Virala påståenden om solkräm, D-vitamin och UV-strålning sprids på nätet – det här är vad forskningen faktiskt säger.

Varje sommar är sociala medier fulla av råd om solskydd. Influencers, wellnessprofiler och privatpersoner sprider varningar om att solskyddskräm är farligt, blockerar upptaget av D-vitamin, eller till och med ökar risken för hudsjukdomar.

Andra påstår att solglasögon stör kroppens biologiska rytm, att vi i stället ska bygga upp ett skydd och framför allt inte ska använda solglasögon.

“Sluta helt och hållet att använda solkrämer”, uppmanade exempelvis en Tiktok-användare. Han säger i videon att solen är något av det mest naturliga som behövs för allting här på jorden, och att vi därför inte ska använda solskyddsfaktor.

Vi har låtit experter kommentera de olika påståendena som sprids. Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Gauti Jóhannesson, docent och chefläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus, ger båda en likartad bild. Väldigt många av de påståenden som cirkulerar online saknar vetenskaplig grund, och vissa råd kan vara direkt skadliga.

Vad betyder UVA och UVB?

Solens ultravioletta strålning består huvudsakligen av två typer: UVB och UVA.

– UVB orsakar främst solbränna och ökar risken för hudcancer medan UVA är den främsta orsaken till för tidigt åldrande i huden – det vill säga rynkor och oönskade pigmentfläckar – men kan också på sikt bidra till utveckling av hudcancer. Många solskyddsprodukter innehåller i dag en kombination av fysikaliska och kemiska filter, just för att ge ett bredspektrumskydd mot både UVA och UVB, förklarar Lykke Barck.

I en video som tidigare granskats av nyhetsbyrån AFP påstår en svensk användare att “majoriteten av oss” lider av D-vitaminbrist och att bruket av solglasögon och solskydd är en dålig idé eftersom de “stör biologiska processer” för att ta upp D-vitamin.

– Nej, det stämmer inte, så det behöver man inte vara rädd för. Vår rekommendation är ungefär 10–15 minuter om dagen i solljus med exponerade underarmar, ansikte och händer. Men det betyder inte att man måste sitta i solen oskyddad i en kvart varje dag. Man vistas ju oftast ute mer än så, till exempel på väg till jobbet, i lunchpausen eller när man går till affären, säger Lykke Barck.

Solskyddskrämer är inte heller totalt blockerande, så även om vi är insmorda exponeras vi för solen. För att uppnå det skydd som anges på förpackningen krävs att du smörjer in dig rikligt – och återapplicerar krämen under dagen.

– Det är inget 100-procentigt filter. Solljus tränger igenom, och det räcker för att kroppen ska kunna producera vitamin D. Det finns inga belägg för att korrekt använd solskyddskräm leder till D-vitaminbrist. Däremot kan vissa grupper behöva D-vitamintillskott: äldre, små barn, personer som bär heltäckande kläder eller har mycket melaninrik hud. Där finns det tydliga rekommendationer från Livsmedelsverket, men det har inget med solskyddskräm att göra, säger Barck.

“Solkräm ökar risken för sjukdomar”

Att i stället använda till exempel kokosolja eller hallonfröolja, som en del influencers rekommenderar, är direkt olämpligt, enligt Lykke Barck.

– Vi har mycket bra solskyddsprodukter på EU-marknaden. De är noggrant reglerade, måste uppfylla krav och kontrolleras för både effekt och säkerhet. Dessutom gör Läkemedelsverket stickprov varje år för att se till att produkterna lever upp till de krav som gäller. Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, säger hon.

Att göra egen solskyddskräm, som vissa användare gör på nätet “utan farliga kemikalier” rekommenderas inte heller, då det bland annat är omöjligt att veta vilket skydd krämen faktiskt ger.

