Granskning

Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor

6 October 2023  |  |

Nej, myndigheter har inte kopplat ihop förgiftad boskap med vindkraftsparker i Danmark. Ändå fortsätter fallet att dyka upp i kommentarsfält, tidningar och i Sveriges riksdag.

Foto: Skärmdump/Facebook/Ekstra bladet/Pixabay

I ett Facebook-inlägg som nu sprids görs en felaktig ihopkoppling mellan vindkraft och ett fall i Danmark där 180 kor fått i sig höga halter av så kallade PFAS-ämnen, industriellt framställda kemikalier som dröjer sig kvar i naturen under lång tid.

Inlägget på Facebook 20 augusti.

I inlägget citeras en insändare med rubriken “Nödslakt på grund av vindkraft?”.

Så här står det:

”Hösten 2022 upptäckte man att 180 kor som betade på Väst Jyllands strandängar innehöll så höga halter PFAS (PolyFluorAlkyl Substanser) att de inte fick säljas som människoföda eller annan djurföda på grund av de höga halterna PFAS i köttet. Korna hade ätit av havsskum och betat av gräset på strandängarna. De misstänker att de höga halterna PFAS kommer från de stora vindkraftsparker som står utanför kusten väster om Danmark.

Det eroderar från rotorbladen och blåser sedan som mikroplaster mot land. PFAS är en stor beståndsdel och stabilisator i färger på plasten som täcker vingarna. Myndigheterna har nu startat en stor undersökning för att mäta PFAS i vatten, på vingarna, i havsskummet, i gräset och så vidare. Undersökningen blir sannolikt färdig hösten 2023.”

Facebook-inlägg från 20 augusti

Facebook-inlägget har i skrivande stund över 3 500 delningar. Till det har mannen lagt en skärmdump av insändaren som publicerades i Falköpings tidning i april. En läsare kommenterar:

”Har du den artikeln så att jag får läsa? Jag behöver den för att kunna argumentera mot förslaget på vindkraftverk utanför norra Ölands vackra kust. ”

Kommentar på Facebook

En annan användare svarar genom att länka till en ifrågasättande replik där Mats Svanteman, gruppledare för Miljöpartiet i Falköping kallar inlägget för “killgissningar och desinformation om vindkraft och PFAS“ , vilken också publicerades i Falköpings tidning.

Mannen som delat inlägget kommenterar Svantessons replik så här:

“Att rotorbladen eroderar torde det inte finnas några frågetecken kring, detta har belyst från många håll. Om detta har orsakat dessa kors lidande är ju än så länge inte helt fastställt men det framgår ju tydligt av rubrik och text.” 

Kommentar på Facebook

Den 23 augusti delades en översättning av mannens inlägg i den norska gruppen “Nei til vindkraft – Motvind Norge” med över 118 000 medlemmar och där fick inlägget ytterligare ett par tusen interaktioner.

Kommentar på Facebook.

Den händelse som står i centrum för debatten inträffade i Danmark hösten 2022. 180 kor som betade på Västjyllands strandängar upptäcktes ha för höga halter av PFAS i kroppen för att få säljas som föda efter slakt. I insändaren i Falköpings tidning påstås det att de höga halterna misstänks komma från vindkraftsparkerna väster om Danmark, då PFAS, enligt samma avsändare, sägs vara en beståndsdel i de färger som täcker vindkraftsverkens rotorblad.

I korthet: Det har spridits rykten i både Danmark och Sverige om att den danska Miljöstyrelsen skulle ha misstänkt att de höga halterna av PFAS i korna berodde på vindkraftverk, men det har den danska myndigheten klargjort att man inte misstänkte. Det har heller inte framkommit några sådana resultat. PFAS är en grupp ämnen – och det ämne som korna fick i sig var inte samma ämne som använts på vindkraftverkens rotorblad, enligt Ian Cousins, PFAS-expert och professor i miljökemi vid Stockholms universitet.

Det är oklart vad olika parter menar med att det pågår en stor undersökning i Danmark. Det har utförts en kontroll av PFAS-värden i gräs längs Danmarks kuster – de var höga – samt en screeningundersökning där man ville undersöka om deponerade rotorblad läckte PFAS. Avsevärt mindre än från deponier i allmänhet, visade det sig.

