Källkritikbyråns primära artikelform är faktagranskningar där vi försöker besvara frågan om ett påstående stämmer eller inte och om det finns fler omständigheter som läsaren behöver känna till.

Urval

Vi faktagranskar påståenden som vi blir uppmärksammade på eller själva upptäcker på sociala medier. Vi väljer påståenden genom klassisk nyhetsvärdering, alltså vad vi uppfattar att våra läsare vill veta om sin omvärld.

För att ett påstående ska bli aktuellt för granskning så ska det ha fått en större spridning, antingen genom att många personer delat det eller att många kan ha sett det via en inflytelserik avsändare eller delare. Vem är inflytelserik? Makthavare är inte bara offentliga personer utan det kan röra sig om anonyma konton som når många. Det andra alternativet är att påståendet riskerar att ha stor påverkan även om det ännu inte fått större spridning.

Ämnen där vi ofta granskar desinformation som sprids är exempelvis hälsa, klimatförändringar, sociala frågor, krig och konflikter. Det beror på att det är viktiga, stora ämnen i samhällsdebatten och felaktig information kan därför få stor betydelse.

Vi skildrar spridning på olika sätt i våra artiklar, ibland med exempel och ibland med uppgifter om till exempel hur många interaktioner en granskad artikel fått på Facebook eller andra sociala medier-plattformar.

Det finns gott om påståenden på nätet som inte är nya. Antingen har de spridits tidigare i en svensk kontext, eller så har de spridits internationellt. Vi skriver om den sortens påståenden när de dyker upp på nytt i flödet eller av olika skäl återaktualiseras i ett svenskt sammanhang. Vi går då igenom påståendets historik på nätet i artiklarna.

De uppgifterna redovisas, precis som övrig rapportering, som situationen låg till vid publiceringstillfället.

Påståenden ska också vara avgränsade och möjliga att kolla. Vi är inte intresserade av att undersöka om någons åsikter är välgrundade, men om någon gjort ett påstående om ett sakförhållande som många undrar över om det stämmer eller inte så kan vi kolla det. Vi undersöker omständigheter och publicerar uppgifter som vi bedömer är sanna och relevanta för sakfrågan.

Metod

Hur vi granskat ett påstående framgår i våra artiklar, men generellt så använder vi oss av gängse journalistiska undersökningsmetoder.

Vi försöker spåra ursprunget till påståendet och kartlägga hur det har spridit sig. Vi försöker hitta vem som gjort påståendet och ta reda på vad den personen eller grupperingen har baserat sitt uttalande på. Här försöker vi även ta reda på kontexten, finns det till exempel mer information som inte framkommer i den publicering som vi granskar?

Vi undersöker visuellt material genom att kolla efter tecken på manipulering och undersöka hur bilden eller filmen använts tidigare på nätet.

De här metoderna är sådana som du kan använda dig av själv och vi har samlat ihop de mer praktiska teknikerna i Stora verktygslådan för viralgranskare!

Faktapåståenden kontrolleras genom att ställa frågor till experter, dubbelkolla uppgifter och stämma av dem mot exempelvis statistik eller kunskapsbanker. Experter är personer som har god insyn i olika ämnen. Det kan vara forskare, yrkesverksamma inom ett område eller myndighetspersoner som ansvarar för en fråga. Vi kan också intervjua personer för att de sitter på relevant kunskap av andra skäl, till exempel vittnen.

När vi skriver om påståenden som granskats förr antingen av oss eller av andra faktagranskare eller medier så redovisar vi det. I de redogörelserna tar vi ibland med saker som uppgivits till de mediekanalerna, i många fall uttalanden från experter som är verksamma i andra länder. Om en person gjort ett uttalande till en annan mediekanal så skriver vi namn på publikationen, beskriver när uttalandet gjordes samt länkar till den artikeln.

Det är vanligt att bedrägerier i sociala medier följer en likartad form över tid och då drar vi nytta av att vi rapporterat om bluffen tidigare. Vi hänvisar då till tidigare publiceringar och guider som ska hjälpa läsaren att själv upptäcka bluffarna när de dyker upp i flödet.

