Undersök inlägg i sociala medier så undviker du att råka sprida påhittade historier i tron att de är sanna. Här är stegen i en viralgranskning!

I veckan har ytterligare en klickbetessida med påhittade AI-historier firat framgångar på Facebook. En text om en sköterska som fått ett hånfullt “Du torkar rumpor” slängt i ansiktet har fått över 20 000 interaktioner.

Så här står det:

Ja, jag torkar rumpor.
Men det är långt ifrån allt jag gör.
Jag tvättar sårbara kroppar, klipper naglar, hjälper till med maten, byter kläder, tröstar, lyssnar – och ger tillbaka en bit av värdigheten till dem som en gång gav allt, men som nu behöver stöd i livets mest grundläggande stunder.

[. . .]

Att förminska det till en nedlåtande kommentar är att förolämpa den värme, det tålamod och den respekt som krävs, varje dag.

Utdrag ur inlägg på Facebook 24 oktober

I augusti granskade vi på Källkritikbyrån en mycket snarlik sida som visade sig drivas av en marknadsföringsbyrå i Vietnam. Då spreds historien om “sjuksköterskan Ines”, som sågs av miljontals svenskar.

“Ines” mådde dåligt efter att ha tagit hand om andra hela dagen, men nu när hon behövde stöd så fanns ingen där för henne.

Då som nu reagerar många starkt på berättelsen och ett flertal tror att det rör sig om en verklig person.

I själva verket är bilden AI-genererad och syftet är att få så många som möjligt att interagera med inlägget. Interaktioner som gilla-markeringar, kommentarer och delningar får nämligen Facebooks algoritmer att uppfatta inlägget som intressant och visar det därför för ännu fler människor.

För den som vill kolla upp en sådan här sida innan den delar har vi en gjort en guide. Vi utgår från den aktuella Facebook-sidan med sjuksköterskan som gav så bra svar på tal – Puer press, en ukrainskstyrd Facebook-sida som för tillfället riktat in sig på svenskar.

Undersök sidan

På Puer press Facebook-sida kan man bland annat få veta att sidan startades 2018, men då som Puer India. I början kan man se hur annonserna riktade sig till platser som Uttar Pradesh och Karnataka, vilket är delstater i Indien.

I år har sidan lagt ut annonser på bristande svenska där man ska lockas av söta hundar.

Så här gör du

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur “Aktiva annonser” för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Under sidtransparens-fliken får du mer information. I det här fallet får du då veta att sidan numera sköts primärt från Ukraina. Även de första recensionerna av sidan är på ukrainska.

I recensionsdelen kan man ofta hitta ledtrådar till att en sida är bedräglig, och i det här fallet är det ett flertal negativa kommentarer.

“En massa uppdiktade historier som det inte finns nån sanning i”, skriver en person. “Publicerar falska inlägg, många genererade med AI för att de ska se äkta ut”, skriver en annan.

Kolla även kommentarsfält – där kan du hitta ledtrådar eller varningssignaler.

Kontrollera historierna

De AI-genererade historierna är ofta misstänkt rensade på namn, platser och detaljer som man skulle kunna gå vidare och kolla upp. Men om du hittar sådana ledtrådar i ett inlägg så kan du spåra dem.

I Stora verktygslådan för viralgranskare går vi igenom de bästa tipsen för hur du söker och använder olika funktioner i en sökmotor.

Ibland har den här sortens klicksidor helt enkelt tagit berättelser från verkligheten. Puer press har exempelvis lagt ut en riktig historia om en nioåring i Danmark som samlat in 18 000 danska kronor till kampanjen “Knæk cancer”. Den historien återhittar vi i danska medier.

Och ibland har de tagit en verklig historia och bytt ut viktiga detaljer. I går lade Puer press upp en historia om 23-åriga “Nellie Bergström” som låtsades vara psykiskt sjuk för att kunna wallraffa inifrån ett mentalsjukhus.

“Hennes reportage, ”Tio dagar på sinnessjukhuset”, publicerades i oktober 1887 – och slog ner som en bomb i Sverige”, skriver Puer press.

På ett dygn har nära tio tusen människor gillat och delat den berättelsen.

Men det här är alltså historien om Nellie Bly, en amerikansk journalist som publicerade boken “Ten days in a mad-house” 1887. En möjlig förklaring är att personerna som driver Puer press tror att fler ska intressera sig för historien om den utspelar sig i Sverige.

Undersök bilderna

Det första steget är att söka på en bild och se om det finns någon exakt matchning på nätet. Det kallas för en omvänd bildsökning. Här går vi igenom hur du gör det.

AI-genererade bilder blir allt bättre och det är inte självklart att man kan se med blotta ögat att något är skapat med AI. Men det finns tecken du kan leta efter.

AI har fortfarande svårt att skapa saker med text, till exempel skyltar. I stället gör den skyltar otydliga eller oläsbara, som den på sköterskans bröst.

Man kan också titta efter saker som ser lite förvrängda eller fel ut – som till exempel stetoskopet i bilden – eller kroppsdelar som ser onaturliga ut. Skärpa och oskärpa fördelar sig också ofta onaturligt i AI-genererade bilder.

Läs på om bluffar och AI

När du har följt rapportering om den här sortens AI-klickfiske ett tag så kommer du att börja känna igen formuleringarna och stilen på bilderna.

Vi på Källkritikbyrån skrev nyligen om en klickbetesfabrik i Vietnam. Huvudpersonen i den historien var som tidigare nämnt den sorgsna sjuksköterskan Ines,. Vi testade därför att söka på Ines på Facebook-sidan Puer press – och där dök samma historia upp, men med en annan variant på bilden.

Den har avsevärt färre interaktioner än den virala bilden, men samma formuleringar och publicerades vid samma tid. Puer press har alltså agerat synkroniserat med det nätverk som vi avslöjade i augusti.

I dagsläget har Puer press inte lagt ut länkar till sajter på samma sätt som de Facebook-sidorna – men det är ett möjligt nästa steg när sidan byggt upp en stor publik.

Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:
► Guide: Den äldre damen och tårtan – så undersöker du en Facebook-sida
►Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar
► Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar – så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!