Vi har ju redan träd, skriver en kvinna på Facebook, som argument mot tekniken att fånga in koldioxid. Men kvinnan har vare sig förstått problemet med koldioxid eller att trädplantering i sig inte räcker.

Under oktober har en skärmdump av ett inlägg spridits i klimatdebatter på Facebook. Inlägget ifrågasätter behovet av så kallade koldioxidinfångare, olika tekniker för att fånga in koldioxid ur luften, och påminner om att det ju finns träd.

Så här lyder inlägget:

Finns det ingen som minns ens lite av grunderna från biologiundervisningen i skolan? Från delen som handlade om fotosyntes.

Vi har ju redan fantastiska koldioxidfångare (om det skulle behövas) som dessutom omvandlar koldioxiden till syre som är en förutsättning för liv. Vilket gör att KOLDIOXID är en förutsättning för liv, inte det livsfarliga gift som idioterna vill få oss att tro.

Vilka jävla psykopater har kommit på att tillverka “koldioxidfångare” för miljardbelopp när träd och växter sköter saken automatiskt och dessutom ger oss syre på köpet? Helt gratis och helt utan ansträngning.

Utdrag ur inlägg på Facebook, okänt datum

När ursprungsinlägget gjordes är oklart, men det spreds i början av oktober av andra personer än orginalförfattaren. De delningarna har haft över 2 000 interaktioner.

I kommentarsfälten håller många med skribenten. “Masspsykos på grund av okunskap”, skriver en man på Instagram.

Men det hela bygger på två större missförstånd – vi går igenom dem här:

Koldioxid – ingen giftgas

I inlägget lyfter skribenten uppfattningen att koldioxiden skulle vara ett “livsfarligt gift”.

– Nej, problemet med koldioxid är inte att det är som någon sorts “giftig gas”. Problemet är att när koncentrationen av koldioxid i atmosfären stiger så stänger atmosfären in mer hetta, säger Jessica Jewell, professor på avdelningen för fysisk resursteori vid institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

Hon jämför det med att sitta i ett växthus av glas.

– Det finns inget skadligt med glaset i sig, men om du sitter där en varm sommardag så kommer det att bli obehagligt.

Vi behöver koldioxid, men bara i rätt mängd, säger Karl Lundström, som är regionchef för Kraft & Värme på teknikkonsultföretaget Sweco Sverige.

– Koldioxid är nödvändig för fotosyntesen, vilket gör att växter kan producera syre och näring. Men för mycket koldioxid är som att ha en tv-fjärrkontroll där volymen är konstant på max – det blir skadligt. För mycket koldioxid i atmosfären fungerar som ett lock som håller in värmen på jorden, vilket leder till global uppvärmning.

Metod för att flytta koldioxid

Teknikerna som det handlar om är CCS (carbon capture and storage), som är en metod för att avskilja och lagra koldioxid från industriella processer, och CCU (carbon capture and utilisation), där man även använder koldioxiden i produkter, som exempelvis hållbara drivmedel.

– Koldioxidinfångning kan jämföras med att sätta in ett extra filter för att göra luften renare. Tänk på det som att ha ett luftfilter i hemmet som tar bort skadliga ämnen så att du kan andas bättre luft. När vi fångar koldioxid från fabriker och andra platser och lagrar det, minskar vi mängden skadlig gas som annars skulle bidra till klimatförändringar, säger Karl Lundström på Sweco.

Han påpekar att utsläppen också samtidigt behöver minska och att vi behöver använda fler metoder för att få bukt med den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.

Under hösten har ny forskning gjorts kring frågan om lagringsutrymmet i jorden och de forskarna trycker på att CCS-tekniken ska ses som en nödlösning för den koldioxid som vi inte får bort på annat sätt.

I inlägget tas träd upp – varför inte bara plantera fler träd?

– Att plantera fler träd är en bra idé och det hjälper verkligen, men det räcker inte ensamt. Det beror på att vi har släppt ut så mycket koldioxid att trädens naturliga kapacitet inte är tillräcklig. Träd tar tid att växa och de kan bara absorbera en viss mängd koldioxid.

Även världshaven är viktiga för att begränsa effekterna av de höga koldioxidhalterna, säger Lundström.

– Haven binder koldioxid som kolsyra men det gör samtidigt haven surare vilket bland påverkar koraller och andra organismer negativt. För snabbare och mer omfattande resultat behöver vi också andra tekniker, som till exempel koldioxidinfångning.

Jessica Jewell på Chalmers påpekar att träd slutligen dör och då frigörs den koldioxid som de absorberat under sin livstid.

– Det finns i verkligheten två typer av kolcykler – en kortsktig och en långsiktig. I den första rör sig kol över åren mellan levande organismer såsom träd, atmosfären och haven. I den cykeln kommer träd att absorbera kol under sina livstider men när de dör och förmultnar så släpps det ut på nytt. I den längre cykeln rör sig kol mycket långsammare, över miljoner år, mellan atmosfären, havet och jorden. Genom att förbränna fossilt bränsle så har vi tagit kol som fångats i jordskorpan, i form av olja och gas, och dumpat det i atmosfären. Men det finns inget sätt som den kortsiktiga kolcykeln kan väga upp för det.

Källkritikbyrån har tagit upp liknande frågor förr – däribland att koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen, trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss – och vilseledande påståenden om att koldioxid skulle ha blivit en “biologisk bristvara”.

Sammantaget: En övertro på träden som lösning till klimatproblemen och en underskattning av effekterna av en ökande koldioxidhalt i atmosfären – så kan man beskriva diskussionerna i kommentarsfält runt det här inlägget och andra liknande i sociala medier.

Koldioxid är inte ett gift, men konsekvenserna av att vi fortsätter med utsläppen har lett till den globala uppvärmningen. Du kan läsa mer om utvecklingen i den här senaste rapporten från den meteorologiska världsorganisationen WMO.

FAKTA: Växthuseffekten

Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten:

Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.

Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.

Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna – koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) – har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.

I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.

Ur “Vetenskapen säger: Klimatet” 2021

LÄS MER:
► Fel i Facebook-inlägg om vulkaner och koldioxid
► Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning
► Väderkartorna sprids igen – med nya påhittade årtal

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!