Inlägg på nätet ger en blommig bild av maskrosors effekt mot cancer, men i verkligheten har forskning i frågan inte kommit långt på vägen till något fungerande botemedel.

I inlägg på Facebook hävdas det att 98 procent av cancercellerna dör inom några dagar av maskrosextrakt. Det kallas för “dundermedicin” och påstås vara bättre än cellgiftsbehandling.

Så här låter delar av inlägget, som publicerades tidigt i mars och har nära 3 000 interaktioner på Facebook:

Maskros dödar 98 procent av cancercellerna inom några dagar
Forskare letar ständigt efter sätt att bekämpa cancer. Även om de flesta av testerna misslyckas, har några få fantastiska resultat. Faktum är att vissa visar betydligt bättre resultat än cellgifter.

Låt oss inse det, cellgifter är mycket skadligt, smärtsamt och dödar även friska celler i kroppen. I själva verket tros det vara orsaken till dödsfall hos de flesta cancerpatienter.

[. . .]

Studien jag delar med mig av har bevisat att det är möjligt att förebygga och behandla cancer utan att uppleva smärta och utan att skada friska celler

[. . .]

Och maskros bekämpar inte bara leukemi, forskarna säger att det kan behandla bröst-, tarm-, lung-, mag, lever- och prostatacancer.

Utdrag ur inlägget på Facebook

I kommentarsfältet utbyter människor tips på behandlingsområden. Maskrosor påstås även hjälpa mot allsköns åkommor, allt från närsynthet till kalkbrist. Flera vill veta hur mycket maskrosextrakt de ska ge till sin cancersjuka hund.

En läsare skriver att cancer egentligen är en svampinfektion, och en kvinna frågar om en vän egentligen borde sluta med sin cancerbehandling och i stället testa maskrosor, varpå en annan läsare rekommenderar henne att vännen i stället letar rätt på en läkare som kan ge c-vitamin intravenöst.

Varianter på inlägget sprids också. I en del finns länkar till studier och i andra länkar till olika hälsokostsajter.

Kan man bota cancer med maskrosor?

– Jag måste säga att det här påståendet om maskrosor tycker jag ändå var bättre än liknande påståenden som sprids om citronsaft och bikarbonat. Det finns trots allt faktiskt studier som visar att den här substansen har effekt på celler, men jag skulle kalla det här en tidig preklinisk fas, säger Stig Linder, seniorprofessor i farmakologi vid universitetet i Linköping och i cancerfarmakologi vid Karolinska institutet.

Han fortsätter:

– Ett problem med inlägget är att många verkar tro att om man äter maskrosor kommer den verksamma substansen automatiskt ut i blodet och verkar på cancerceller och andra celler. Men om allt vi äter skulle gå rakt ut i blodet skulle vi råka väldigt illa ut. Många substanser vi får i oss inaktiveras i levern, vilket i det här fallet dessutom skulle kunna vara ett problem: det är fullt möjligt att de här maskrossubstanserna skulle kännas igen av leverns reningsverk, och tas bort, och då ger de ingen effekt. Sådant undersöker man när man utvecklar läkemedel och det är en viktig del inom farmakologin.

Dödar maskrosor cancerceller?

– Det stämmer säkert att om man tillsätter maskrosextrakt till tumörceller så dör tumörcellerna. Det argumentet baseras på att man har cancerceller i en skål i labbet, och när man tillsätter det här extraktet så dör cancercellerna. Men cancerceller i laboratorium dör om du tillsätter schampo, alkohol, tvål och diskmedel också. Det finns massor med saker som gör att cancerceller dör, men det betyder inte att de är botemedel.

Kan det fungera att behandla cancer med maskrosextrakt?

– Det är mycket möjligt att det kommer att visa sig med tiden att man kan använda maskrosor för att skapa läkemedel mot cancer, men innan man har gjort det, innan man har gjort en klinisk prövning på människa och visat att det kan funka, kan man inte hålla på och skriva Facebook-inlägg och uppmana folk att dricka maskroste för sin cancer. Det är väldigt oansvarigt. Man måste göra ordentliga och kliniska studier för att ta fram läkemedel. Att människor tror på sånt här och då kanske undviker att ta de ändå beprövade läkemedel som finns är farligt, säger Stig Linder.

Naturen är inte ofarlig

Ett vanligt problem vid cancerbehandling är att behandlingen påverkar hela kroppen och att biverkningarna är svåra, då även friska celler dör av läkemedlen. Enligt Facebook-inlägget skulle maskrosextraktet bara ge sig på cancercellerna, och därigenom skona “de normala cellerna”.

– Det skulle jag vilja se mer data på. Vad är det för normala celler? Det finns ungefär 200 olika celltyper i kroppen. Jag tror inte att de har testat på 200 celltyper, säger Stig Linder.