Resultaten och undersökningarna har sedan dess misstolkats, förvrängts och blandats samman på nätet.

Om du vill gå på djupet så läs hela granskningen här! Vi börjar med en snabb genomgång av vad PFAS är.

Hur farligt är PFAS?

PFAS, eller per- och polyfluorerade ämnen, är en stor grupp av konstgjorda kemikalier som inte finns naturligt i vår miljö. PFAS har en förmåga att avvisa vatten, smuts och olja, vilket gör dem användbara i produkter som behöver vara vattentäta, fläckresistenta eller oljebeständiga.

Vissa typer av PFAS finns överallt i vår omgivning, och vi har allihop små mängder av dessa olika PFAS-ämnen i våra kroppar. Utöver att en del av dessa ämnen är förenade med en rad hälsorisker är de svåra att bryta ner och kan sprida sig i naturen, vilket gör att de har kallats för evighetskemikalier.

Vissa sorters PFAS är mycket hälsofarliga, det är forskarna ense om. Men det betyder inte att man tror att det är giftigt att vid något enstaka tillfälle få i sig något med för höga halter av PFAS. Det finns också många olika typer av PFAS med olika användningsområden, och alla dessa ämnen har inte samma effekt på kroppen.

Studier har kopplat vissa PFAS-ämnen till en ökad risk för sjukdomar som cancer, leverskador, sköldkörtelproblem och försämrat immunförsvar. Man har också sett negativa effekter på människors fertilitet. Barn som exponeras för PFAS kan enligt studier även vara mer mottagliga för infektioner och ha en ökad risk för utvecklingsproblem. Man har också sett att barn som exponerats för PFAS får sämre resultat av vaccinationer.

Eftersom ämnena stannar kvar i kroppen under lång tid kan de ackumuleras och nå höga nivåer. Därför arbetar myndigheter och organisationer nu över hela världen med att minska användningen av PFAS och reglera hanteringen av ämnena för att minska potentiella hälsorisker.

Vad hände med korna i Danmark?

Till att börja med finns det två olika händelser som rör PFAS och kor i Danmark.

Myndigheterna har mycket riktigt uppmätt extremt höga halter av PFAS i kor som betar på strandängarna i Danmark, framför allt i Korsør på västra Själland. Denna händelse är dock något äldre än den som nämns i insändaren, och de höga nivåerna av PFAS anses enligt myndigheterna inte bero på att det är höga halter PFAS i havsskummet, utan på att ängarna ligger i närheten av Danmarks mest använda brandövningsplats. Där har man under årtionden övat släckning med brandskum, vilket är en återkommande källa till höga halter av PFAS i mark och grundvatten.

Denna händelse har även Sveriges Radio rapporterat om i Vetenskapsradions program Klotet i maj 2022

Ingen nödslakt

Den andra händelsen som rör kor är sannolikt den som insändaren och Facebook-inlägget syftar på. Det handlar om 180 kor som betat på Agger tange, som är en landtunga utmed Nordsjön, där PFAS-värdena varit så höga att myndigheterna förbjudit att korna slaktas för konsumtion.

Korna behövde dock inte nödslaktas, som insändarrubriken lät påskina, utan ägaren uppmanades att flytta korna till bete på annan plats i minst ett år, då värdena av PFAS i kroppen sjunker med tiden.

Artikel i den danska tidningen Ekstra bladet i november 2022.

Slutsatsen av de många analyser av PFAS i jord- och vattenprover som kommunen, Naturstyrelsen, det lokala energibolaget och Region Midtjylland har gjort är att PFAS-fynden troligtvis beror på det faktum att PFAS finns i havet, koncentreras i vågornas bränningar och därefter förs med vind och havsskum i små vattendroppar in över land.

Man misstänker alltså inte någon lokal föroreningskälla utan problemet är att betrakta som en allmän miljöutmaning. Det finns inte några misstankar om att dessa höga nivåer av PFAS skulle bero på kemikalier från vindkraftverken. 

