I hälsodebatter på nätet är ett förekommande argument att forskningen är finansierad av företag och den därför inte går att lita på. Vi går igenom frågan om ”köpt forskning” och hur god forskningssed ser ut.

I slutet av november ställde vi på Källkritikbyrån frågor till en stor träningsinfluencer i samband med en granskningsserie om påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier.

Mannen har bland annat varnat för att använda oljor och förordat mättat fett i stället, trots motsatt bild från forskare och myndigheter. Källkritikbyrån bad därför om svar på varför han gjort det.

Mannen svarade först på telefon, men var motvillig till att svara på frågor.

– Det här är en jättekomplex materia som väldigt få personer förstår sig på. Jag har god insyn i det här för att jag har jobbat så länge med det, är duktig på att tolka forskning och har det som ett specialintresse. Jag tror inte att du kommer att kunna fånga upp det här, svarade han.

Mannen tycker sig se en koppling mellan livsmedelsindustrin, som han kallar ”Big food”, och granskningar i publikationer som Dagens nyheter och Källkritikbyrån. Han sade också att studier och forskare är köpta och betalda av de största företagen i världen.

Först lovade träningsinfluencern att återkomma till oss på Källkritikbyrån med en skriftlig kommentar, men avböjde till slut att kommentera.

– Om jag gör något på temat så blir det i mina egna kanaler.

Dagen därpå lade mannen ut en video där han pratar om ”köpt forskning”.

Han hänvisar i videon inte till Källkritikbyråns granskningar, men till en artikel i Dagens nyheter på samma tema och med samma slutsatser. Mannen upprepar sin uppfattning att granskandet har dolda motiv.

”Forskningen som artikeln lutar sig på är ett solklart exempel på köpt forskning”, säger mannen i sin video.

Han hänvisar till en studie från 2012 i den vetenskapliga tidskriften Journal of the academy of nutrition and dietetics. Mannen lägger fram två faktorer som stöd för sin sak – dels studiens finansiering och dels vad som står som potentiell intressekonflikt för den ena av författarna.

I studien står det att den finansierats genom en obundet forskningsbidrag från International life sciences institute (ILSI).

ILSI är en global organisation med medlemmar från bland annat livsmedelsindustrin, med målet att främja forskning som ”ser till att livsmedel är säkra, näringsrika och hållbara”. Kritiker har kallat ILSI för en lobbyorganisation för matindustrin, själva säger de att de inte ägnar sig åt det och att deras bindande interna regler uttryckligen förbjuder lobbyaktiviteter.

En av författarna till studien har även redovisat att han gjort konsultarbete för Monsanto och Bunge Limited, två jättelika företag inom jordbruk och bioteknik.

Studien finns länkad i DN:s artikel som en av flera källor. Den finns även med på Livsmedelsverkets sida om fleromättat fett, som en av tre referenser.

Baserar sig inte på en studie

I sin video frågar sig träningsinfluencern om det här är den vassaste forskningen som finns på ämnet. Men att medierapporteringen skulle basera sig på enbart en studie stämmer dock inte, utan den tas upp som ett exempel eller som en av flera referenser.

– Våra rekommendationer kring fettsyror förlitar sig inte främst på dessa studier utan vi hänvisar till denna och några ytterligare referenser för fördjupad läsning, säger Lotta Moraeus, dietist på Livsmedelsverket.

Moraeus berättar om det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets råd, vilket är De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, som på myndighetens sajt beskrivs som den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om mat och hälsa.

– Rekommendationerna lutar sig mot NNR som nyligen gjort en så kallad scoping review (sammanställning av systematiska genomgångar och metanaalyser) av den senaste forskningen kring fetter och olika typer av oljor. De har sedan tagit fram referensvärden för fett och fettsyror som vi använder i våra rekommendationer, säger Lotta Moraeus.

