Granskning
Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg
14 July 2025 | Matilda Nilsson |
Ett svenskt inlägg om IQ har fått stor spridning på Twitter/X. Men innehållet i inlägget baseras på ovetenskaplig insamling av data – vi går igenom rasbiologins och IQ-forskningens historia med experter.
13 juni publicerade ett svenskt konto på Twitter/X ett inlägg om IQ, kognitiv förmåga, och om vilka grupper av människor som kan bidra till samhället. Så här skriver personen:
Sverige behöver en gång för alla greppa att IQ spelar roll. Att ta in mängder av människor som på gruppnivå har lägre kognitiv förmåga än svenskar och européer fungerar inte. De KAN inte bidra till samhället.
Utdrag ur inlägg på Twitter/X den 13 juni
Inlägget har sedan dess tagits ner, men hade över 275 000 visningar.
Påståendena i inlägget är missvisande på flera punkter.
I korthet: IQ och IQ-tester har spelat en stor roll inom rasbiologin. Datainsamlingar av IQ-tester i olika länder har visserligen gjorts under vetenskapliga förtecken, men såväl ansatsen, metodiken och resultaten har blivit hårt kritiserade av forskningssamhället i stort. Det finns inte vetenskapligt stöd för att genetiska skillnader mellan folkgrupper skulle förklara skillnader i IQ.
I detalj: För dig som vill fördjupa dig så går vi här igenom påståendena – och börjar i idéerna om ras och intelligens.
Rasbiologi och IQ-tester
Källkritikbyrån har talat med Ola Larsmo, journalist och författare som skrivit flera böcker om rasbiologins historia.
– Intelligens är inget enkelt begrepp. Till en början så pratar man om flera olika egenskaper. Det kan handla om lösa matematiska problem, att räkna ut snabbaste vägen på en karta, att ta reda på hur människor mår med mera. Det rör en massa olika analytiska förmågor som inte ens är släkt. Det finns inte en intelligens-gen utan det är en uppsättning olika egenskaper som kombineras på olika sätt, säger han.
Ola Larsmo har bland annat skrivit boken “Lektion 11: En bok om rasbiologin” där han beskriver kopplingen mellan IQ-tester och rasbiologin.
De första intelligenstesterna uppfanns i början av 1900-talet av fransmannen Alfred Binet (1857–1911). Syftet var att barn med låg kognitiv förmåga skulle få bättre stöd av skolsystemet. Men testerna fick snabbt en annan användning.
– Amerikanska rasbiologer snodde begreppet IQ och IQ-tester kom att användas för att avgöra vilka människor som skulle tvångssteriliseras, berättar Ola Larsmo.
Den hårt kritiserade psykologen Richard Lynn (1930–2023) använde också IQ-tester för att försöka bevisa att det finns skillnader i intelligens mellan olika grupper av människor. Lynn förlorade sin titel som professor emeritus vid Ulster-universitetet 2018.
– Richard Lynn är självaste den vetenskapliga rasismen personifierad. Han är djupt kopplad till Pioneer Fund, som bildades av rasbiologerna i USA efter att alla former av stöd till rasbiologisk forskning togs bort på 1930-talet, berättar Ola Larsmo.
Richard Lynn var redaktör för Mankind Quarterly, en pseudovetenskaplig publikation, som Ola Larsmo beskriver som den tidskrift som i dag är ledande inom segmentet ”rasism med vetenskapliga intentioner”.
Det finns en gammal myt om att Sverige spelade stor roll i rasbiologins historia, men som Larsmo tidigare berättat för Källkritikbyrån så kommer många av rasbiologins idéer från USA.
Det är också amerikanska Pioneer Fund som startade Mankind Quarterly.
– Richard Lynn försökte främja ett index som visade att ju mörkare hudfärg desto dummare är du. Så att intelligensen helt följde nyansen på ditt skinn. Det här är inte vetenskap och det fattar alla. Det är helt enkelt ett försök att hålla liv i rasbiologins kärnpåståenden, vilka har plockats isär vetenskapligt hur många gånger som helst. Du kan inte koppla särskilda egenskaper till särskilda folkgrupper och begreppet ras är till och med avskaffat som biologiskt, vetenskapligt begrepp sedan 1951, säger Ola Larsmo.
Det var efter andra världskriget, vid flera stora forskarkonferenser arrangerade av FN-organet Unesco 1950 och 1951, som ett enigt forskarsamhälle fann att:
► Det finns bara en mänsklig art: homo sapiens.
► Den genetiska variationen inom varje mänsklig ”etnisk” grupp är större än mellan dessa grupper.