Annan typ av PFAS

Vad säger vetenskapen om vindkraftverk som en källa till PFAS i haven, och hur kommer det sig att det är så höga värden av PFAS längs den danska kusten? 

PFAS finns överallt i vår miljö, inte bara längs stränderna. Man har sett att de som bor i områden där det använts mycket brandsläckningsskum har exponerats för PFAS i högre omfattning än andra, framför allt genom att de fått i sig kontaminerat dricksvatten.

Källkritikbyrån kontaktade Ian Cousins, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, för att få svar på våra frågor. Han förklarar att de höga nivåerna av PFAS längs Danmarks kust troligen beror på att det är höga vågor där. 

– Det är korrekt att havsskum kan innehålla mycket höga nivåer av PFAS, men att det är höga värden längs kusten betyder inte att det är höga halter av PFAS i vattnet. De här ämnena är ytaktiva, och har en tendens att samlas i bubblor. Även om det bara finns några nanogram av PFAS i vattnet kan det därför vara upp till 200 000 gånger högre värden i havsskummet. Det betyder inte heller att det är något vid vattnet som gör att det blir höga värden. De här ämnena finns överallt i vår miljö, men det är i skummet längs stränderna kemikalierna anhopas. Man har relativt nyligen också sett att det kan spridas längre in över land längs kusten med vattendropparna. 

Hur kan man då veta att PFAS som hittats i korna i Danmark inte kommer från vindkraftverken?

Ett annat problem med uppgifterna som sprids på Facebook är, enligt Ian Cousins, att man inte skiljer på olika typer av PFAS. 

– Det är sant att det finns en sorts PFAS i vissa av turbinbladen. Det är en sorts fluorerad plast som skyddar bladen mot vädret och ger bladen längre livslängd, men de innehåller inte den typ av PFAS som uppmätts i korna, så de kan inte vara källan till PFAS uppmätt längs den danska västkusten eller i korna, förklarar Ian Cousins. De ämnen som funnits i vindkraftverkens vingar är alltså av en annan typ än det man uppmätt i havsskum. De typer av PFAS som uppmätts i havsskummet är till exempel PFOS, som har andra användningsområden.

Enligt Ian Cousins har de flesta typer av dessa ämnen som är farliga tagits ur användning över hela världen, men eftersom PFAS har använts i mängder av produkter i samhället under en lång period finns de fortfarande i princip överallt i vår miljö. Den PFAS som finns i haven nu är ett resultat av detta. 

Hur ser det ut längs de svenska kusterna? 

Det har inte gjorts så mycket mätningar längs kusterna här som i Danmark, men enligt Ian Cousins är Sverige sannolikt inte lika påverkat som i vårt grannland, eftersom vädret är hårdare med större vågor längs den danska västkusten, vilket i sin tur ger upphov till mer skum och mer transport av PFAS i luften med små vattendroppar, men det har gjorts ett antal mätningar med höga värden i havsskum även på den svenska västkusten.

Kommentar på Facebook.

Ett annat problem med att det tar lång tid för de här ämnena att brytas ned i naturen är att vi inte vet varifrån den PFAS vi ser nu kommer. Historiskt sett har utsläpp av PFAS varit oreglerade under en lång period, och den PFAS forskarna hittar i naturen i dag är extremt svår att spåra och säga var den kommer ifrån.

– Eftersom de flesta PFOS är ganska stabila mot nedbrytning kan vi inte riktigt veta om det ämne vi mäter är från igår eller om det är från 30 år sedan. Det är en av utmaningarna, förklarar Dauren Mussabek, forskare vid avdelningen för teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.

Kommentar på Facebook.

Även i Sverige har frågan om kopplingen mellan PFAS, bisfenoler och vindkraftverk lyfts, bland annat av den tidigare sverigedemokratiska politikern Elsa Widding, numera politisk vilde. Hon tog upp ämnet i en skriftlig fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i juni i år.

Widding har tidigare figurerat i ett flertal granskningar – du hittar dem här:
► Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen
► Elsa Widding byter fokus – sprider antivaccinpropaganda
► Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal
► Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering

I sin fråga refererar Elsa Widding bland annat till en docent i miljömedicin vid Linköpings universitet, som enligt Widdings fråga “varnar för att rotorbladen sprider bisfenoler som påverkar såväl människor som djur och växter negativt.” 

