I sociala medier kallas de för “de livsfarliga fröoljorna”. En del oroar sig för att oljor som rapsolja ska vara skadliga och oxidera snabbt eller vid låga temperaturer. “Det är inget man behöver oroa sig för”, säger Helena Bjermo, nutritionist på Livsmedelsverket.

Under flera år har det spridits påståenden om att tillverkningen av vegetabiliska oljor skulle leda till att de blir skadliga på olika sätt.

I den här artikeln – den andra delen i vår serie om fröoljor – går vi igenom frågor som är kopplade till bruk och tillverkning av oljorna.

Oxidation och matlagning

Så här lät det på Instagram förra sommaren:

De livsfarliga fröoljorna

Oljan som utvinns från upphettade frön (raps, majs, solros etc) görs med hexan – som är en PETROLIUMbaserat lösningsmedel. Olja har en stark och obehaglig doft vilket gör att matindustrin använder olika kemikalier för att ”mörka” doften.

Utdrag ur inlägg på Instagram 22 juli 2024

Ett vanligt påstående handlar om att rapsolja skulle vara instabil vid upphettning.

“Här är varför du ska sluta konsumera fröoljor”, inledde en man ett klipp i februari och fortsatte:

De här oljorna oxiderar också väldigt snabbt, vid låga temperaturer, vilket gör att det är väldigt ostabila oljor och att de inte ska användas till att steka med, eller något annat. Eller helst inte över huvud taget.

Ur klipp på Tiktok och Instagram 3 februari

Videon har fått omkring 1 300 gilla-markeringar på Instagram och nära 4 000 visningar på Tiktok.

I fjol publicerade en större träningsinfluencer med över 375 000 följare på Instagram en video om fetter och fröoljor.

När oljor oxiderar bildas skadliga föreningar, inklusive fria radikaler och aldehyder, som har kopplats till inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Ur video på Instagram 26 november 2024

Mannen varnar därför för att värma upp oljorna.

Att oljorna oxiderar snabbt, och vid låga temperaturer, stämmer inte, förklarar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

– Man har gjort studier och tittat på hur mycket som oxideras när man friterar eller steker, och det man ser är att vid normal tillagning så är det väldigt lite av detta som sker. Så det är inget man behöver oroa sig för. I en studie behövde man hetta upp den mest känsliga oljan, majsolja, till 200 grader i mer än fyra timmar för att man skulle kunna se någon omvandling.

– Varmpressad olja, som är den vanliga rapsoljan, är behandlad och tvättad så att många av de molekyler som skyndar på oxidering har tagits bort, säger Karolina Östbring, universitetslektor vid avdelningen för livsmedel och läkemedel vid Lunds universitet.

En bieffekt av det är hållbarhet.

– Denna olja har lång hållbarhet, men kan oxidera efter väldigt lång tid eller vid höga temperaturer. Kallpressad olja är inte lika behandlad och har kortare hållbarhet, ungefär ett år vid förvaring i rumstemperatur.

Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med exempelvis rapsolja av hälsoskäl.

Hexan i tillverkningsprocessen

Det sprids också videor där man ifrågasätter användningen av kolvätet hexan vid tillverkningen.

– Hexan kan användas i processen vid varmpressning, men inte vid kallpressning. Det är bara ett hjälpmedel för att utvinna oljan effektivt, säger Anneli Kihlstrand, agronom och vd på Sveriges frö- och oljeodlare.

I de fall hexan används så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan dock finnas spår kvar i slutprodukten, men det finns regler för hur mycket det får finnas. Så här skriver den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa:

Inom livsmedelsindustrin används hexan för att utvinna olja ur frön, såsom rapsfrön. Lagstiftning fastställer en högsta tillåten restnivå på 1 mg/kg för hexan i vegetabiliska oljor, inklusive rapsolja. Denna gräns gäller för den slutprodukt som är tillgänglig för konsumenter.