Anklagelsen om köpt forskning

Vad innebär det att forskningen finansierats av organisationen ILSI och att en av studieförfattarna gjort konsultarbete åt stora företag? Är det köpt forskning, och därmed opålitlig?

– Köpt forskning, det är väldigt allvarliga anklagelser. Det låter som att man beställer ett visst forskningsresultat. Köpt innebär ju att man på något sätt är oärlig eller inte följer god forskningssed, säger Stefan Bertilsson, huvudsekreterare för naturvetenskap på Vetenskapsrådet.

Att exempelvis företag finansierar forskning ser inte Bertilsson som konstigt.

– Hela forskningssystemet är uppbyggt på att det finns behov av att ta fram ny kunskap. För företag eller organisationer handlar det ofta om att finansiera forskning om en särskild företeelse eller ett prioriterat problem, utan någon förväntan om ett särskilt resultat, för att förbättra kunskapsläget så att företaget eller organisationen kan förbättra sin verksamhet.

God forskningssed

I Sverige vägleds forskare av god forskningssed, som både är en samling principer och namnet på Vetenskapsrådets publikation som kommer ut med jämna mellanrum.

– Våra lärosäten och kunskapsorganisationer följer de här principerna. Man förlitar sig heller inte bara på att forskarna ska vara ärliga utan det finns en rigorös granskningprocess för forskning, säger Stefan Bertilsson på Vetenskapsrådet.

Han tar upp det så kallade ”peer review”-systemet.

– Publicerad forskning ska vara granskad av andra experter, för att säkerställa att man följt god forskningssed och är transparent med resultat och data.

Det finns väldigt bra kontrollsystem, säger Bertilsson.

– Så även om man har finansiering från något visst håll, som kan styra exempelvis vad man beforskar, så ska ändå själva forskningsprocessen, resultatrapportering och slutsatserna följa god forskningssed. Om de inte gör det så kommer de inte att publiceras.

Så här ser den ideala situationen ut, påpekar han.

– Vetenskapliga tidskrifter är inte felfria, ibland publiceras artiklar som inte är korrekta eller ärliga. Då flaggas det och tidskrifter kan ställas under utredning.

Forskare ska kunna jobba fritt

Bertilsson tycker att forskare ska vara noga med att inte hamna för mycket i beroendeställning till stora privata finansiärer med tydliga ekonomiska intressen.

– Det viktigaste är att den finansiering man får inte är villkorad på något sätt, utan fri. Att man kan jobba fritt med de här medlen och göra en forskningsuppgift och rapportera den. Om det finns beroenden så måste de redovisas tydligt.

I den här studien som kritiseras så står det att de fått ”unrestricted funding” från ILSI.

– Ja, då har de fått fri finansiering för att göra forskning, utan att det sägs något om hur eller vad man ska föra fram.

Och det här med att en av professorerna gjort konsultarbete?

– Det är inte så ovanligt. Det ska redovisas om det funnits någon ekonomisk transaktion sedan tidigare. Forskningen genomgår samma rigorösa kvalitetsgranskning oberoende av det.

Finns det något forskare bör akta sig för, någon uppgift som de inte bör göra för att de då diskvalificerar sig på något sätt?

– Svårt att säga. Det finns säker saker som är mindre lämpliga. Men jag kan inte tänka mig att ha gjort ett mindre konsultuppdrag åt ett företag innefattas av det.

Hur vanligt är det att företag sponsrar forskning?

– Det är vanligt. Det förekommer mer i vissa sektorer än andra. På tekniksidan är det väldigt vanligt. Det är inte alltid så att man får ett bidrag för att forska utan det kan vara samarbetsprojekt. Samverkan mellan det privata näringslivet, akademin och andra aktörer är något som våra statliga finansiärer uppmuntrar. Och den samverkan regleras med avtal så att det inte blir några konstigheter.

Målen med forskningen finns ju ute i samhället, påpekar Bertilsson.

– Företag vill göra sina produkter bättre, offentlig verksamhet vill göra till exempel sjukvården mer effektiv, bättre och mer precis. De behöver ny kunskap, ny information.