Bisfenoler är en grupp av hormonstörande kemikalier, där den mest kända och välstuderade är bisfenol A (BPA), som bland annat används vid framställningen av polykarbonatplast och epoxi. Sedan 2011 är det förbjudet inom hela EU att använda bisfenol A i nappflaskor, och sedan 2012 är det inte tillåtet i förpackningar för livsmedel som är avsedda för barn upp till tre år. Bisfenol A förbjöds 2016 för användning vid renovering av dricksvattenrör i Sverige.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa har också föreslagit en kraftigt skärpt bedömning av hur mycket bisfenol A man kan få i sig utan risk för hälsan. Deras förslag är nu ute på remiss till samtliga medlemsländer.

Så här lyder en del av Elsa Widdings fråga:

Även Helena Karlsson, docent i miljömedicin vid Linköpings universitet, varnar för att rotorbladen sprider bisfenoler som påverkar såväl människor som djur och växter negativt.

Ett vindturbinblad är uppbyggt av glasfibermattor, epoxiharts och härdare. Epoxihartser är tillverkade av den ökända plastkemikalien bisfenol A, som används för att ge det exceptionellt högpresterande, lätta materialet styvhet och utmattningsbeständighet som upprätthåller rotorbladens strukturella egenskaper i både statiska och dynamiska miljöer.

Vi talar om ett hormonstörande ämne som av EU är listat som särskilt farligt, ett ämne där Europas livsmedelsverk (Efsa) 2021 föreslagit en dramatisk sänkning av tolerabelt dagligt intag samt där EU 2022 föreslagit ett förbud för användning av bisfenoler tillsammans med ett stort antal andra toxiska kemikalier från och med 2030. Detta ämne eroderar från rotorbladen och blåser sedan som mikroplaster mot land.

Utdrag ur Elsa Widdings skriftliga fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Källkritikbyrån ringde därför upp den omnämnda Helen Karlsson, biträdande professor i arbets- och miljömedicin (som felaktigt kallas Helena i frågan), för att ta reda på om detta stämmer. 

Debattartikel i Norrköpings tidningar från 2022 med docenten Helen Karlsson.

Stämmer det att du sagt att vindkraftverk sprider bisfenoler?

– Jag har stor respekt för Elsa Widding och hennes kunskaper och hon har rätt i att försiktighetsprincipen bör tillämpas innan man låter en sån här typ av verksamhet braka lös, men jag har aldrig sagt att verken sprider bisfenoler, säger Helen Karlsson.

– Jag har sagt att jag har identifierat att risken finns att de sprider mikroplast, som kan innehålla BPA, baserat på den information som finns tillgänglig i vetenskaplig litteratur om erosion i relation till vindkraftverken. Det är stor skillnad. Det är väldigt viktigt att mitt huvudbudskap går ut, och det är att “vi vet inte”. Jag anser att om man driver den här frågan, som vissa gör, så kan vi skapa ett kemikalieproblem i stället för ett klimatproblem, men jag säger inte att vi gör det. Det är stor skillnad. Jag säger att risken finns, och att vi behöver titta på den, sammanfattar hon.

Ett inlägg på Tiktok med Elsa Widdings video “Vindkraft – vår tids största miljöhot?”.

Källkritikbyrån kontaktade Elsa Widding som bland annat hänvisar till en debattartikel i tidskriften Kvartal där skribenterna ifrågasätter vindkraftverkens lönsamhet, effektivitet och säkerhet. Så här skriver de:

Vidare har forskare som Helen Karlsson, docent i miljömedicin vid Linköpings Universitet, varnat för att rotorbladen sprider bisfenoler som påverkar såväl människor som djur och växter negativt. Hon menar att vindkraftsindustrins uppgifter skiljer sig från de få oberoende vetenskapliga studier som beräknat spridning av mikroplaster från rotorbladen.

