Granskning

Vad sa Jimmie Åkesson egentligen?

18 March 2020  |  |

I veckan som gick har det spridits enormt mycket information om corona-viruset och i sociala medier kanske det är än mer viktigt än tidigare att kolla påståenden som sprids.

I debatten runt corona-viruset är det stort fokus på statsepidemiolog Anders Tegnell. Foto: Pressbild/SD:s Youtube-kanal

Ofullständiga citat får spridning, ibland från tidningarnas rubriker. Andra gånger har någon hört något i etermedier och det är svårt att hitta tillbaka till specifika citat i långa radio- och tv-sändningar. Vissa missförstår med glädje och andra tycker inte att det är så noga med omständigheterna: “vi vet ju alla att det är så ändå”.

Vi tittar närmare på två fall som kan kopplas till Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Vad säger Jimmie Åkesson egentligen (del 1)?

I en Studio ett-sändning i P1 förra veckan efterfrågade Åkesson politiskt ansvarstagande och var kritisk mot myndigheternas agerande.

– Folkhälsomyndigheten har först sagt att en allmän spridning i Sverige är obefintlig, eller att risken för det är obefintlig, och sen gick man ut en tid senare och ändrade sig och sade att man hade haft fel. Det där inger inte förtroende, sade han.

Men stämmer det? Han upprepade samma anklagelse i Sverigedemokraternas egen Youtube-kanal dagen därpå.

Åkesson: “Det är inte rätt tillfälle för partipolitiska poänger, men när regeringen så blint litar på det som kallas expertmyndigheter, som i sin tur har visat sig göra felaktiga analyser där man ena veckan säger att det finns ingen som helst risk för allmän smittspridning och sen säger man någon vecka senare att vi hade fel, det inger inte förtroende.”

Så har Folkhälsomyndigheten sagt att en allmän spridning i Sverige är obefintlig, men ändrat sig efter ett tag och sagt att man haft fel?

– Nej, det där är inte rätt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Tegnell tror att Jimmie Åkesson har missuppfattat Folkhälsomyndighetens uppdateringar där de berättar om hur de bedömer läget i Sverige för stunden. Alltså, först såg man inga tecken på spridning och sedan gjorde man det.

– Det fanns en situation då och då pratade vi om den. Sedan finns det en annan situation här i dag och nu pratar vi om den, säger Anders Tegnell efter måndagens presskonferens, där Folkhälsomyndigheten meddelade att Sverige har en samhällsspridning och särskilt i Stockholmsområdet, där människor uppmanas att arbeta hemifrån.

– Situationen ändrar sig hela tiden. Det fanns en period där det helt klart inte fanns någon smittspridning i Sverige. Det fanns också en period när vi på goda grunder bedömde att risken fortfarande var rätt liten. Nu har vi sagt sedan någon vecka att risken för smittspridning i Sverige är hög, säger Tegnell.

Det som kan förvirra är att Tegnell, som citerats i medier väldigt ofta under de senaste månaderna, tidigare ibland pratat om specifika grupper, som till exempel de evakuerade svenskarna från Wuhan, där utklippta rubriker sprids som skärmdumpar i sociala medier.

Skärmdumpar på Aftonbladet-artikeln från 2 februari delas flitigt i sociala medier.

I Aftonbladet-artikeln får Anders Tegnell en fråga om risken att de elva evakuerade svenskarna börjar smitta andra i Sverige:

– Jag skulle säga att risken att smittan sprids i Sverige med den här gruppen är helt obefintlig. Ingen grupp som kommit till Sverige är så välkontrollerad som den här gruppen. De har dessutom suttit helt isolerade i sina hem i Wuhan.

Vilka som har smittats av vem är nog omöjligt att veta i nuläget, men på Folkhälsomyndighetens sida med smittskyddsläget så finns en tabell över vilket land olika personer i Sverige smittats i och där ligger i dagsläget Italien i topp och Kina längst ner.

En annan sak som kan förvirra är att Folkhälsomyndigheten gör skillnad på vilken risk det är för importfall, alltså människor som smittats i andra länder och sedan rest till Sverige, och för en intern spridning, alltså de fall som inte kan kopplas till personer runt de här importfallen.

Vi har ringt Sverigedemokraterna i sex dagar utan att ha fått svar på vad Jimmie Åkesson avsåg med sina uttalanden, om det är de ökande riskbedömningarna som han menar är synonymt med att myndigheten “haft fel” om den allmänna spridningen och sedan “ändrat sig”?

Vad säger Jimmie Åkesson egentligen (del 2)?

Samma radiosändning har även gett upphov till att ett felaktigt citat fått spridning på nätet, den här gången genom Åkessons ideologiska motståndare.

