14-åriga Klara saknas och hennes familj tror att hon är bortförd. Så låter det i en av de falska efterlysningarna som spridits på sistone.

I både Sverige och Danmark har bilder av påstått försvunna unga kvinnor spridits under våren och sommaren. I Facebook-inläggen används namn och platser som passar det lokala sammanhanget – som exempelvis Klara från Varberg och Sofie från Holbæk, men i själva verket föreställer bilderna kända influencers och Tiktok-stjärnor, och annonserna är bedrägeriförsök.

Den som klickar på länken så tas till ett fejkat Facebook-inlägg som ser ut att komma från en tidning, exempelvis Expressen. Där ombeds du att logga in – och det är så du blir hackad.

“Expressen-inlägget” är en statisk bild och inget som återfinns på Facebook. Bedragarna lockar med att du ska få se ansiktet på en man som är misstänkt för bortrövandet av den unga flickan.

Samma metod – att locka med att man ska få se brottsoffer eller misstänkta gärningsmän – har använts många gånger förr på Facebook – du kan ta del av vår samling av hackarnas metoder här.

Bedragarna testar just nu metoden med de försvunna tonårsflickorna i flera länder. Så här ser inläggen ut i Sverige, exempelvis i fallet med rubriken “14-åriga Eirika Lindqvist saknas i Örnsköldsvik och hennes familj tror att hon har blivit bortförd”:

Och så här ser de ut i Danmark, i det här exemplet med rubriken “Holbæk -14-årig Sofie Olsen savnet og hendes familie tror; hun er blevet bortført”:

I vissa fall märks det att den som hittar på namn och platser till de här bedrägerierna inte är helt bekant med Sverige, som till exempel med den försvunna tonåringen “Eirika från Hammarby”. Det finns över 10 000 personer som heter Erika i Sverige, men ett ytterst litet antal som heter Eirika.

Det finns inga fall av försvunna unga kvinnor där detaljerna matchar och genom att göra en omvänd bildsökning så ser man att det rör sig om bilder från nätet.

“Sofie” i Danmark är exempelvis en ung Tiktok-stjärna med 20 miljoner följare, något som uppmärksammats av våra danska faktagranskarkollegor Tjekdet.

“14-åriga Eirika” är i själva verket den 14-åring som Kylie Jenners pojkvän tog kontakt med på Instagram 2016.

En del blir arga på de individuella personerna som delat efterlysningarna i Facebook-grupperna, men det rör sig om hackade användarkonton som utnyttjas av bedragarna.

Varför gör bedragarna så här?

Du är mer benägen att tro på sådant som en kompis delar och därmed är hackade konton användbara för bedragarna till deras övriga projekt.

Målet är att få så många människor som möjligt att se de bluffar som bedragarna kan tjäna pengar på.

Hackade konton är ibland “hejarklack” i kommentarsfälten för att få ekonomiska bluffar att se mer trovärdiga ut. De kan även stärka upp påståenden. Så här låter det till exempel från ett hackat konto som just lagt upp en fejkad efterlysning i en av grupperna:

Ett hackat konto kan också höra av sig till alla på vänlistan eller gå in i Facebook-grupper och göra inlägg med skadliga länkar.

LÄS MER:
► Detta händer när du går på bedrägerier på Facebook
► Kapade konton används som stödtrupper av bedragare

När du klickar på den här typen av länkar kan du få varningar av säkerhetsprogrammen i din dator.

Många påpekar att det rör sig om en bluff, men en del uppfattar efterlysningarna som verkliga. Varför innehåller efterlysningen inget nummer till polisen, frågar sig en kvinna i en Facebook-grupp. För att detta är bluff, får hon till svar från en annan gruppmedlem.

I början av augusti gick polisen och organisationen Missing people ut med en avrådan från att dela privata efterlysningar av försvunna personer i sociala medier, men då av anledningen att man kan röja personers identitet.

– Det kan vara personer som har lagt ut dessa efterlysningar av andra skäl än att människan är försvunnen, sade Christina Hjalmarsson på Missing People till TV4.

Sammantaget: Det finns ett stort antal sätt som hackare försöker få kontroll över konton i sociala medier. Hackade konton används sedan som fotsoldater i bedragarnas försök att lura till sig pengar. Läs på om problemet och var vaksam.

Om du blivit hackad på Facebook – gå igenom stegen på den här sidan.
Om du blivit hackad på Instagram – gå igenom stegen på den här sidan.

► Så kollar du bilder och påståenden på nätet – till Källkritikbyråns guider

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!