Enligt Stig Linder har många en romantisk uppfattning om att det som finns i naturen är ofarligt och därmed bättre än kemoterapi. 

 – Det är inget fel med att ta saker från naturen, tvärtom. Många av de substanser vi använder för cancerbehandling kommer faktiskt från naturen redan nu. En av de mest kända substanserna som används vid behandling av cancer är Taxol, en substans från granbark. Men om man därigenom tror att man kan bli fri från cancer genom att gå till en gran och tugga på lite bark, då är man fel ute. För det första så tas inte den här granbarkssubstansen upp i tarmen, så den måste sprutas in i blodet. För det andra måste man veta hur mycket läkemedel man får i sig. Taxol är jättegiftigt, och patienter dog i de första kliniska prövningarna innan man lärde sig att kontrollera mängden.

Även om maskrosor skulle visa sig kunna bota cancer finns det alltså ännu ett skäl till att man inte kan göra maskrosextrakt själv: mängden aktiv substans i en växt varierar och beror på var man har plockat blomman, och när man har plockat den. Det går därmed inte att dosera extrakt själv. De läkemedel som säljs på apotek är renade, och standardiserade, för att vi ska veta precis hur mycket vi får i oss av det aktiva ämnet.

– Hur ska du veta hur mycket te du ska dricka? Ska du dricka en halv kopp? Tio liter om dagen? Det vet man ju inte. Det är precis det läkemedelsforskning handlar om, säger Stig Linder.

Stämmer det att cellgifter utvecklats ur senapsgas?

–  Ja, det stämmer faktiskt. Det är däremot inte sant som de påstår i inlägget att de flesta cancerpatienter dör av behandlingen. Man får biverkningar av kemoterapi och cytostatika, men de flesta människor är ändå villiga att ta de biverkningarna för att kunna leva, säger Stig Linder, som själv haft cancer två gånger, och behandlats med cytostatika.

Finns det fall där folk har dött av behandlingen snarare än av cancern?

– Ja, det finns, men det är mycket ovanligt.

Misstro mot den medicinska vetenskapen

Stig Linder tycker att det är problematiskt att människor som har ägnat otroligt mycket tid åt att försöka ta fram läkemedel, dosera dem och göra kliniska prövningar, sedan blir misstrodda.

–  Det har lagts åratal av forskning och studier på utveckling av läkemedel, och så kommer någon och tror att det är bättre att tugga på en maskros? Det är ungefär som att säga att man inte litar på Airbus och deras jetplan, “så jag gör ett eget med tiotusen partyballonger som jag blåser upp och hoppas kunna flyga iväg på semester”. Ingen skulle ju göra det, men just när det gäller läkemedel finns det en misstro mot expertisen. Det är sorgligt att folk inte tror på den medicinska vetenskapen. Hade det varit så att läkemedelsbolagen trott att maskrossubstanser kommer att vara fantastiska cancerläkemedel skulle läkemedelsbolagen slängt sig över maskrosor omedelbart och tagit patent på dem, konstaterar han. 

Påstående som granskats förr

För att undersöka om ett påstående spridits och granskats tidigare kan du testa att söka på det. Om det inte specifikt gäller svenska förhållanden så pröva att söka på påståendet på engelska och orden “fact check”. I det här fallet dandelion (maskros), 98 procent och cancer.

I det här fallet fick vi veta att påståenden om maskrosor som cancerkur spridits internationellt förr och granskats av flera faktagranskarsajter, exempelvis Lead stories 2021.

Det har gjorts flera studier på maskros, men att cancerceller dör i en petriskål i ett laboratorium innebär inte att samma effekt skulle ske i kroppen – för det behövs kliniska studier.

I såväl de svenska inläggen som i många av de internationella artiklarna förekommer namnet på en man, John Di Carlo, som sägs ha blivit botad av maskroste. Di Carlo dyker upp i en artikel på kanadensiska public service-bolaget CBC:s hemsida från 2012 om att forskare hoppades kunna pröva maskrosens eventuella effekt på cancer.

Den kanadensiska onkologen som hoppades detta och som då inlett forskning hette Caroline Hamm. Sex år senare intervjuades hon av CBC igen, då om hur hennes forskning blivit missbrukad på nätet.

– Det är hemskt. Jag får mejl varje vecka från människor världen över som tror på detta, och vill sluta med vedertagna läkemedel på grund av dessa ogrundade påståenden. De kan dö om de tror på detta, sade hon.

Sammantaget: Steget är långt mellan studier på ett ämne och att det finns ett läkemedel som ger bot eller lindring. Läkemedel tas fram genom att man utför tester på ett ökande antal människor i kliniska prövningar. Av inlägget kan man få intrycket att maskrosor i dagsläget kan intas på olika sätt för att behandla cancer, men det är inte klarlagt om det alls kommer att gå och forskningen står långt från ett svar i frågan.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!