Uppfattningen att människor på flykt semestrar i sina hemländer sprids just nu – vi går igenom en bild från Arlanda och de påståenden som kommit med den.

I slutet av juni lade en person ut en bild från Arlanda flygplats och hävdade att tiotusentals människor som går på bidrag i Sverige nu åker på semester till sina hemländer.

Inlägget lyder:

Arlanda just nu! 10 tusentals bidragstagande arbetsovilliga analfabeter på våg hem på 3 månaders semester! Vad gör regeringen, migrationsverket, socialtjänsten och försäkringskassan???? Jo! Går på semester och våra skattepengar flödar ut ur landet! SJUKT, MYCKET SJUK!!!!

Inlägg på Twitter/X 24 juni

Personen har nära 2 000 följare och inlägget har hittills visats över 230 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.

I korthet: Bilden används av debattörer på högerkanten som en slags genrebild för ett underliggande budskap. Den är inte tagen “just nu på Arlanda”, utan har flera år på nacken. Ingen av de som använt fotot har framlagt något stöd för att personerna i bilden skulle vara flyktingar, sakna jobb eller leva på bidrag.

En person som sökt skydd i Sverige kan få sin flyktingstatus återkallad om den reser hem till sitt ursprungsland. För att få bidrag ställs ofta krav, exempelvis att du ska vara bosatt i Sverige eller stå till arbetsmarknadens förfogande.

I detalj: Vi går igenom reglerna med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten – men vi börjar med att kolla på bildens historia.

Används i opinionsbildning på högerkanten

Bilden har tidigare lagts ut flera gånger. Det första tillfället som vi kan hitta är på en högerextrem blogg 20 juni 2022. Därifrån har den delats vidare av bland andra debattören Katerina Janouch i juni 2022.

En annan större delning av bilden har gjorts av en man som tidigare granskats av Källkritibyrån.

“Sommarlov semester från det landet man flydde ifrån?”, skrev mannen i fjol till bilden och fick då nära 350 000 visningar på Twitter/X.

Upphovsmannen till det aktuella inlägget har inte lagt fram något till stöd för att personerna på bilden skulle vara bidragstagare, arbetsvägrare eller analfabeter.

I de tidigare inläggen påstås även att människorna på bilden är flyktingar. “De åker alltså “hem” till länder de “flytt” från”, skrev exempelvis Katerina Janouch 2022.

Ingen av inläggsskaparna visar att människorna på bilden skulle vara flyktingar. Det folksamlingen på bilden har gemensamt är att de till största del har mörk hy och håller på att checka in på flygplatsen.

Elon Musks tweet

2023 används bilden i en grupp på Facebook med över 37 000 medlemmar och där dyker ett gammalt missförstånd upp. Mannen som delar bilden från Arlanda hävdar att det handlar om hundratusentals människor som kommit till Sverige “för att leva på bidrag från vårt skattesystem”.

De kommer hit med flyktingstatus och sedan åker 80 – 90% av dem tillbaka på semester till sina länder de flytt från. Det är inte friskt att vi som folk tillåter det.

Utdrag ur inlägg på Facebook 18 juli 2023

Mannen är administratör i gruppen och skriver ofta långa inlägg om invandrare.

Det mannen påstår i det här fallet ligger nära ett påstående som spridits förr, med ett särskilt uppsving i vintras då det delades vidare av den kontroversiella techmiljardären Elon Musk.

“Nästan 80 procent av “flyktingar” åker på semester till landet som de påstår sig ha flytt från”, skrev Musk i ett inlägg som hittills visats över 55 miljoner gånger på Twitter/X.

Ursprunget är en artikel på den svenska sajten Bulletin 2022. De hade beställt en opinionsundersökning med ungefär 1 000 svarande som alla hade det gemensamt att de inte var födda i Sverige. Runt 85 procent av dessa svarade att de hade rest tillbaka till sitt ursprungsland på semester. Av de som kommit till Sverige som flyktingar svarade 79 procent ja på den frågan.

Bulletins artikel, med rubriken “Nio av tio utrikesfödda har semestrat i sitt födelseland” fick sedan vingar på nätet.