– Det finns ingen dokumenterad skyddseffekt. Naturliga oljor som kokos, hallonfrö eller morotsoljor har ingen bevisad solskyddseffekt. I vissa fall kan de till och med göra huden mer känslig för solen. Om det finns någon SPF-effekt alls, alltså skyddet mot UVB, är den mycket låg – och skydd mot UVA saknas helt, säger Lykke Barck.

“Solglasögon stör D-vitaminproduktion eller biologiska processer”

Vi går vidare till påståenden om solglasögon. En Facebook-användare skriver att orsaken till att man bränt sig kan vara att man “täckt för och hindrat solens strålar att nå hjärnans center”.

Melanin [. . .] är superviktigt för oss, inte bara att det gör oss bruna. Men när vi täcker för och hindrar solens strålar att nå hjärnans center så minskar vi även förmågan att skydda vår hud.

Utdrag ur Facebook-inlägg 18 mars

På Tiktok ställs också frågan om vi “ger oss själva hudcancer genom att använda solglasögon”. Andra hävdar att solgalsögonen gör att vi inte vet vilken tid på dygnet det är.

Det finns också användare som förespråkar att vi använder luxmätare för att få maximalt med dagsljus.

– Jag vet inte var de här påståendena kommer ifrån, men det stämmer inte. Det är helt enkelt fel. Det finns inga belägg för att solglasögon påverkar kroppens D-vitaminproduktion eller den cirkadiska rytmen, säger ögonläkaren Gauti Jóhannesson på Sankt Eriks ögonsjukhus, och tillägger att användandet av dessa luxmätare inte har någon som helst vetenskaplig grund.

Studier har också visat att appar som mäter ljus inte är särskilt pålitliga.

Det finns utöver detta ytterligare fel i dessa påståenden, nämligen hur produktionen av D-vitamin är kopplad till solljuset.

– D-vitaminet produceras i huden, inte ögonen, säger Gauti Jóhannesson.

Det finns inte heller någon grund för påståendet att barn inte skulle få använda solglasögon, enligt honom.

– Det handlar snarare om att skydda ögonen från skada. Det är helt rimligt att barn använder solglasögon, särskilt i miljöer med mycket reflexljus som snö eller vatten. Man kan få akuta UV-skador på ögat, som ger extrem ljuskänslighet. De brukar gå över, men det är inget man vill råka ut för. På lång sikt ökar långvarig solexponering risken för att man utvecklar grå starr tidigare, eller får inväxt av vävnad över hornhinnan, förklarar Jóhannesson.

Lykke Barck bekräftar Gauti Jóhannessons uttalande.

– Ögonen registrerar såklart solljuset, men det är inte via ögat som produktionen av D-vitamin startar, utan det sker när huden exponeras för UVB-strålning. Däremot är det viktigt att använda solglasögon som är CE-märkta och blockerar UV. Det skyddar mot den strålning som annars kan påverka ögat negativt både på kort och lång sikt, säger hon.

“UV-maxa” med hjälp av appar?

Det har också blivit en trend bland ungdomar att “UV-maxa”, det vill säga att med hjälp av appar som visar UV-index med avsikt sola när UV-index är som högst. De använder till exempel Strålsäkerhetsmyndighetens tjänst för att beräkna hur de ska bli maximalt bruna, i stället för hur de ska skydda sig maximalt från solens skador.

– Det är jättebra att ungdomarna har lärt sig vad man använder UV-index till och vad den säger, men de har ju vänt på det. De använder det helt galet, och gör tvärtom: I stället för att undvika att sola när det är högt UV-index söker de höga värden för att bli maximalt brända. Utöver risken för hudcancer utsätter de då också sig för risken att huden åldras fortare. Många av de som solar så i dag kommer om några år att i stället vilja lägga mycket pengar på anti-aging-produkter. Men den billigaste anti-aging-produkten är gratis: nämligen att skydda sig mot solen, konstaterar Lykke Barck.

