“Att jag skulle ha så stor skrivkramp att det är enklare att orkestrera en jättestor konspiration med jättemånga personer inblandade, det är absurt”, kommenterar ledarskribenten Henrik Jalalian de senaste dagarnas påståenden om en Dagens ETC-publiering på Twitter/X.

Dagens ETC:s politiska redaktör Henrik Jalalian satt på kvällen den 24 april och skulle skriva en ledartext när nyheterna om attacken i Gubbängen kom. Maskerade män hade gått till attack mot ett politiskt evenemang i Gubbängen i södra Stockholm, anordnat av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

– Jag satt där och skulle skriva en ledare till dagen därpå, men så hände det här och då skrev jag en text om det, berättar han för Källkritikbyrån.

Under torsdagen var tonläget högt på Twitter/X, varav en del kommentarer tog upp något som de fann märkligt med Henrik Jalalians ledarartikel.

“Kan du förklara hur det kommer sig att artikeln publicerades natten innan 03:00”, skrev någon. “False flag!”, skrev en annan och ytterligare en skrev: “Fantastiskt! ETC kunde berätta om “attacken” i Gubbängen INNAN den skett. Har Henrik Jalalian en spåkula eller planerade han detta tillsammans med Expo?”.

Flera Twitter-konton uttryckte misstänksamhet över att Jalalians text hade en tidigare tidsstämpel än själva händelsen och ställde frågor om Dagens ETC känt till attacken i förväg.

– Först tyckte jag att det var så absurt att jag inte ens ville bemöta det. Det är en så absurd anklagelse, att jag skulle orkestrera en attack för att få förhandsskriva en ledare? Det kändes inte jättepraktiskt, säger Henrik Jalalian och skrattar.

I tidningens publiceringsverktyg så är ledartexterna förinställda att publiceras kl 03 på natten.

Men, kommenterade några, om man skulle ha kört ut en ledartext “i förväg” så skulle den ju inte ha fått publiceringstid samma dag.

– Det är inte jag som publicerar, utan det är ju webbredaktören som trycker på knappen, säger Henrik Jalalian.

Webbredaktören ändrade i samband med det datumet på publiceringen till den aktuella dagens datum, alltså 24 april, men tiden – kl 03 – blev kvar, berättar Jalalian.

– Det är en sån vansinnig teori. Och så ska man förklara för någon som inte är på den här plattformen att jag skrev en text och sedan har de kommit på att det ser ut som att den publicerats innan så då tror de att vi har orkestrerat en false flag-operation. Folk förstår ju inte ens vad man menar för att det är så konstigt.

Hur ser du på påståendenas spridning?

– Jag ser det ju som en desinformationskampanj, att man från ett visst håll vill sprida desinformation och göra att bilden av vad som har hänt blir otydlig.

Jalalian tror inte att särskilt många tror på påståendena.

– Jag tror att det här är ett sätt av försöka blanda bort korten. Och det här är ju inte vanligt folk utan det är personer med en viss smal agenda, och jag tycker att det är lite skrämmande att det får så stor spridning. Men det kanske säger någonting om vad den där plattformen har blivit.

“False flag”-teorier

Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer med andra syften är en psykologisk försvarsmekanism.

– Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen. Det gör man för att man helt enkelt inte vill att det ska vara sant, att den egna gruppen aldrig skulle kunna vara i stånd göra något sådant här.

Att läsa in väldigt mycket i små detaljer har att göra med ett beteende som kallas för konfirmeringsbias, eller bekräftelsejäv, där man letar efter sådant som stärker ens egen uppfattning eller tro.

– Man letar bevis, ofta utan metod. Man sätter en övertro till de här så kallade bevisen och känner att de här små detaljerna skulle bevisa allting.

I det här fallet handlar det om en attack mot ett politiskt möte på vänsterkanten.

– “False flag”-scenariet är en populär tankefigur inom det högerkonspiratoriska meningsskapandet, säger Andreas Önnerfors.

Han tar exempel som stormningen av Kapitolium i USA 6 januari 2021.

– Då pratade folk om att det inte skulle ha varit Trump-anhängare som stormade Kapitoleum, utan att det var någon annan, FBI eller CIA eller illviliga krafter. Sedan tänker jag även på Sandy Hooks-massakern, som kanske är den mest kända i det konspirationsteoretiska meningsskapandet. Sådana händelser är otroligt starka, och då påstår folk att de är isensatta av så kallade “crisis actors” och har helt andra syften.

Idén om “crisis actors” är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara “crisis actors” – liksom i Gaza.

Mekanismen är allmänmänsklig och kan ses på många håll på det politiska spektrumet, säger Andreas Önnerfors.

– Trots att man visar tydliga bevis för Hamas våld den 7 oktober i Israel så finns det personer på vänsterkanten som absolut inte vill att det där stämmer och då är det lättare för dem att säga att det här är en “false flag-operation”, det är israelerna som gjort det och mördat sin egen befolkning. Ibland pratas om att allt är orkestrerat av den djupa staten och i det här fallet medierna i konspiration med partier på vänsterkanten.

Polisens arbete

Attacken i Gubbängen har fått stor uppmärksamhet i medier och sociala medier sedan den inträffade i onsdags kväll.

Brottsrubriceringarna i ärendet är störande av förrättning, två fall av misshandel, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och framkallande av fara, enligt Polisen.

Förundersökningen leds av Demokrati- och hatbrottsgruppen på regionala utredningsenheten inom Polismyndigheten. Under förmiddagen har man haft en genomgång av all dokumentation som finns i förundersökningen och det är ett bra utredningsläge, meddelar Polisens pressavdelning.

Läs fler granskningar här:
► Rysk propagandasida startad i Sverige – så ser den ut
► Kronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff – som Meta tjänar på
► Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!