Bulletin har även i senare publiceringar hävdat att man avslöjat att åtta av tio flyktingar semestrar i hemlandet, men det visar inte undersökningen som man stödjer sig på.

Hjalmar Strid från opinionsföretaget Novus, som genomfört undersökningen, fick till slut klargöra hela historien i programmet “More or less” på brittiska BBC den 11 januari.

Det handlar inte om nyanlända flyktingar, utan om människor som kom från exempelvis kriget i Jugoslavien, Chile eller de forna Sovjetrepublikerna, sade Hjalmar Strid.

– Det är länder där situationen inte är densamma längre. Det är människor som varit i Sverige i 30, 40, kanske 50 år, berättar han i programmet.

Det gäller inte alla i undersökningen – 26 personer kom till Sverige efter 2010.

I sociala medier framstår det dock som att den här gruppen – 79 procent av alla svarande i den här undersökningen – för närvarande är asylsökande flyktingar som semestrat i landet som de påstår är för farligt att bo i. Men det stämmer alltså inte.

– Det har inget med den undersökningen som vi genomförde att göra och det har inget att göra med siffran vi kom fram till, sade Hjalmar Strid på Novus till BBC.

Nära 93 procent i undersökningen svarade att de har svenskt medborgarskap.

Novus själva har också gått ut med ett särskilt påpekande att det varit totalt 18 procent av de tillfrågade som kom till Sverige som flyktingar, alltså 189 personer. Av dessa hade fyra procent kommit till Sverige efter 2010 och resten innan dess.

Verkligheten bakom bilden

I det aktuella inlägget påstås att bilden skulle vara tagen “just nu”, vilket alltså inte stämmer då den har ett par år på nacken.

Det här verkar dock inte var något bryderi för de som kommenterar bilden. “Bilden är gammal men används ofta av de som hatar invandrare”, skriver en person och får svaret: “Du missar poängen. Man behöver inte hata invandrare för att man hatar hur det fungerar. Bilden visar tydligt att det inte fungerar.”

Men bilden visar egentligen inget annat än mörkhyade människor i kö på Arlanda. Det går inte att säga vilka de är, vart de ska, om de är svenska medborgare eller har uppehållstillstånd i Sverige – och om de har det, så på vilken grund det tillståndet vilar.

Debattörerna på nätet som använder bilden verkarta den som en slags genrebild och vilja föra fram åsikten att den som söker skydd i Sverige inte bör åka hem och sedan komma tillbaka hur som helst.

Men det är samma hållning som Migrationsverket redan har, säger Oskar Ekdal, uppdragsledare för Migrationsverkets arbete mot missbruk av reglerna.

– Det är inte bara bedrägligt beteende, utan det går mot hela syftet med flyktingskapet. En asylsökande är någon som är under prövning. Om en asylsökande reser hem och sedan kommer tillbaka så kan jag säga att chanserna till asyl är ganska begränsade. Det är en trovärdighetsfråga, säger Ekblad till Källkritikbyrån.

Händer det att människor ändå gör det?

– Ja, det finns anledning att tro att det här förekommer. Vi ser flertalet sådana här ärenden varje år och det är en inte oväsentlig del av de fall där vi tittar på om en flyktingstatus ska återkallas.

Oklart hur vanligt det är

Myndigheten för inte statistik över hur vanligt det är att någon får avslag för just skälet att den rest tillbaka till sitt hemland.

– Vi bokför inte grunden till avslag. Det finns tusen såna här saker som man skulle kunna dela in de som ansöker i på längden och tvären. Det skulle bli helt ohanterligt om vi ska registrera varje omständighet, säger Oskar Ekblad.

Det finns flera andra skäl till återkallelse. Ett är exempelvis att man inte talat sanning i sin ansökan.

– Just nu har Migrationsverket cirka 1 500 öppna ärenden där vi tittar på återkallelse av skyddsstatus. I den gruppen så förekommer den här omständigheten. Till vilken grad vet jag inte. Vi har ingen särskild operativ nytta av att veta hur många av endera slaget det är. Det viktiga är att kunna upptäcka det här och kunna handlägga det på ett bra sätt.