“Det finns inga bevis för att solskydd förhindrar hudcancer”

Olika kemikalier som använts i arbetslivet har visats kunna leda till en ökad risk för skivepitelcancer, en form av hudcancer. Den första yrkesrelaterade cancern upptäcktes hos engelska sotare redan 1775, och under de efterföljande två hundra åren upptäckte man att mineraloljor och skifferoljor också innebar en ökad risk. Men tack vare förebyggande åtgärder är kemikalier som orsak till yrkesrelaterad hudcancer sällsynt i dag.

Däremot innebär UV-strålning i samband med utomhusarbete en ökad risk för skivepitelcancer i huden.

För några år sedan publicerade två svenska forskare en rapport om arbetsrelaterad hudcancer. I den ställde de sig tvekande till att rekommendera solkräm som ett skydd, eftersom de inte kunde hitta några bevis på att det verkligen skyddar.

Enligt forskarnas rapport är risken för malignt melanom vid utomhusarbete oklar, men de konstaterar att det finns goda skäl att undvika långvarig höggradig solstrålning vid utomhusarbete, till exempel med hjälp av fysiska skydd, som skärmar och tak och genom att använda kläder och bredbrättade hattar.

Forskarna skrev att “kunskapsläget när det gäller om solskyddsmedel ger ett gott skydd bedöms otillräckligt för att rekommendera användning vid utomhusarbete i Sverige.”

Källkritikbyrån har sökt de två forskarna, men inte fått möjlighet att göra en intervju med dem. Så här kommenterade en av forskarna, Bengt Järvholm, saken på Umeå universitets sajt i fjol:

“Vi anser att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, det saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer”.

Järvholm menade också att det är mycket svåra studier att genomföra då de kräver stora grupper och lång uppföljningstid.

Källkritikbyrån frågade därför Lykke Barck om detta uttalande. Hon förklarar att det är svårt att genomföra en studie på effekterna av solskydd, eftersom resultaten visar sig först efter många år, och människor dessutom exponeras olika mycket för solen.

– Det är av flera skäl väldigt svårt att göra en ny studie i dag där man låter folk gå utan solskydd under en längre tid. Med hänsyn till det vi vet om koppling mellan UV-strålning och hudcancer vore det inte etiskt försvarbart. Men vi lutar oss på en gammal australisk studie där en grupp använde solskydd dagligen i cirka fem år, och sedan följdes upp i tio år efter det. Den gruppen fick betydligt färre fall av hudcancer – både skivepitelcancer och melanom – än kontrollgruppen. Vi vet att UV-strålning orsakar hudcancer. Vi vet att solskydd till viss del blockerar UV-strålning. Då får man lägga ihop ett och ett, säger hon.

“Jag bränner mig inte – alltså behöver jag inget skydd”

Det går inte heller, som vissa hävdar att vänja huden långsamt vid solen, något som till exempel den omtalade “soldoktorn” Mikael Sandström förespråkat. Lykke Barck är kritisk till resonemanget:

– Många säger: Jag bränner mig inte, jag blir bara brun. Men det är inte ett tecken på hälsa. Det är ett tecken på att huden försöker skydda sig. Att huden blir brun är kroppens signal att den fått för mycket UV. Man har sett att det sker DNA-skador i huden även när man inte blir solbränd, alltså även när man bara får färg. Och det solskydd som mörkare hudtyper har naturligt är inte tillräckligt för att skydda mot allt. Alla kan ta skada av solen, säger Lykke Barck.

– Det viktigaste är att man skyddar sig. Det handlar inte om att smörja in sig och sen sola hur mycket som helst. Det är kläder, skugga, keps, solglasögon som gäller. Och sedan solskydd på de delar som inte går att täcka, konstaterar Barck.

Sammantaget: Påståenden om att solskyddsmedel blockerar D-vitamin, att solglasögon är farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm saknar vetenskapligt stöd. Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården är det tvärtom: korrekt använt solskydd minskar risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.

LÄS MER:
► Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer
► Vilseledande inlägg om maskrosor som cancerbot sprids på nätet
► Här är männen bakom “2-minuters hälsokontroller”

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!