Utdrag ur mejl från Efsa till Källkritikbyrån

Den senaste säkerhetsutvärderingen av hexan som extraktionsmedel gjordes på 90-talet och Efsa har därför inlett en ny utvärdering, där man kommer att gå igenom intag av hexanrester från alla kostkällor.

Rapsfrön inte giftiga

Det hävdas på nätet att rapsfrön skulle vara giftiga eller olämpliga att äta, att de egentligen bara ska användas till att producera drivmedel eller motorolja, och att det finns kvar farliga ämnen i den färdiga produkten.

Så här låter det i en AI-genererad Tiktok-video med över 2 000 interaktioner:

Rapsolja är giftig, här är hur det framställs. Processen börjar med fröna från en rapsväxt, vilka är helt giftiga för människor.

Ur video på Tiktok 5 maj

Men det stämmer inte.

– Nej, rapsfrön är inte giftiga. Till exempel kan rostade rapsfrön användas på bröd eller i fil, och det är helt ofarligt att äta dem, säger Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare.

De farliga ämnena då? Jo, på 50-talet upptäckte man att den enkelomättade fettsyran erukasyra kunde påverka hjärtmuskeln negativt hos råttor, och på 60-talet fann man att glukosinolat i oljorna kunde försämra sköldkörtelns upptag av jod. Genom växtförädling har man dock lyckats eliminera båda ämnena.

– Rapsfrön är inte giftiga för människor i dag. I dag är endast så kallade 00-sorter eller “double low”-sorter, som har låga halter av både erukasyra och glukosinolat, godkända att odla i EU, säger Karolina Östbring vid Lunds universitet.

Detta bekräftas även av Giftinformationscentralen:

“Rapsfrön säljs och förtärs bland annat som topping till musli, groddning eller rostat. Vi har ingen information om att rapsfrön i normal användning av konsument i sig självt ska vara giftiga, och ser inte heller någon risk för akut förgiftning vid enstaka förtäring.

I äldre studier har det framkommit att raps innehåller erukasyra, som kan ge upphov till myokardförändringar och lipidoidos, men moderna odlade arter är framtagna med detta i åtanke och innehåller väldigt låg halt av erukasyra.”

Ur mejl från Giftinformationscentralen

Enligt Anneli Kihlstrand på Sveriges frö- och oljeodlare blev rapsen en stor gröda först efter andra världskriget. Innan dess användes den nästan uteslutande för tekniskt bruk, till exempel som lampolja, och var inte ett livsmedel. Det berodde på att den då hade hög halt av erukasyra och glukosinolater, som gjorde den olämplig att äta i större mängder.

– Den mesta av erukasyran är bortförädlad traditionellt, så det handlar inte om GMO, utan har skett för länge sedan. Den lilla mängd som är kvar som man inte fått bort kan man också anse är en del av växtens naturliga skydd mot insekter och fåglar, säger Anneli Kihlstrand.

Sammantaget: De påståenden om fröoljor som sprids i sociala medier innehåller ofta ett korn av sanning,  men dras till extrema slutsatser som inte stöds av forskningen. Vi har gått igenom farhågor om oljornas tillverkning och bruk – exempelvis stämmer det att oljorna kan oxidera vid mycket höga temperaturer under lång tid, men inte vid normal matlagning.

I de fall hexan används för att få ut mer olja vid pressningen så avlägsnas det i efterföljande raffineringsprocess. Det kan finnas spår av hexan i oljorna. I EU är högsta tillåtna restnivå en tusendels gram per kilo.

Rapsfrön är inte heller giftiga, som det påstås i en del videor. Förr innehöll fröna olämpliga ämnen, men halterna av dessa har sedan länge sänkts genom växtförädling till ofarliga nivåer.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom – det var tvärtom.

LÄS MER:
► Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt
► Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om “detox” – säljer själva kurer
► Här är männen bakom “2-minuters hälsokontroller”

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!