På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu.

I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas.

Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer – och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras.

Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X.

“Al Jazeera-journalist”, skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram – bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap.

Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza.

Gå till källan

När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon.

Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder – på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre.

Sök på bilder

Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här.

Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan:

“9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är”, löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel.

Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget.

Använd arkiveringsverktyg

Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part.

Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en “interaktionskanal” där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar:

I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis.

Ta hjälp av experter

Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget.

Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: “Detta är en kamp för seger och martyrskap”.

Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar – men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel.

Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal.

Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF “uppvisat väldigt lite bevis” för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas – men att BBC själva “förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten”.

Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga:

“Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant”, säger Ginsberg till BBC.

Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen.

Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:
► Till alla våra guider

Och vår stora samlingsguide:
► Stora verktygslådan för viralgranskare

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!