Granskning

Svampeffekter och whiplash – så påverkar klimatförändring bränder

24 January 2025  |  |

Allt kraftfullare svängningar mellan regn- och torrperioder förvärrar bränder och knyts till den globala uppvärmningen, men på nätet ifrågasätts att klimatförändringarna spelar roll vid brandkatastrofer. Vi går igenom frågan med forskare.

Foto: Skärmdump/Facebook/Youtube/Weather West

En vecka in på det nya året började det brinna i Kalifornien. Bränderna och deras omfattning har sedan dess varit en stor pågående nyhetshändelse och lett till intensivt debatterande på nätet om vad som gått fel i brandbekämpningen.

Många aspekter har tagits upp i mediebevakningen, exempelvis mordbrännare, mänskliga fel och kraftiga vindar. En del lyfter fram och andra avfärdar klimatförändringar som en förklaringsfaktor.

Orsaken till brändernas förlopp är inte klimatet, skriver en svensk man på Facebook och tar upp en rad andra faktorer. Inlägget har uppåt 1 000 interaktioner.

Inlägg på Facebook 14 januari.

“Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar”, sade en svensk debattör i sin Youtube-kanal med nära 40 000 följare, i torsdags.

En kvinna lade upp en bild i en svensk Facebook-grupp med över 12 000 medlemmar och skriver att det inte är en chans att åtta olika bränder som startar på det här sättet beror på klimatförändringar.

Inlägg på Facebook 11 januari.

Bilden som kvinnan använder som illustration är tagen ur en AI-genererad film som spridits i sociala medier, och som faktagranskats av nyhetsbyrån AFP.

Klimatförändringarnas betydelse

Vi ställde frågan till en rad forskare på området – vad spelar klimatförändringarna för roll för den här situationen?

– Det ändrade nederbörds- och temperaturklimatet ändrar förutsättningarna för hur lätt bränder tar sig, hur lätt de sprider sig och hur svårsläckta de är, förklarar Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Inlägg på Facebook 16 januari.

– Södra Kalifornien har alltid haft bränder som naturligt kan sättas igång av åskväder. Med klimatförändringarna så har det under de senare åren varit perioder med mer regn och då växer det mer under den säsongen, följt av längre torrperioder. Det leder till att om det brinner så finns det mer bränsle och det är torrare än vanligt och brinner lättare.

Gunilla Svensson får medhåll av Hans Chen, klimatforskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Det är inte klimatförändringarna som har orsakat bränderna, men man ser väldigt tydligt att det finns ett samband mellan klimatförändringar och ökad risk för skogsbränder, säger Hans Chen.

Han tar upp väderförhållanden och olika variabler som temperatur, luftfuktighet, vindar och perioder av torka.

– När man analyserar dessa så ser man att risken för skogsbränder har ökat markant till följd av mänsklig påverkan på klimatet. Med stigande temperaturer så får vi fler dagar med extrem hetta, men tittar man på en enskild skogsbrand av det här slaget så skulle den kunna ha inträffat även om vi inte haft uppvärmningen. Generellt blir skogsbränderna dock vanligare, säger Chen.

Den riskökningen kan man se för Sveriges del i en studie från i fjol från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

MSB-rapporten “Framtida brandrisk : förändringar i perioder av hög brandrisk enligt FWI-modellen”.

Atmosfären som “uppsugande svamp”

Atmosfären kan innehålla en viss mängd vattenånga och när jordklotet värms upp till följd av människans påverkan så kan atmosfären innehålla mer vattenånga. Vi kan föreställa oss det som en stor tvättsvamp, som blivit större.

– Men, vi kan se att vattenångan inte fylls på lika snabbt som kapaciteten ökat. Det uppstår ett ångtrycksunderskott, vilket vi har forskat på i min grupp. Det har ökat nästan överallt i världen över land. Den här trenden väntas fortsätta, baserat på vår nuvarande kunskap, säger Hans Chen.