Lagar som reglerar forskning

Vi tar även kontakt med Anna Zettergren, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet. Förutom riktlinjerna i God forskningssed så tar hon upp högskolelagen, där det framgår att forskning ska bedrivas fritt och med hög vetenskaplig kvalitet, och etikprövningslagen, som reglerar forskning som involverar människor.

– På universitetet finns styrdokument och rutiner för att se till att dessa normer och regelverk följs. Vid samverkan med företag eller andra aktörer gäller fortfarande samma grundläggande krav på vetenskaplig integritet, oavsett vem som finansierar forskningen. Finansiering från extern part ska alltid redovisas öppet och forskare är skyldiga att tydliggöra eventuella intressekonflikter, säger Zettergren.

Finansiären ska inte styra

Lotta Moraeus på Livsmedelsverket tycker att man ska vara extra uppmärksam på forskning som exempelvis fått stöd från ett stort företag, men att det inte per automatik innebär att forskningen är felaktig.

– Denna forskning ska granskas precis som all annan, det gäller oavsett finansiering. Men forskningsstudier är dyra att genomföra och tyvärr kräver det ibland att finansiering kommer från andra källor än de som anses mer oberoende. Man ska tydligt uppge vilken finansiering som finns och om man har några potentiella kopplingar till företag eller liknande. Det viktiga är att finansiären inte har något att säga till om när det gäller upplägg på studien och hur resultaten tolkas.

Hur säkerställer man att forskning är korrekt?

– Det finns flera system för att säkerställa det. Denna typ av forskning på människor behöver etikprövas, en process då en nämnd går igenom forskningsplanen och bedömer dels om forskningen är etisk och att de som genomför forskningen har den vetenskapliga kompetens som behövs. Forskning ska kunna återupprepas och därmed vara tillräckligt bra beskriven kring metod och analys. Forskningsresultat granskas i en peer-review process innan de publiceras i vetenskapliga artiklar, det vill säga att andra forskare läser och bedömer den vetenskapliga kvaliteten.

Hon påpekar också vikten av att inte hänga upp sig på enskilda studier.

– När det gäller att tolka och använda resultat behöver man luta sig mot en mängd forskning som visar liknande resultat innan man kan dra slutsatser.

Sammantaget: Experterna vi talar med om forskningsmetodik ställer sig undrande till kritiken och det har heller inte lagts fram belägg för att studien som tas upp skulle ha varit någon slags beställningsjobb med eftersökta resultat.

Träningsinfluencern undviker att svara på Källkritikbyråns frågor och lägger själv ut en video där han hävdar att medierapportering baserats på en studie, när det handlar om ett forskningsläge för ett helt fält. Han svarar inte på vilka sätt de många olika studierna som Livsmedelsverkets och andras slutsatser om fetter och fröoljor grundar sig på skulle vara bristfälliga.

Det var dessa frågor som vi bad att få svar på:

Bilden som kommer från forskningshåll är att folk bör skifta bort från mättat fett och att fröoljor som till exempel rapsolja är ett hälsosamt alternativ. I dina videor verkar du framhålla oljorna som skadliga, men enligt myndigheter och experter så stämmer inte det. Vid normalt bruk och långt bortom det sker inte de här effekterna som du varnar för vid oxidation. Kan du kommentera det?

Du skriver att kolesterol är livsnödvändigt mm, och verkar förorda smör, animaliska fetter före de vegetabiliska fröoljorna. Samtidigt ökar högt kolesterol risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Hur ser du på detta?

Ur Källkritikbyråns mejlfrågor till träningsinfluencer

Hela serien om fröoljor hittar du här:

► Del 1: Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt
► Del 2: Falska påståenden om “giftiga” och “livsfarliga” fröoljor sprids på nätet
► Del 3: Fettkamp på nätet – så säger forskningen om smör och fröoljor

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!