Upprinnelsen verkar vara ett inlägg från 12 mars där en Twitter-användare har en fundering över vad Åkesson sade i radio dagen innan.

Inlägget hade på måndagen gillats över 4 000 gånger på Twitter.

Kan inte glömma Jimmie Åkessons märkliga uttalande om coronaläget på radio igår: ”En regering som bara förlitar sig på expertkunskap inger inget förtroende”.Vad menar karln? Vill han ha en regering som litar på horoskop? På magiska riter? Spår i kaffesump?

Inlägg på Twitter 12 mars.

Citatet har sedan klistrats in i bilden av en leende Jimmie Åkesson och börjat delats bland annat på Facebook.

Citatet har även använts i en ledarartikel på Dagens arena.

Han sa faktiskt så.

Publicerat av Panikfakta Torsdag 12 mars 2020

På nätet är det många som tycker att Åkessons uttalande är rejält korkat. Några ställer sig frågan var citatet kommer ifrån och om han verkligen sa så. Även den funderande twittraren får den frågan och har då svarat att hon lyssnat på radioinslaget igen och citatet är “en regering som ständigt hänvisar till expertmyndigheter inger inte förtroende”.

Ursprunget är alltså Studio ett-sändningen från onsdag förra veckan, där Åkesson sågade myndigheternas agerande och efterlyser politikeransvar för situationen.

Han säger:

– Det måste till ett politiskt ledarskap och man kan inte ständigt hänvisa till myndigheter och expertmyndigheter hela tiden därför att det inger inte förtroende, i synnerhet inte när myndigheterna ger just olika besked och när man gör helt felaktiga bedömningar, utan här krävs ett politiskt ledarskap.

Ett citat är ordagrant vad någon sagt och Jimmie Åkesson sa alltså inte: “En regering som bara förlitar sig på expertkunskap inger inget förtroende”, men det är det som fått rejäl spridning.

Årets mest korkade uttalande så här långt..

Publicerat av Säg nej till främlingsfientlighet och rasism Torsdag 12 mars 2020

En del personer i kommentarsfälten som blir upplysta om hur det ordagranna citatet lyder tycker att det inte är någon skillnad, att även det genomsyras av kunskapsförakt. Folk använder källan för att påvisa att citatet inte är missvisande.

Kommentar på Facebook.

Källkritikbyrån fick frågor om citatet under fredagen och började då söka Sverigedemokraterna för att be Jimmie Åkesson att utveckla sin syn på myndigheter och experter, men i stället för svar så dök det upp ett Facebook-inlägg från Jimmie Åkesson där frågan delvis tas upp.

STÄNG SKOLORNA ‐ Behåll vissa fritidshem öppna för barn till samhällskritisk personal! "Vi planerar för det värsta och…

Publicerat av Jimmie Åkesson Fredag 13 mars 2020

Han skriver: “Vi politiker är lekmän. Vi vet naturligtvis inte mer om virus och smittspridning än vetenskapen. Därför måste de åtgärder som vidtas politiskt bygga på de fakta vetenskapen ger oss. En sak som dock verkar ha gått förbi regeringen är att forskare och experter inte är politiker. De har inte det yttersta ansvaret. Politiska beslut måste bygga på politiskt ansvarstagande. Det duger inte att skyffla över ansvaret på myndigheter, kommuner eller enskilda tjänstemän i offentlig förvaltning. Det är vi folkvalda som ska fatta besluten, givetvis mot bakgrund av vilka fakta som presenteras för oss.”

Jimmie Åkesson verkar här försöka bemöta kritiken om expertkunskapsförakt.

I Sverigedemokraternas ögon har expertrollen och etablissemanget länge varit samma sak, säger Anders Hellström, forskare i statsvetenskap vid Malmö högskola.

– Går man längre tillbaka i historien, när Sverigedemokraterna var ett litet parti så var det mycket tydligare att de ställde sunt förnuft, och “den vanliga människan”, mot myndigheter och “de där uppe”. “De ska inte komma här och tala om för oss vad vi ska tycka”. Men ju större partiet blir desto knepigare blir den här balansgången. Politik på nationell nivå hänger ihop mycket med myndighetssverige och det går inte att göra på samma sätt längre om man vill aspirera på att vara det största partiet, säger han.

Tidigare har Källkritikbyrån skrivit om konspirationsteorier och ett väldigt delat kedjebrev i corona-krisens spår, om tester man inte ska lita på, om påståenden att C-vitamin skulle vara en mirakelkur mot corona-viruset och om vad som spreds på svenska sociala medier under corona-utbrottets början.

Tipsa gärna om du ser något du vill att vi ska granska!


Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.