En visualisering från studien “Hydroclimate volatility on a warming Earth”.

Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, förklarar med ett exempel.

– Varm luft kan innehålla mer vatten. Dusch i ett kallt rum ger imma på spegeln. Det blir det inte om det är varmt för då stannar vattnet som ånga i luften.

För varje grads ökning av temperaturen så ökar kapaciteten i atmosfären med ungefär sju procent, enligt Hans Chen.

– Det spelar väldigt stor roll för växtligheten, det driver hur mycket vatten som faktiskt avdunstar från växter. Atmosfären blir “törstigare” även om det finns mer vattenånga i den. Växter har svårare att hålla kvar vattnet, och därför blir de lättare torra.

Inlägg på Twitter/X 12 januari.

I Kalifornien har temperaturen på höstarna ökat med en grad och nederbörden minskat med ungefär 30 procent sedan början av 80-talet. Det här har lett till en ökning av brandrisken och mängden av dagar med “extremt brandväder”, ett förhållande som är sammankopplat med extrema bränder, har dubblerats under den tiden.

– Man kan räkna ut risk för brandväder och förr så såg man inte så ofta de här extremvärdena, alltså mycket hög risk för skogsbrand, men det ser man nu på grund av klimatförändringar, säger Chen.

Svänger mellan vått och torrt

Hans Chen på Chalmers tar upp fenomenet “väderwhiplash” eller “climate whiplash”.

– Inte bara har extremväder ökat utan det svänger fram och tillbaka oftare i vissa områden. Det växlar mellan väldigt våta förhållanden och väldigt torra – och det här spelar väldigt stor roll för risken för skogsbränder. 2023 hade vi väldigt blöta förhållanden i Kalifornien, mycket nederbörd. Det kan låta paradoxalt, men det kan öka risken för skogsbränder. Med mycket nederbörd växer gräs och buskar snabbare, men torkar ut snabbt under torrperioden. I slutet av torrperioden är det hög risk för bränder och det här gräset blir då extra foder för elden.

En ny studie om just de här fenomenen har uppmärksammats i samband med bränderna i Kalifornien. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment den 9 januari och heter “Hydroclimate volatility on a warming Earth”.

Kommentar på Facebook 17 januari.

Enligt studien hade den här sortens “hydroclimate whiplash” ökat med 33–61 procent sedan mitten av 1900-talet.

Källkritikbyrån tog kontakt med Daniel Swain, klimatforskare på UCLA i USA, som är huvudförfattare till studien. Sedan studien sammanföll med den dramatiska nyhetsutvecklingen har han haft väldigt mycket att göra och tipsade därför om att han sammanfattat fynden på sin blogg.

Så här skriver Swain angående situationen i Kalifornien:

Mycket våta förhållanden under vintrarna 2023 och 2024 följdes av en rekordtorr start på 2025 års regnperiod (med perioder av rekordhög värme och avdunstningsbehov däremellan). En mycket kraftig och torr storm i början av januari var den direkta utlösaren för den oöverträffade skogsbrandskatastrofen som följde, men den långt mer avvikande “whiplash”-effekten som föregick den (inklusive uteblivna säsongsregn fram till skrivande stund i mitten av januari) var det som verkligen lade grunden.

Från bloggen Weather West

Swain tog även upp detta på Twitter/X:

Går inte att reducera till en orsak

Johan Eckdahl är skogsbrandsforskare vid Lunds universitet och växte upp i Los Angeles-området.

– Sedan december 2024 har jag bott tillbaka i Los Angeles-området och förbereder mig för att påbörja flera stora forskningsprojekt om bränder i västra USA tillsammans med University of California, Berkeley. Jag bevittnar just nu de enorma rökmolnen och har varit i nära kontakt med förödelsen omkring, berättade Eckdahl för Källkritikbyrån förra onsdagen.

Kommentar på Facebook 17 januari.