I alla lägen gäller det också att förhålla sig skeptiskt till uppgifter och skaffa sig en mångsidig bild av ett skeende. Artiklar gås igenom av redaktör innan publicering. Källkritikbyrån använder sig ibland av frilansarbetare för att tillgodose detta behov.

Vi sammanfattar ofta våra granskningar i slutet av artiklarna.

Rättelser

Vi som skriver för Källkritikbyrån är journalister med lång erfarenhet. Men i nyhetsrapportering kan det alltid uppstå fel eller missförstånd. Har du sett något som du tycker att vi missuppfattat eller gjort fel? Har något sakförhållande förändrat sig efter publiceringen på ett såpass avgörande sätt att det borde framgå av artikeln? Hör av dig! Vi strävar efter att svara alla som hör av sig till oss.

När vi får kritik och nya uppgifter som skulle kunna motsäga det vi publicerat så kommer vi att gå igenom dessa samt underlaget som vår publicering byggde på från början. Felaktiga uppgifter kommer att korrigeras snabbast möjligt.

Rättelser och uppdateringar kommer att tillfogas artiklar i kursiv text och med tidpunkt. Om ett fel är så stort att det ändrar slutsatserna i en faktagranskning så kommer vi att publicera artikeln med rättelsen på alla våra plattformar så att rättelsen blir så spridd som möjligt.

Här kan du hitta en lista på rättelser:

Infektionsläkare: Inga belägg för att covidvaccin orsakar sepsis-ökning (29 juli 2025)
Korrigering av en av experternas titlar och arbetsplatser.

Vilseledning inför EU-valet – så här ser försöken ut (4 juni 2024)
I tidigare versioner av texten stod det 800 medier – det är nu rättat till 800 organisationer, varav många är medier. Namnet på TU:s sajt Mediekompass är också rättat.

Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD) (8 juni 2024)
Reza Pahlavi och Charlie Weimers möttes i mars 2023, inte 2024 som det stod i en tidigare version av den här texten.

Medieetiska avvägningar

Vi följer det svenska medieväsendets riktlinjer: här kan du läsa de etiska spelreglerna för press, radio och tv och de yrkesetiska reglerna för journalister.

Vad det innebär är bland annat att vi inte ska acceptera gåvor eller fördelar av olika slag som kan misstänkliggöra vår ställning som fria och självständiga journalister. Källkritikbyråns journalister är inte förtroendevalda eller medlemmar i några politiska partier och driver inte opinion i politiska frågor samt deltar inte i aktiviteter som kan sätta vårt oberoende i fråga. Vi som skriver får heller inte ge efter för påtryckningar för att stoppa befogade publiceringar eller skapa publicitet som inte är journalistiskt motiverad.

Vårt mål är att göra oberoende journalistik där vi berättar om korrekta och relevanta uppgifter för våra läsare. Vi publicerar som regel inte identiteten på privatpersoner och anonymiserar därför namn och bild på användare i sociala medier.

Vi är anslutna till det svenska medieetiska systemet, det som tidigare kallades det pressetiska systemet. Det innebär att du som intervjuperson eller omskriven person i våra artiklar kan vända dig till Medieombudsmannen (tidigare Pressombudsmannen) och få din sak prövad. Här gör du det!

Vid en fällning publicerar vi ett uttalande. Syftet med det är att du som anmälare ska få upprättelse för den publicitetsskada du utsatts för. Det ska ske skyndsamt och på en väl synlig plats. Du kan läsa mer på Medieombudsmannens sajt!

Vid ett misstänkt brott mot de medieetiska reglerna går vi också själva noga igenom uppgifterna och ser över publiceringen. Som läsare kan du förvänta dig att vi tar emot och undersöker kritik och synpunkter som handlar om de etiska spelreglerna för press, radio och tv och de yrkesetiska reglerna för journalister. Medarbetarna bakom publiceringen är inte delaktiga i den granskningen och i förekommande fall tar vi hjälp av fristående parter.

Du kan även anmäla om du inte tycker att Källkritikbyrån följer principerna i de internationella faktagranskarnätverken IFCN och EFCSN här och här.

Källkritikbyråns ansvariga utgivare är Åsa Larsson.