Guider

Fejk och propaganda – det här ska du se upp med i krigsrapportering

24 February 2022  |  |

I krig sprids bilder, filmer och påståenden i snabb takt – det är därför viktigt att vara vaksam och inte sprida vidare obekräftade uppgifter.

Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter

Journalistkollektivet Bellingcat har ägnat sig åt att detaljgranska bland annat filmer från krigszoner genom åren. I samband med krigsutbrottet i Ukraina har Bellingcat börjat lista möjliga desinformationsfall:

Fejk

En film som spridits på Telegram påstås visa en man som ska ha fått sitt ben avsprängt i ett ukrainskt anfall i Donbass – men på filmen glimmar en redan befintlig del av en benprotes till. Påståendet att mannen fick sitt ben avsprängt spreds senare av Rysslands statsägda nyhetsbyrå Ria Novosti.

Bellingcat tar även upp tillfällen då man kan se i metadatan från filmer och bilder att de är gjorda tidigare än vad som påstås.

I ett fall har en Telegram-kanal lagt ut en video som påstås visa polsktalande sabotörer i östra Ukraina. Filmen visar sig dock vara inspelad flera dagar tidigare än vad som påstås och det verkar som att ljudet på filmen manipulerats med tillagda explosioner från en Youtube-inspelning av en finländsk militärövning.

Propaganda

I samband med stora nyhetshändelser finns det alltid risk för att misstag begås vid nyhetsrapportering, men man bör även komma ihåg att falska påståenden kan spridas medvetet av olika aktörer.

I just den här regionen är propaganda inte ovanligt. Ett av många exempel: 2014 spreds en historia om en liten pojke som skulle ha korsfästs av ukrainska soldater, men det hela var uppdiktat.

Inauktellt

Bellingcat noterar att gamla bilder ibland används för att illustera något man vill säga, men det är en dålig strategi eftersom det riskerar att skapa en falsk bild av vad som faktisk händer just nu.

En hel del filmer sprids nu med just den här problematiken. De påstås föreställa händelser kopplade till Ryssland och Ukraina men föreställer egentligen saker som skett för flera år sedan och i många fall på helt andra platser. Här skriver till exempel spanska faktagranskaren Maldita om ett sådant fall.

På Twitter har till exempel den här filmen från Benghazi i Libyen 2011 använts till uppgifter om nedskjutna flygplan i Ukraina.

Felaktigheter kan även spridas i etablerade nyhetsmedier. I mars 2016 rapporterade till exempel SVT från terrordåd i Bryssel och i livesändningen började en film spelas upp som hävdades vara från själva explosionstillfället, men i verkligheten rörde det sig om en video från en explosion på Domodedovo-flygplatsen i Moskva 2011, något som Viralgranskaren uppmärksammade.

För det allra mesta kommer rättelser till eventuell felaktig nyhetsrapportering, men det kan gå den tittare förbi som såg det första nyhetsinslaget.

Sammantaget: Se upp med gamla bilder och filmer, sprid inte obekräftade uppgifter och ta med i beräkningen att propaganda är en del av krigföring.


Om du ser något som du inte vet om det stämmer eller inte spridas i svenska sociala medier med koppling till kriget i Ukraina så skicka gärna tips om det till oss!

Vill du lära dig mer om hur man kontrollerar uppgifter i sociala medier så hittar du våra guider här:

► Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet
► Så går du snabbast från flödet till källorna
► Så spårar du filmer på nätet
► Så här granskar du en bild
► Så hittar du borttagna saker på nätet
► Så kollar du en bild i mobilen