– Den nuvarande brandsituationen i Los Angeles-området är komplex. Många vill reducera den till en enkel orsak, men det går inte. Verkligheten är att effekten av dessa händelser styrs av flera faktorer, inklusive en fortsättning av historiska brand- och väderdynamiker, tillsammans med förändringar i gränsområdet mellan stad och vildmark. Detta område påverkas av beslut från enskilda husägare, fastighetsutvecklare och olika nivåer av markförvaltningspolitik. Det finns definitivt en klimatförändringskomponent som driver extremiteten hos dessa bränder.

I tusentals år har södra Kalifornien upplevt kraftig brandaktivitet, där Santa Ana-vindarna har varit en viktig faktor, enligt Eckdahl.

– Dessa vindar uppträder i perioder om flera dagar under året och för med sig torr luft från upphöjda inlandområden, vilket kan förstärka brandspridningen.

Eckdahl berättar att vegetationen anpassat sig till situationen, men det gäller för de växter som haft tid på sig att göra det.

– Problemet uppstår när balansen mellan vegetation och väder störs. Klimatförändringar och markförvaltning (till exempel stadsutveckling) har utan tvekan orsakat en sådan störning. En av de viktigaste orsakerna till extremiteten hos de nuvarande bränderna i Los Angeles är övergången från två års regn som orsakade en ökning av vegetationen. När denna vegetation torkade ut under årets varma och torra förhållanden blev den en bränslekälla för infernot vi nu står inför.

Kommentar på Facebook 17 januari.

Eckdahl forskar bland annat på hur klimatförändringar påverkar ekosystemens återhämtning efter bränder.

– Det är en stor osäkerhet om brända ekosystem kommer att återgå till sin tidigare funktion eller om de kommer att ha svårt att återetablera sig under de förändrade förhållanden som följer med nuvarande klimatförändringar.

Så kopplas oväder till klimatförändringar

Det är många som påpekar att det är skillnad på klimat och väder i diskussionerna på nätet. Vad gäller för brandkatstrofer som den i Kalifornien?

– Många tror att man inte kan attribuera det här till klimatförändringarna för att det är en väderhändelse, men man kan faktiskt göra det nu med nya metoder, säger klimatforskaren Hans Chen på Chalmers.

– Det kallas för attributionsstudier och det finns en institution som gör just detta, de heter World weather attribution. De har inte hunnit titta på den här händelsen i Kalifornien, för det tar tid att göra det, men de har tittat på tidigare händelser, till exempel Kanada 2023 och Sydamerika 2024. Där har man sett att man kan attribuera dem till mänsklig påverkan på klimatet.

World Weather Attributions sajt.

Människan må vara den som sätter eld på saker i de flesta fall, men klimatförändringar och många andra faktorer spelar roll för vad som sedan händer.

– Klimatförändringarnas bidrag till höga nivåer av brandväder innebär att när väl bränder startar så har de potential att bli större, mer intensiva och svårare att hantera, sade klimatforskaren Chantelle Burton, som studerat utbredningen av bränd mark, i ett pressmeddelande från Storbritanniens vädertjänst Met Office förra veckan.

Kommentar på Facebook 17 januari.

I somras kom en studie som visade att extrema skogsbränder mer än fördubblats sedan 2003. I områden som västra USA hade den här sortens bränder blivit tio gånger så vanliga de senaste 20 åren.

– Vi ser ett varmare och torrare klimat manifestera sig framför våra ögon med de här extrema bränderna, sade studiens huvudförfattare, Calum Cunningham, till The Guardian.

Sammantaget: Att exempelvis säga att “Los Angeles brinner av många anledningar, ingen av de anledningarna är klimatförändringar” är missvisande.

Enligt klimatforskare har klimatförändringarna lett till en ökad risk för bränder. Fenomenet att atmosfären är allt mer “törstig” kan leda till att växtligheten blir mer torr än tidigare och den klimatmässiga whiplash-effekten gör att ena säsongens grönska kan bli ett problem i kommande torrperiod för invånarna i Kalifornien.


Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!