Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook – vi reder ut vad som gäller.

I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook:

När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.

Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.

95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna.

Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. “Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. “Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.

Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.

– Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.

Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank.

– Frågeställaren verkar ha missförstått hur prissättningen ser ut mot en konsument. Kortanvändaren/konsumenten betalar inte några transaktionsavgifter mot handeln i Sverige då det finns ett förbud i betaltjänstlagen mot negativ särbehandling av specifika betalningsinstrument.

Hon påpekar att man vanligtvis betalar en abonnemangskostnad mot kortutgivaren för att få rätten att inneha ett kort, exempelvis en årsavgift.

– Det försvinner inga pengar för konsumenten så som antyds i inlägget.

I korthet: Affären får inte ta ut avgift för kortbetalning av dig som kund, men de betalar för att ha möjligheten att betala med kort i sin butik.

I detalj: För dig som vill veta mer så går vi igenom hur det fungerar med kortavgifter, själva exemplet samt samhällsdebatten om kort och kontanter.

Själva exemplet

I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar.

– Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel.

– Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid.

Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.

– Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.

Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet.

Så fungerar kortsystemet

Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:
* kortinnehavarens bank
* kortförtaget
* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.

Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.

– De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst.

Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.

– För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett “standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion.

Kort mot kontanter – så ser debatten ut

Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken.

– Kontanter är det dyrast betalningssättet som finns, eftersom de ska hanteras fysiskt. De ska köras i säkerhetsbilar och läggas i automater, och det kostar väldigt mycket. För samhället är kort mycket billigare, bättre och säkrare, säger ekonomiexperten Per Wissén.

För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt – den hittar du här.

Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.

– Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén.

Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?

– Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk.

Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.

Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén.

– Det kan vara gamla eller folk med språkproblem, och till dem måste man tillhandahålla kontanter i viss utsträckning.

– Riksbankens hållning är att handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap, säger Karin Insulander på Sveriges riksbank.

För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han.

Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.

– Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober.

Opinionsbildare bakom inlägget

Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten “cash is king” i Facebook-gruppen “Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort.

Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning.

För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.

Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor.

Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.

Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.

Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var “helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi “ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.

Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter.

LÄS MER:
► Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter
► Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden
► Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!