► Det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att det skulle ha existerat ”rena” raser.
På 1970-talet skrev amerikanska genetikern Richard Lewontin en ofta citerad vetenskaplig artikel om varför begreppet ras är dött som begrepp.
– Lewontin visar det – som flera forskare hade sagt tidigare redan från 50-talet och framåt – att vilken grupp du än tar så kommer du hitta att den genetiska spridningen inom gruppen att vara större än den genetiska spridningen mellan grupperna, säger Larsmo.
IQ-kartor ratas av forskarvärlden
För att gå tillbaka till inlägget på Twitter/X i juni: finns det något stöd för att IQ skulle skilja sig åt ”på gruppnivå”? Nej, men det finns fler som försökt sprida denna osanning.
På nätet florerar flera IQ-kartor över världen, där det framstår som att någon tagit reda på IQ hos invånarna i olika länder.
Vid en första anblick kan kartorna te sig seriösa, men vid närmare koll visar det sig att till exempel sidor som International-iq-test.com saknar uppgifter om vem som lagt upp kartan och varför.
Kartsajten The World Populations Review länkar dock till sajten, vilket ger en liten fingervisning. Det är tidigare nämnda Richard Lynn och en annan emeritus-forskare, David Becker vid Usher Institute som ligger bakom IQ-världskartan på The World Populations Review.
2002 publicerades Richard Lynn och Tatu Vanhanens kontroversiella bok “IQ and The Wealth of Nations”, som försökte koppla ihop ett lands ekonomi med dess befolknings IQ. Forskarsamhället har inte varit nådig i sin kritik mot Lynns metodik och resultat. Ändå lever den data om nationell IQ som Richard Lynn samlade in med stöd av IQ-tester kvar.
1991 fick Richards Lynns IQ-insamlingar sitt största genomslag, med boken “The Bell Curve”, som är ett omfattande alster med en mängd trovärdiga källor. Men när journalisten Charles Lane tittar närmare på referenserna till “The Bell Curve” visar det sig att Mankind Quarterly är flitigt citerad, liksom forskare finansierade av Pioneer Fund – och när det gäller påståenden om svartas lägre intelligens refereras ofta just Richard Lynn.
Så här skriver en recensent:
Ur The New York Review 1994
Lynns arbete citeras tjugofyra gånger i The Bell Curve’s bibliografi. Det används för att stödja tre viktiga påståenden: att östasiater har en högre genomsnittlig IQ än vita; att de flesta invandrare kommer från grupper med undermålig IQ; och att IQ-poängen för svarta i Afrika är ”väsentligt lägre” än genomsnittet för svarta i USA. Vart och ett av dessa till synes diskreta påståenden har en nyckelroll i formuleringen av The Bell Curve’s bredare förslag om förhållandet mellan ras, ärftlighet, IQ och social struktur.
2020 publicerade den tvärvetenskapliga forskargemenskapen European Human Behavior and Evolution Association ett skarpt uttalande där forskare uppmanades att inte använda Lynns dokumentation av IQ i olika länder. Den vetenskapliga kvaliteten på Lynns insamlade data beskrivs som låg, otillförlitlig och inte representativ för en hel befolkning. Och det gäller även nyare insamlingar.
Datainsamlingen bygger i vissa fall bara på svar av barn och ibland på svarande som inte bor i landet i fråga. ”Dessutom är ett stort antal länder inte representerade alls och tillskrivs poäng baserat på grannländer”, skriver kommittén som leder European Human Behavior and Evolution Association. För vissa länder med en stor andel svart befolkning har en del testresultat valts bort, vilket gett landet en lägre poäng.
”Alla slutsatser som dras av dessa data är både ohållbara och kan ge upphov till rasistiska slutsatser, även om det inte är författarnas avsikt. Att publicera med hjälp av en datasammanställning som har konstruerats på ett helt felaktigt sätt bryter mot principerna om vetenskaplig noggrannhet som vårt samhälle grundades på”, avslutar European Human Behavior and Evolution Association sitt uttalande.
– Det är rasistiska forskare som gör rasistiska studier som kommer fram till det här. Det är ingen vettig forskare som gör den här typen av studier, säger Patrik Lindenfors, affilierad forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm.
Men de här IQ-kartorna över olika länder, används de i annan forskning?
– Nej, de har rasbiologisk bakgrund.
Så de är inte accepterade av vetenskapssamhället i stort?
– Nej, det är ingen som tar dem på allvar.
Vad är skillnaden när man använder IQ-test seriöst och när man använder dem för rasbiologi?
