Granskning
Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd
4 March 2025 | Susannah Elers |
Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen.

I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här:
I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.
Inlägg på Facebook 28 oktober 2024
Ett “gammalt” träd:
– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.
– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.
– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.
– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.
– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.
– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten
– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.
– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.
– skyddar mot vind och kyla.
– minskar stress, förbättrar mental hälsa.
– är en vacker skatt.
Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning.
Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden.

I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner.
I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp – här följer en längre genomgång.
Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån?
Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från.

Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar.
De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin.

Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.
Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat.

Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna.
Fler träd har planterats än avverkats
En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000–2019.
Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram – att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han.

– Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden.
Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker.
Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg
— Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023
Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000.
Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang?
– Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap.

Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft.
– Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra – till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter.
Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya?
– Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman.

– Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är – om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället?
Trädens effekt på klimatet och vår hälsa
En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.
Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: “I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft”.

Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år?
I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet.
När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet.

I EEA:s text står det att “under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre”.
Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella.

Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras.
Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden.

Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.
Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.
Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002.

Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år.
LÄS MER:
► Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
► Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor
► Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!