Ur Kvartals artikel 23 maj

Elsa Widding kommer även in på de danska korna i sin fråga till klimat- och miljöministern och skriver så här:

Ett ytterligare miljöstörande ämne är PFAS, en stor beståndsdel och stabilisator i färger på plasten som täcker rotorbladen. Myndigheterna i Danmark har nu startat en stor undersökning för att mäta PFAS på rotorbladen, i vatten, i havsskummet, i gräset och så vidare. Undersökningen blir sannolikt färdig hösten 2023. Detta skedde efter att 180 kor som betade på Västjyllands strandängar innehöll höga halter av PFAS.

Utdrag ur Elsa Widdings skriftliga fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Formuleringarna känns igen från insändaren i Falköpings tidning. Även detta ser ut att komma från Kvartals opinionstext:

I Danmark har Naturstyrelsen fått i uppdrag att undersöka huruvida PFAS i vindkraftverkens vingar kan ha förgiftat 180 kor i höstas.

Ur Kvartals artikel 23 maj
Facebook-inlägg från Kvartal.

Men Naturstyrelsen i Danmark har inte fått i uppdrag att undersöka om korna blivit förgiftade av vindkraftverkens vingar. Det Elsa Widding talar om som “en stor undersökning” verkar i själva verket vara flera olika saker.

Vi går igenom det steg för steg.

Var kommer uppgifterna ifrån?

En länk i stycket om Danmark i Kvartals artikel leder till en artikel i den danska kvällstidningen Ekstra bladet med rubriken “Vindmølle-bombe: Undersøges” (ungefär översatt “Vindkraftverks-bomben: Undersöks”).

I den artikeln påstås myndigheterna i Danmark undersöka om det finns koppling mellan den PFAS som hittats längs de danska kusterna och vindkraftverk. Men när vi kontrollerar uppgifterna så handlar det om två nu utförda undersökningar och ingen av dem utreder en koppling mellan vindkraftverk i aktivt bruk och problemen med havsskum.

Ekstra bladets artikel från november 2022.

Dels tar Ekstra bladet upp en screeningundersökning som beställts av den danska Miljöstyrelsen där man undersökte hur materialen bryts ned vid deponi av uttjänta vingar på land. Den blev klar i våras och i rapporten konstateras att de uppmätta nivåerna av PFAS vid skärning, krossning och nedbrytning av de testade vindkraftsvingarna var mycket låga.

De uppmätta halterna är mycket låga och författarna bedömer inte att de kommer att kunna bidra synligt till det totala PFAS-läckaget som observerats i lakvatten från deponier, som generellt är flera storleksordningar högre.

Ur Screeningsundersøgelse af udvaskning fra vindmøllevinger april 2023

Rapportförfattarna skrev att frågan behöver studeras vidare. Undersökningen handlade inte om korna och utfördes som ett led i den handlingsplan för cirkulär ekonomi som det danska Folketinget antog 2021.

Enligt ett uttalande på branschorganisationen Green Power Denmarks hemsida togs ändå resultaten från den undersökningen på allvar, men man påpekade att PFAS inte används i branschen i Danmark.

– PFAS används inte i produktion av vingar som tillverkats i Danmark eller av danska producenter, sade Lea Bigom Wichmand, avdelningschef på Green Power Denmark.

Tillbakavisas av myndigheterna

Den andra undersökningen som tas upp i Ekstra bladets artikel har inte heller handlat om eller visat på en koppling till vindkraft. Myndigheten Naturstyrelsen skulle ta prover längs kusterna för att undersöka förekomsten av PFAS, resultatet kom i januari och flera av proverna visade på för höga PFAS-värden.

Källkritikbyrån har frågat Naturstyrelsen om de hade några misstankar om en koppling till vindkraft och har fått svar från styrelsens kontorschef Jesper Tranberg:

– Testerna gjordes för att söka efter PFAS i naturområden där naturvården omfattade betande nötkreatur. Målet var att undersöka PFAS i gräs/foder. Testerna hade inget fokus eller slutsatser kring den potentiella källan till PFAS-föroreningen. Därför heller ingen koppling till, eller slutsatser om, vindturbiner. Jag beklagar förvirringen som tidningsartikeln skapat genom att ta upp våra tester i koppling till vindturbiner.