Oskar Ekblad påpekar att en hemresa motiverar Migrationsverket att starta ett återkallelseärende, men att det inte automatiskt innebär ett återkallande av skydd.

– Det kan finnas skäl att åka hem, högst tillfälligt. Vi återkallar också bara skyddsstatusen. Det här utgör inte grund till att återkalla rätten till att vistas i Sverige. Det kommer dock att ändras nästa år i och med den nya asylprocedurförordningen från EU.

Andra regler har också blivit stramare över tid.

– Förr i tiden fick alla permanent uppehållstillstånd (PUT) direkt, som sedan inte omprövades. I dag får man ett ettårigt uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller treårigt om du är flykting. Det betyder att Migrationsverket allra senast inom tre år kommer att titta på ditt ärende igen. Och då kan det ha tillkommit information om utresor från Polismyndigheten. Vi har även ett system inom EU som gör det möjligt att följa utresor.

Att inte få resa hem gäller inte alla uppehållstillstånd heller.

– Sverige har haft en ganska omfattande migration de senaste decennierna. Den är ibland driven av asyl, men nu är den mer driven av till exempel arbetstillstånd, studier eller anknytning. Från Somalia har vi en stor anhöriginvandring, från Irak har vi personer som kommer på arbetstillstånd. Från Syrien var det många som kom på arbetstillstånd i inledningen av den syriska konflikten. Och då finns det inga regler som säger att du inte får lov att åka hem, säger Ekblad.

Här hittar du reglerna på Migrationsverkets sida.

I inlägg i sociala medier upprörs människor över att möjligt bidragsfusk. Vi går igenom vad som gäller för olika typer av stöd och utlandsvistelse.

Det gäller för de olika stöden

Socialstyrelsen

– Huvudregel är att den som har ekonomiskt bistånd ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär oftast att man aktivt söker arbete och även deltar i aktiviteter för att få arbete, säger Sofia Lidén, utredare på Socialstyrelsen.

Den som söker måste varje månad visa att den uppfyller kraven för rätt till bistånd, enligt Lidén.

– Dessa förutsättningar gör att möjligheterna att resa utomlands sannolikt är mycket begränsade, säger hon.

Arbetsförmedlingen

Personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning.

– För dem gäller att all frånvaro, inklusive resor, måste godkännas i förväg av Arbetsförmedlingen. Utlandsvistelser tillåts som huvudregel inte under programtid eftersom syftet med programmen är att individen snabbt ska kunna ta ett arbete eller delta i insatser i Sverige, säger Anton Rosenblad, pressekreterare på Arbetsförmedlingen.

Arbetssökande med arbetslöshetsersättning måste uppfylla de allmänna villkoren för rätten till ersättning, annars meddelas a-kassan.

– Det kan exempelvis handla om att den arbetssökande inte är arbetsför och oförhindrad till följd av att hen är utomlands, säger Anton Rosenblad.

Försäkringskassan

Den som har sjukpenning måste först få en resa godkänd av Försäkringskassan.

– Om du ska resa till ett land utanför EU, EES, Schweiz eller Storbritannien så måste du först ansöka om få behålla sjukpenningen under din resa, säger Cecilia Sobocki, pressekreterare på Försäkringskassan.

Om du inte har gjort det så drar Försäkringskassan in den sjukpenning som har beviljats för perioden som du varit utomlands utan medgivande. Om pengarna har hunnit betalas ut så startar Försäkringskassan en utredning om återkrav.

I vissa specifika fall kan Försäkringskassan ge ett medgivande efter att man reste iväg, säger Sobocki.

– Det kan exempelvis vara om den försäkrade kan visa att det har hänt något som motiverar omedelbar avresa, till exempel att en nära anhörig plötsligt har blivit sjuk eller dör. Vanliga semesterresor är däremot inte så angelägna att ett medgivande kan lämnas i efterhand.

Både föräldraledighet och bostadsbidrag är bosättningsbaserade, enligt Cecilia Sobocki.

– Det går att resa med dem upp till sex månader. Efter det behöver det prövas var du är skriven.

