Kristdemokraternas lokalavdelning i Degerfors gick efter terrordådet i Australien ut med uppgiften att mannen som ingrep mot förövarna var kristen och från Libanon, något som inte stämmer.

I samband med terrorattacken i Bondi beach har flera falska påståenden spridits. Ett par handlar om den man som sprang fram och avväpnade en av gärningsmännen.

Mannen, som är i 40-årsåldern och ska ha flyttat till Australien 2006 från Syrien, hyllas som en hjälte. På Twitter/X sprids påståendet att mannen inte skulle vara muslim, utan tillhöra den maronitiska gruppen kristna i Mellanöstern.

Bland svenska konton har påståendet bland annat lagts ut av Kristdemokraterna i Degerfors, som skrev att mannen var ”en kristen maronit som härstammar från Libanon”.

Källkritikbyrån har vänt sig till den lokala partiavdelningen för att ställa frågor, men inte fått svar. I stället har inlägget tagits ner.

Det har inte lagts fram något som stödjer påståendet att mannen skulle vara kristen eller ha någon koppling till den maronitiska kristna gruppen. Från sjukhussängen har mannen tackat Allah och alla som skickat hälsningar till honom.

Tidigare spreds även en artikel från en fejkad nyhetssida där det påstods att mannen i själva verket skulle ha varit en it-tekniker vid namn ”Edward Crabtree”.

Påståendena om mannen kan inte sägas ha fått så stor spridning i Sverige, men däremot har engelskspråkiga konton med mångmiljonpublik spridit uppgifterna vidare i sociala medier.

Sprid inte obekräftade uppgifter

Ett av de viktigaste tipsen i samband med stora nyhetshändelser som våldsdåd eller katastrofer är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på.

Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.

Myndigheter som ska hantera kriser uppmanar ofta människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.

När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer. Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:

LÄS MER:
► Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro
► Tänk på det här innan du delar katastrofbilder
► Konspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i Gubbängen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!