Twitter-inlägg från tidningen Ingeniören.

I december ifjol rapporterade den danska tidningen Ingeniören att det då spreds felaktigheter och rykten i Danmark om vad myndigheternas undersökningar handlat om. Miljöstyrelsen tillbakavisade i ett mejl till tidningen att man haft någon misstanke att PFAS-problemen längs den västjyska kusten hade en koppling till vindkraftverk.

Den danska Miljöstyrelsens har också undersökt PFAS i badvatten under sommarsäsongen 2023, men även den undersökningen är kopplad till havsskummet och inte till vindkraft.

Hur ser det ut i Sverige?

Från och med januari i år är det nya, hårdare gränser för PFAS i dricksvatten i Sverige, men dessa gränser blir inte juridiskt bindande förrän 2026. Det beror på att man behöver ge vattenverken tid att anpassa sig för att kunna filtrera bort PFAS till de nya låga halterna. Nu är den högsta tillåtna gränsen i dricksvatten 4 nanogram per liter (för summan av fyra sorters PFAS), vilket är relativt lågt jämfört med andra länder. Danmark har en ännu lägre gräns på 2 nanogram per liter. Gränsen i Storbritannien är 100 nanogram per liter för PFAS och PFOA. Enligt Ian Cousins, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, är siffrorna så pass olika beroende på att länderna gör olika riskbedömningar.

Sverige har också infört nya gränsvärden för PFAS i livsmedel. Enligt Livsmedelsverket har det ännu inte förekommit liknande fall som i Danmark, där höga PFAS-halter har lett till begränsningar i försäljning, men det pågår arbete med att identifiera förorenade områden i Sverige och utvärdera riskerna. Om en företagare säljer kött från djur som man kan misstänka kommer från områden med höga halter PFAS i miljön är den skyldig att rapportera det vid slakt, men det är oklart vad det skulle kunna finnas för påföljd om den avstår från att rapportera.

Enligt Sabina Litens Karlsson, toxikolog på Livsmedelsverket, är PFAS-halterna i de livsmedel som säljs i affärerna ändå generellt sett låga enligt de mätningar som gjorts hittills. Trots detta är vissa livsmedel, och då framför allt fisk vår främsta källa till exponering för PFAS. 

– Fisk som säljs i affärer har relativt låga halter. Däremot kan lokalt fångad fisk, som fiskas i kontaminerat vatten, ha högre halter, säger hon.

Ibland kan lokala myndigheter därför gå ut med att man inte ska äta fisk som fiskats i specifika vatten, men ofta ger man i stället kostråd, som till exempel handlar om att begränsa hur ofta man äter av det aktuella livsmedlet.

Sammanfattning

PFAS och bisfenoler är potentiellt mycket skadliga kemiska ämnen som finns i vår miljö, på grund av att vi använt dem i en mängd produkter i samhället.

Trots att användningen av PFAS begränsats under senare år är nivåerna ibland fortfarande mycket höga i naturen. Eftersom PFAS ytegenskaper gör att det dras till skum sker en anhopning i havsskum, vilket gör att värdena i skummet blir mycket högre än nivåerna i havsvattnet.

Vindkraftverk har hittills inte visat sig vara någon nämnvärt stor källa till PFAS utan kemikalierna kommer från produktion och användning i samhället i stort. På Naturvårdsverkets sida listas möjliga föroreningskällor till PFAS som bland annat avloppsreningsverk, deponier, industrier och brandövningsplatser.

Det stämmer att det funnits fall där kor haft mycket höga nivåer av PFAS i blodet, på grund av att de betat på platser med mycket PFAS. Dessa höga nivåer har berott på brandsläckningsskum och havsskum. Det stämmer inte att man kopplat de höga värdena till erosion från vindkraftverk. De PFAS som hittats i havsskummet är inte heller av den sort som använts på vindkraftverkens vingar.

De 180 korna fortsätter att dyka upp i kommentarsfält och debattinlägg, men det finns inte belägg för att koppla den händelsen till vindkraft.

LÄS MER:
► Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt
► Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk


Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!