, men i kommentarsfält sprids påståenden om att det är allt från klimatåtgärder till trådlös teknik som är förklaringen.

Vad är blåtunga?

Blåtunga är en allvarlig virussjukdom som drabbar idisslare som kor och får. Symtomen varierar från lindriga till livshotande.

Hösten 2024 rapporterades det första utbrottet av blåtunga i Sverige på 15 år. Det rör sig om en ny typ av blåtunga som spridit sig från Nederländerna till stora delar av Europa via blodsugande svidknott. 

Människor kan inte smittas och köttet går fortfarande att äta, men sjukdomen kan orsaka ekonomiska förluster för lantbrukare. Smitta under dräktighet kan leda till att lamm och kalvar föds döda eller med svåra missbildningar.

Under våren har flera bondgårdar i södra och västra Sverige vittnat om kalvar som föds utan stora delar av hjärnan, och som i nyhetsflödet kallats för “zombiekalvar”.

Djurägare i södra Sverige rekommenderas inför sommarhalvåret att vaccinera alla djur som ska föda kalvar och lamm.

I korthet: På nätet hävdas att kalvarnas missbildningar egentligen beror på vaccin, 5G-strålning eller på det nya fodertillskottet Bovaer. Men enligt de experter som Källkritikbyrån pratat med så finns det inget stöd för detta. 

I detalj: Vi går igenom de olika spåren på djupet med forskare och experter på djurhantering och smittskydd. Vi tittar även närmare på hur gamla idéer från antivaccinationsrörelsen återkommer i diskussionerna.

“Bovaer orsakar missbildningarna“

Vi börjar med Bovaer, ett fodertillskott som tagits fram som en klimatåtgärd mot den metangas som kor rapar ut.

Flera felaktiga påståenden om Bovaer och “zombiekalvarna” dyker upp i kommentarsfälten till olika nyhetsmedier. Vi hittar till exempel kommentarer under inlägg från Lantbrukets Affärstidning, P4 Örebro Sveriges Radio, Expressen och SVT Nyheter Småland, där det påstås att kalvarnas missbildningar i själva verket har orsakats av Bovaer.

Bovaer har tidigare varit föremål för ryktesspridning och vilseledande påståenden, bland annat har det påståtts att Bovaer är giftigt. Men fodertillskottet är säkert både för konsumenterna och korna, konstaterade Jordbruksverket när vi granskade påståendena i december i fjol.

Enligt Hedvig Stenberg, biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), finns det en tydlig tidsmässig koppling mellan smittspridningen av blåtunga och födseln av de missbildade kalvarna.

Det är välkänt att smitta mellan den andra och femte dräktighetsmånaden kan orsaka missbildningar hos kalvar.

– Tidsmässigt stämmer det väl med när smittan spreds som mest i Sverige under 2024, att de missbildade kalvarna föddes i februari och mars 2025, säger hon till Källkritikbyrån.

Även Jean-Francois Valarcher, professor i idisslarmedicin och ansvarig för Idisslarkliniken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), säger att det inte är troligt att Bovaer orsakat missbildningarna. 

– Om en produkt i stor skala hade kunnat orsaka sådana skador skulle det ha rapporterats som en biverkan, säger Valarcher.

Madelene Hallbäck, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverkets foder- och djurhälsoenhet, bekräftar för Källkritikbyrån att det inte finns några belägg för att fodertillsatsen Bovaer orsakar missbildning hos kalvar, men att missbildning och dödsfall däremot konstaterats hos kalvar som infekterats av blåtungevirus.

Det påstådda sambandet mellan “zombiekalvarna” och Bovaer har även tagits upp av en Youtuber i en video med över 12 000 visningar. Ett klipp från videon fick även spridning på Tiktok under våren innan det togs ner.

“PFAS, tungmetaller och 5G ligger bakom“

På flera håll har det ifrågasatts varför höstens utbrottet av blåtunga höll sig till västkusten och Skåne och inte spreds till resten av landet. 

På Twitter/X har en karta över smittspridningen fått över 15 000 visningar, tillsammans med spekulationer om att PFAS-ämnen och tungmetaller på västkusten kan ha förgiftat kalvarna och orsakat missbildningarna.

Samma karta har delats i Facebook-gruppen “WIFI 4G 5G SKADLIG STRÅLNING” med nära 30 000 medlemmar. Där påstås att blåtunga sprids där 5G byggs ut.

Kartan är korrekt så tillvida att den överensstämmer med den som finns på SVA:s webbplats. Men anledningen till att blåtunga spreds på västkusten har inte med 5G eller PFAS att göra.

– Viruset introducerades först på västkusten eftersom det smittas med svidknott som spridits med vinden från Danmark. Det är också därför smittspridningen blev mest omfattande på västkusten och i Skåne, säger Hedvig Stenberg, biträdande statsveterinär på SVA.

Även Jean-Francois Valarcher, professor på SLU, lyfter fram att svidknotten färdades med vinden från Danmark till Sverige, och refererar till vindmodeller framtagna av SVA.

– Svidknott kan inte flyga särskilt långt på egen hand, men eftersom de är lätta kan de färdas långa sträckor genom vinden, säger han.