Pension

Om du har jobbat och betalat skatt i Sverige har du tjänat ihop till svensk pension. Den kan du även få om du flyttar utomlands.

Men garantipensionen, grundskyddet för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet, kan inte betalas ut om man lämnar Sverige.

Det är garantipensionen för någon med bakgrund i ett annat land som skulle kunna spela roll i det här fallet. Så här funkar den:

Du kan ha rätt till garantipension om du varit bosatt i Sverige i minst tre år. För att du ska få full garantipension krävs att du har bott 40 år i Sverige från och med det att du fyllde 16 år fram till och med året innan det år då du har rätt till garantipension. Har du bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40-del för varje år. Har du till exempel bott 27 år i Sverige får du alltså garantipension med 27/40-delar.

Från Pensionsmyndighetens sajt

Även äldreförsörjningsstöd kan du bara få om du är bosatt i Sverige. Det är ett stöd till äldre som saknar tillräcklig pension för att kunna ha en skälig levnadsnivå.

Bostadstillägg är ett annat bidrag som skulle kunna vara aktuellt för den som har låg pension. Då måste du också vara bosatt i Sverige och vara folkbokförd på den adress som bidraget gäller för, enligt Pensionsmyndigheten.

– Om vi misstänker bidragsbrott så gör vi en rejäl utredning. Då tittar vi på saker som om personen åkt frekvent till ett annat land, kanske för mycket. Då kan vi fatta beslut om att den blir återbetalningsskyldig på delar eller hela bostadstillägget, säger Johan Andersson, pressekreterare på Pensionsmyndigheten.

Vad görs åt eventuellt fusk?

Myndigheterna verkar ha svårt att avgöra hur vanligt eller ovanligt det är att människor lurar systemet.

– Det är som att fråga tullen om hur mycket som smugglas. Vi kan ju bara redogöra för det vi upptäcker, säger Johan Andersson på Pensionsmyndigheten.

På Migrationsverket arbetar man mer tillsammans med gränspolisen och Utrikesdepartementet, och förbättrar hur man delar information mellan sig och hanteringen av tips. Även Pensionsmyndigheten har utökat samarbetet med andra myndigheter.

– Vi har exempelvis bett gränspolisen att titta efter vissa parametrar, och då har det kommit lite impulser från dem, som i vissa fall har lett till kontrollutredningar. Detsamma med Kronofogden.

Terese Störby, enhetschef vid Pensionsmyndigheten, har i medier sagt att man under 2024 utrett 95 ärenden som kommit via gränspolisen, som lett till återkrav på fyra miljoner kronor.

– Sett till helheten på återkrav så är det inte så mycket, men den utbetalningen hade ju fortsatt om vi inte hade stoppat den, så vi ser det som en besparing också. Som skäl för återkraven är utlandsvistelse en ganska stor andel, säger Johan Andersson på Pensionsmyndigheten.

Det har gjorts vissa regeländringar som gjort det lättare att samarbeta med vissa myndigheter, enligt Andersson.

– Det har blivit större fokus från politiskt håll. Vi har haft ett par år då journalister och politiker intresserat sig för felaktiga utbetalningar. Men den typen av frågor kan också skada förtroendet för systemet. Vi har ju alltid jobbat med återkrav. Och alla vill ju att det ska vara rätt utbetalning till rätt person.

Sammantaget: Den sökt skydd i Sverige och sedan reser hem till sitt hemland riskerar att få sitt uppehållstillstånd återkallat. Samma regler gäller inte för andra grupper med uppehållstillstånd, till exempel arbetstillstånd, utan då får du lov att resa tillbaka till ditt ursprungsland.

I sociala medier görs allmänna antaganden om personer på bilder och om resenärer i statistik som är grundlösa. Enligt Migrationsverket förekommer det att människor som ansökt om skydd i Sverige reser hem, men man vet inte hur vanligt det är.

I en stor del av fallen med olika bidrag så krävs att du är bosatt i Sverige och du måste i vissa fall ansöka om att få göra en resa i förväg.

LÄS MER:
► Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids
► Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna
► Gamla matbilder ställer asylsökande mot äldre

Har du själv tips på något du vill att vi ska granska så hör gärna av dig!