– Skillnaden är att de som åker ut i olika länder och gör de här testerna de har ofta en rasbiologisk ansats, de är ute efter att visa att svarta är mindre intelligenta än vita. Och utifrån det vill de kunna påstå saker om politik. Medan de som använder intelligens-tester seriöst, de vill ju försöka förstå varför det går bra för en del människor och dåligt för en del.
Vad är det för kunskaper som premieras i IQ-test?
– Det finns olika typer av IQ-tester som testar olika aspekter av det som vi kallar intelligens, men ofta handlar själva testet om att till exempel hitta mönster i bilder.
Ingen “intelligens-gen”
Det finns ingen specifik “intelligens-gen”, utan det är en mängd olika gener som styr det som vi kallar intelligens, berättar Jessica Abbott, professor i evolution och genetik vid Lunds universitet. Och forskarna har ännu inte hittat alla gener som kan ha betydelse för intelligensförmågor.
Det är heller inte klarlagt vilka alla miljöfaktorer är som påverkar intelligens. Men den väldokumenterade så kallade Flynn-effekten visar att IQ ökat i till exempel Sverige de senaste hundra åren. Troliga orsaker kan vara bättre kost, sjukvård och utbildningsväsende.
Inom forskarvärlden är man enig om att både genetiken (ärftlighet) och miljöfaktorer spelar roll för att utveckla den förmåga som vi kallar intelligens, men i vilken grad genetiken eller miljön påverkar råder det delade meningar om, menar Patrik Lindenfors.
När forskare försöker mäta intelligens med IQ-tester finns flera faktorer som påverkar resultatet.
– Om man gör samma IQ-test på folk från flera olika länder så kan de prestera rätt olika även om det inte finns någon skillnad i deras intelligens. Testen har ju utformats för en viss kultur så det finns stora problem med den typen av jämförelser, säger Jessica Abbott, professor vid Lunds universitet.
Det är tydligt att argumentationen från profilen på Twitter/X om IQ och olika grupper går i linje med den retorik som ligger bakom de IQ-tester som gjorts med rasbiologiska ansatser – och som kritiserats och förkastats av forskarvärlden.
– Genetiska skillnader mellan grupper av människor är små i förhållande till individuella skillnader inom gruppen. Om man tittar på skillnader i längd inom en population till exempel, då kommer det finnas mycket större skillnader mellan de som är längst och de som är kortast i en population jämfört med mellan olika populationer, säger Jessica Abbott.
Invandrares bidrag till samhället
Men den andra delen i Twitter/X-inlägget, att personer som inte är svenskar och européer inte kan bidra till samhället, hur är det med den saken?
Nyligen tog Konjunkturintstitutet på Tidöregeringens initiativ fram en ny beräkning om invandrares nettobidrag till de offentliga finanserna.
– Vi har analyserat nettobidragen till de offentliga finanserna från olika grupper. Det vill säga skillnaden mellan det som en individ betalar in till den offentliga sektorn genom skatter och det som samma individ får tillbaka i form av transfereringar (till exempel pensioner och försöjningsstöd) och offentlig konsumtion (till exempel vård, skola och omsorg), säger Thomas Eisensee, enhetschef på Konjunkturinstitutets enhet för forskning och makroekonomiska scenarier.
Konjunkturinstitutets rapport visar att:
► Den samlade effekten av migrationen till Sverige är inte entydig och förändras över tid.
► Det offentligfinansiella nettobidraget från den totala befolkningen av utrikes födda blev svagt positivt år 2022.
Rapporten har kritiserats av bland annat den fackföreningsägda tankesmedjan Katalys som menar att nettobidraget inte är ett fullständigt mått på hur invandringen påverkar vårt samhälle. Thomas Eisensee håller i viss mån med:
– Det är ett rent offentligt finansiellt netto och inte den samlade samhällsekonomiska effekten av invandring.
Katalys har gjort en egen rapport som heter “Vinsten med invandring” där även faktorer som produktivitet ingår i analysen.
– Invandraren är i genomsnitt yngre än de inrikes födda, och det har stor betydelse nu när den inrikes födda befolkningen åldras, säger Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia och författare till rapporten.
Invandrare påverkar den så kallade försörjningskvoten, det vill säga hur många som är i arbetsför ålder i förhållande till hur många som är pensionerade, enligt rapporten.
– Till följd av invandringen är fler i arbetsför ålder – och det i sin tur gör att det blir lättare att kompetensförsörja den offentliga sektorn, till exempel inom sjukvården, säger Tony Johansson.
Om formuleringarna i X-inlägget säger Tony Johansson:
– Det här är en modern variant av rasbiologi.
LÄS MER:
► Nej, rasbiologin började inte i Sverige
► Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