“Nödvaccinen är farliga och oprövade“

I början av utbrottet saknades godkända vacciner mot blåtunga inom EU, och i sådana nödsituationer får myndigheter tillåta användning av vaccin som ännu inte genomgått EU:s effekt- och säkerhetsgranskning.

Jordbruksverket bedömde utbrottet och möjliggjorde användandet av två sådana nödvaccin, Syvazul BTV 3 och Bultavo-3, redan i september i fjol. Vaccinerna var då godkända för försäljning i Sverige av Läkemedelsverket.

På sociala medier sprids nu en uppfattning om att vaccinen är experimentella, oprövade och skadliga för djuren.

Enligt Hedvig Stenberg på SVA finns det i dagsläget ingen indikation på att vaccinen skulle ligga bakom missbildningarna.

– Vaccinationen mot blåtunga i Sverige har skett under en utdragen period vilket inte skulle ha lett till att missbildade kalvar föddes under en begränsad period, säger hon.

Kristina Mieziewska, veterinär från Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet, instämmer. Hon säger till Källkritikbyrån att det inte heller är sannolikt att alla mödrarna till de hjärnskadade kalvarna är vaccinerade, eftersom det bara skedde ett fåtal vaccineringar under hösten och eftersom kalvarna testat positivt för blåtungeviruset. Det vi vet om blåtunga, menar hon, pekar på att viruset orsakat missbildningarna.

James Mount, veterinär vid enheten för veterinärläkemedel i användning (ViA) på Läkemedelsverket, säger till Källkritikbyrån att det inte finns några kända bevis för att inaktiverade BTV-3-vacciner orsakar missbildningar hos foster, och att missbildningar inte har rapporterats som biverkan i vaccinernas säkerhetsdokumentation.

Enligt James Mount övervakas säkerheten och misstänkta biverkningar noggrant och kontinuerligt “via bedömning av biverkansrapporter som skickas in av veterinärer och djurägare.”

Sedan februari 2025 har två av nödvaccinen inom EU, Bluevac-3 och Syvazul BTV3, godkänts för försäljning i undantagsfall. Detta innebär att det har utförts en bedömning av kvalitet, säkerhet och effekt, men att den har varit mer begränsad än vanligt på grund av brist på fullständiga uppgifter. 

– Säkerheten utvärderades i studier som presenterades i ansökan och hänsyn togs också till erfarenheter från närbesläktade och snarlika blåtungevacciner samt användningen av vaccinerna som nödvacciner innan de blev godkända, säger Mount till Källkritikbyrån.

Enligt Mount saknas kvalitetsdata om vaccinens långsiktiga hållbarhet och immunitetens varaktighet, eftersom sådana studier vanligtvis tar ett par år att färdigställa. Läkemedelsföretagen är ålagda att presentera datan så fort som möjligt och senast 2027.

Nödvaccin dörröppnare för vaccinskeptiker

Mia-Marie Hammarlin, lektor och etnolog vid Lunds universitet, har forskat om antivaccinationsrörelser och känner igen retoriken kring “nödgodkända vaccin” från covidpandemin.

LÄS MER:
► Påverkar spikeproteiner från vacciner barnafödandet i Sverige?

Då blev begreppet “emergency use authorisation” vedertaget inom vaccinskeptiska kretsar, trots att vaccinen mot covid-19 hade föregåtts av kliniska studier. Nu återkommer samma typ av språkbruk i diskussionen om vaccinen mot blåtunga, menar hon.

Enligt Hammarlin öppnar nödvaccinen upp en möjlighet för vaccinskeptiker att komma in och få gehör i den allmänna debatten.

– När man introducerar ett “nytt” vaccin kommer många vara skeptiska. Det öppnas upp en möjlighet för diskussion och då finns det dem som hugger på det. Deras röst har starkare inverkan på debatten just nu än om ett år, när det finns mer data kring biverkningarna, säger Hammarlin.

Brist på data kring potentiella biverkningar väcker ofta oro, menar hon. Även om det är sällsynt att vaccin ger allvarliga biverkningar får enstaka fall stort genomslag i det kollektiva minnet, som när barn och unga drabbades av narkolepsi efter att ha vaccinerat sig mot svininfluensa.

– Sådana fall lär oss att allvarliga biverkningar, även om de är sällsynta, faktiskt förekommer. Det ger vaccinskeptiker energi att fortsätta, säger hon.

Samtidigt betonar hon att läkemedelsforskningens styrka ligger i att den är självkorrigerande och ständigt granskas – till skillnad från rykten i sociala medier.

– Det är en missuppfattning att vetenskapen inte har brister. Just därför sker den här ständiga granskningen. Det är det som gör forskningen till en kunskapsproduktion som är säkrare än den som pågår på Facebook.

Sammantaget: Det saknas belägg för att vaccin, Bovaer, 5G eller någon av de andra förklaringsmodellerna som framförts på nätet skulle ligga bakom missbildningarna.

Enligt experter pekar allt i stället på att det är blåtungeviruset som är orsaken.

LÄS MER:
► Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor
► Från Jordbruksaktuellt till Fria tider – så spreds fel om Bovaer
► Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!