Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation – det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA.

I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder.

Filmade sekvenser

Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.

Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.

Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.

Deepfakes
AI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.

Falsk beskrivning
Även om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier.

Inte hela sanningen
Personen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt.

I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna – läs mer om det här.

Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:

► Stora verktygslådan för viralgranskare – så granskar du bilder och filmer
► Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids – påstås vara Imane Khelif

Falska påståenden

Halvsanningar och lögner – det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker.

Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks:

Steg 1. Slentriangoogla

Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.

Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem.

Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn

Tid
Sökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till “Verktyg” i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt “När som helst” till “Anpassad period”. Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.

Sök på en sida
I webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av “site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.

Exempelvis, valfusk site:omni.se.

Nyhetsmedier
Du kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden.

Steg 3. Sökmotor-trick

Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det.

Allt står inte på nätet

Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?

I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga.

Bedrägliga avsändare

Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?

Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som “The Boston times” och “Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken.

Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.

Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst.

Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga – som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon.

Ta hjälp av faktagranskare

I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet.

Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden “fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.

Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.

Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv.

Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet – i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr

— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024

Obekräftade uppgifter

Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.

Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.

Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!