Bilder av människor som binds fast vid lyktstolpar och förödmjukas har upprört många på nätet. Men vad är det som syns på bilderna? Vi tittar närmare på ett av fallen.

Om man söker på Ukraina och plundrare, “looters” på engelska eller “мародеры” på ukrainska, så hittar man en hel del obehagliga bilder och filmer på nätet just nu. På Tiktok ser det ut så här:

Och på appen Telegram finns hela kanaler som är tillägnade åt det här. Människor ses tejpade eller bundna vid träd och lyktstolpar, eller liggandes på marken med byxorna neddragna.

Vilka är offren? Många har spekulerat i att bilderna föreställer plundrare som passat på när flyglarmen går och nu straffas, andra tror att det vi ser är trakasserier av romer eller rysktalande personer. Varför bilderna sprids diskuteras också. Är det rysk propaganda?

Det görs många antaganden, till exempel att klumpa ihop allt till plundrare.

Fallet i Lviv

Vad som är sant blir en fråga för varje enskilt fall. Vi tittar på ett av de mest uppmärksammade.

En av de mest spridda bildsekvenserna visar tre flickor och unga kvinnor som målats med grön färg i ansiktet och sedan tejpats fast med gul tejp vid lyktstolpar.

Det finns flera olika varianter av bilder från samma tillfälle och de påstådda tjuvarna kan ses fasttejpade tillsammans och enskilt. Ett par av fotona kan spåras till en publicering på den ukrainska sajten Varta1. Där står det så här (ungefärlig översättning):

I dag, 21 mars, fångades tjuvar och bands vid en stolpe i Lviv. Ögonvittnen till händelsen rapporterade om det till Varta1. Flickorna i minibussen höll på att försöka stjäla från bilar kring Halytsʹke Perekhrestya. Människor såg det och tog tjuvarna. Sedan bands flickorna till en stolpe och deras ansikten målades gröna.

Foto: Varta1:s utsända

På ukrainska:

Сьогодні, 21 березня, у Львові спіймали і прив’язали до стовпа злодійок. Про це «Варта1» повідомили очевидці події. Дівчата у маршрутці, яка курсувала по Галицькому перехресті, намагалися скоїти крадіжку у пасажирів. Це побачили люди та вивели злодійок на вулицю. Опісля, дівчат прив’язали до стовпа та розмалювали обличчя зеленою фарбою.

Фото: кореспондент «Варта1»

“Vi kontaktades av en medborgare som berättade vad som hänt. Vår reporter åkte till platsen med en gång för att kontrollera saken och ta vittnesmål. Efter den inspektionen gick vi igenom materialet och publicerade artikeln”, skriver Varta1:s ledning till Källkritikbyrån.

Varta1 beskriver sig som en nyhetsförmedlande sajt som täcker händelser i Lviv-området.

Enligt Chirikli, en intresseorganisation för romers rättigheter i Ukraina, så är personerna på bilden romer. Flickorna ska ha attackerats och bundits, efter det att de själva begått brott.

Så här skriver organisationen i ett mejl till Källkritikbyrån:

“I det här specifika fallet kan vi bekräfta att attacken mot de romska flickorna utfördes till följd av deras brottsliga handlingar. Vi dubbelkollade med vår romska ombud i Lviv, som också övervakar hatbrott mot romer.”

Talespersonen för Chirikli påpekar att de som begick övegreppen mot de unga kvinnorna på bilden är organiserade.

“Viktigt att notera är att förövarna i det här fallet tillhör en radikaliserad självutnämnd milis i Lviv som kallas Lovci (Ловці), vars mål sedan de startade 2018 är att jaga romer som begår brott. De publicerar den här informationen för att hetsa fram mer våld mot romer, något som i dessa dagar är väldigt skadligt för bilden av Ukraina. Ukrainska myndigheter förstår det och står redo att straffa även de som sprider den här sortens uppgifter´.”

– Ryssland utnyttjar det här mot Ukraina, kommenterade Yulian Kondur, samordnare för Chirikli, till den tjeckiska sajten Romea.cz.

Enligt Yulian Kondur och Chirikli har den ukrainska polisen hittat flera av förövarna som band fast de unga kvinnorna på bilderna.

Enligt Chirikli har människorättsgrupper länge försökt uppmärksamma omvärlden på attacker mot romska lägerplatser från högerextrema grupper i Ukraina.

Zeljonka

Den gröna färgen förekommer på fler bilder och har en längre historia i Ukraina och Ryssland. Färgen kallas för zeljonka, är svår att få bort och används som antiseptiskt medel. Det har använts i attacker, bland annat 2017 då den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj tvingades operera ögat efter att ha fått färgen kastad i ansiktet.

Att plundrare och tjuvar misshandlas har nämnts i rapporteringen från kriget. Det togs till exempel upp 3 mars i den brittiska tidningen The Spectator, och i ett reportage från staden Izmail i sydvästra Ukraina, som publicerades i den franska tidningen Le Monde 18 mars.

Så här skriver Le Monde:

En man blev påkommen med att stjäla från en stormarknad i staden för ett par dagar sedan. Vakterna grep honom. Han bands sedan och virades in med plast runt ett träd. Flera liknande händelser har skett i staden. På vissa av bilderna är polisen närvarande, till och med aktiva, när tjuvarna bestraffas inför allmän beskådan, vissa av dessa med byxorna nerdragna.

Scenerna har många inslag av förnedring.

Till en bild där en man stoppar igen munnen på offret skrev ett Twitter-konto: “Jag undrar om han sade obekväma sanningar eller helt enkelt talade ryska”.

Ryska kopplingar

Det är svårt att avgöra vad som är propaganda och vad som är vanlig spridning på nätet, men ett sätt är att håll koll på var och hur information lyfts fram.

Det ovan nämnda Twitter-kontot, som sedermera blev nedstängt, undersöktes av en twittrande desinformationsforskare från Novel Science, ett projekt för vetenskapskommunikation. Enligt forskaren så kunde kontot kopplas till ryska statsägda medier.

Rasism och frågan om hur olika folkgrupper behandlas är en del av den ryska propagandan, säger Ola Svenonius som är forskare och expert på desinformation vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Om man lyssnar till människor som stödjer det ryska anfallet så pratar de mycket om hur ryssarna i Donbass behandlats, och man fokuserar på att rysktalande förföljts. Det är en förevändning för själva anfallet mot Ukraina. Allt som stärker det narrativet är viktigt då och det gör ju det här. Det är ett tydligt exempel. Man säger: “kolla här, så här gör de, det ukrainska folket är så här”.

Svenonius varnar för att tolka in propaganda i allt som sker.

– Det är jättemånga saker som händer på marken som är svåra att verifiera. När man ser något sånt här i flödet så får man ta det lite för vad det är, avvakta och hoppas att det finns journalister som kan styrka eller verifiera det. Sen ska man komma ihåg att oavsett om något är sant eller falskt så kan det ändå bli en del av informationskrigföringen.

Har du själv tips på något du vill att vi ska granska så hör gärna av dig!

Till våra guider:

► Så söker du på filmer och videoklipp
► Kriget är här – lär dig granska bilder
► Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet
► Så går du snabbast från flödet till källorna

Läs mer om kriget i Ukraina:

► Så sprider svenska konton missvisande bilder av kriget
► Expert om biovapen-labb: “Klassisk, rysk desinformation”
► Fejk och propaganda – det här ska du se upp med i krigsrapportering