Foton på papper, övervakningsbilder och tvetydiga uttalanden från politiker – här är tre fall där de påstådda bevisen inte håller måttet.

I samband med stora nyhetshändelser sprids många rykten och osäkra uppgifter. Problem uppstår när spekulationer blir till tvärsäkra påståenden – och uppgifter förs fram som bevis när de egentligen inte är det.

Vi tittar närmare på tre sådana fall, där “bevisen” faktiskt inte bevisar något och hur de spridits av svenska konton i sociala medier.

1. Nord stream-sprängningarna

26 september inträffade explosioner på havsbotten vid gasledningarna Nord stream 1 och 2 i Östersjön. Händelsen utreds som grovt sabotage.

Vad påstås?
Spekulationerna handlar främst om vem som ligger bakom sprängningarna. I många kommentarsfält har ett videoklipp spridits som belägg för att det var USA.

Klippet är från 7 februari, det vill säga två veckor före Rysslands invasion av Ukraina. I det står USA:s president Joe Biden och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och svarar på frågor på en presskonferens. Biden får frågan om han fått försäkringar från Tyskland att de ska avsluta Nord stream-projektet om Ryssland invaderar Ukraina och svarar:

“Om Ryssland invaderar… igen, så kommer det inte att finnas någon Nord stream 2. Vi kommer att sätta stopp för det..”.

På frågan om hur USA skulle kunna göra det svarar han: “Jag lovar att vi kommer att kunna göra det”.

Den tyske förbundskanslern deklarerar sedan att man kommer att ta gemensamma steg i frågan.

Här är ordväxlingen i sin helhet under presskonferensen:

Många använder Bidens citat som ett bevis för att USA sprängt gasledningarna. Skönt att se en politiker som håller sitt ord, skämtade en person i kommentarsfältet i onsdags förra veckan.

Ett Twitter-konto som är känt för att sprida konspirationsteorier och propaganda delade i tisdags förra veckan ett klipp med de här yttrandena av Joe Biden tillsammans med kommentaren: “BIDEN admits US behind sabotage of Nordstream 1 and 2.” (“Biden erkänner att USA ligger bakom sabotaget av Nord stream 1 och 2.”)

Inlägget får uppåt 30 000 interaktioner på Twitter och delas vidare på Facebook, däribland av många svenska sidor. Bland annat sprider debattören och Bulletin-skribenten Mattias Lindberg vidare en bild på Twitter-inlägget, men med en fråga: “Oj, kan det vara så?” och påståendet att Biden säger att USA ska “förstöra Nord stream 2”.

Han utvecklar vad han menar i kommentarsfältet: “Det är ett överdrivet påstående att Biden “erkänt” att USA ligger bakom sabotaget, men han talade om ett sabotage innan kriget utbröt”.

Med hjälp av verktyget Crowdtangle kan man se att Twitter-inlägget främst spreds på Facebook i svenska grupper:

Inlägget finns utlagt på Mattias Lindbergs Facebook-sida Faktafabriken med texten: “Högintressant videoklipp där Biden talade om att förstöra Nordstream 2 i det fall Ryssland invaderade Ukraina”. Lindberg får mothugg i kommentarsfältet:

Biden talade inte om ett sabotage. Precis det Biden säger på klippet gjordes av tyskarna själva 22 februari när man insåg att Ryssland skulle invadera, och man valde att stoppa arbetet med att certifiera Nordstream 2 och därmed har den pipelinen aldrig tagits i bruk.
Faktafabriken borde vara måna om att ha koll på fakta.

Kommentar på Facebook

Sammantaget: Det finns ännu inget svar på frågan om vem som ligger bakom sprängningarna på Östersjöns botten, men att Joe Biden uttryckt sig på det här sättet bevisar inte det som påstås i sociala medier – nämligen att USA skulle ha förstört gasledningarna.

Uttalandet emottogs däremot som anmärkningsvärt vid tiden det gjordes – till exempel skrev CNN Business en artikel med titeln “What is Nord Stream 2 and can Biden kill it?“, men det handlade då om ekonomiska medel.

Presskonferensen som orden yttrades på handlade om möjliga sätt att avskräcka Ryssland från att invadera Ukraina, sätt som omfattade ekonomiska sanktioner av olika slag.

Till Aftonbladet säger Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare på Utrikespolitiska institutet, att han tolkar Joe Bidens uttalande om Nord Stream som ekonomiska och politiska åtgärder. Han säger vidare:

– Biden är en pratsam typ som ofta uttrycker sig oprecist. Han tänker inte på att det han säger kan tolkas på olika vis av människor som inte förstår kontexten.

Hotet realiserades också innan kriget bröt ut. Den 22 februari stoppade Tyskland sin process med att certifiera Nord stream 2, som ett led i påtryckningarna mot Ryssland.

2. “Rand-rapporten”

I början av september cirkulerade påståenden i Tyskland om att en hemlig rapport läckt från den amerikanska tankesmedjan Rand corporation – men enligt organisationen rör det sig om en fejkad rapport.

Vad påstås?
På dokumentet står datumet 25 januari. Innehållet handlar om att USA ville försvaga den tyska ekonomin och att man planerat kriget i Ukraina genom att provocera Ryssland. Foton på dokumenten lades upp på tyska och ryska sajter.

13 september skrev den svenska högerextrema sajten Nya dagbladet en artikel med rubriken: “Chockerande dokumentet: Så planerade USA kriget och energikrisen i Europa”. Den inleds så här:

Som första tidning i Europa kan Nya Dagbladet publicera vad som förefaller vara USA:s hemligstämplade planer att krossa den europeiska ekonomin med ett krig i Ukraina och en framkallad energikris.

Nya dagbladet

Dagen därpå skrev tanksmedjan Rand corporation på sin hemsida att det rör sig om en fejkad rapport. Nya dagbladet har sedan dess lagt till en uppdatering där man skriver att “Rand förnekar ursprung till rapporten”.

Nya dagbladets artikel har fått internationell uppmärksamhet, något som de skriver om själva, och artikeln har även delats på Twitter av den ryska ambassaden i Sverige:

Detta kommenteras på Twitter av Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet:

Det officiella Twitter-kontot för den ryska ambassaden i Sverige publicerar en länk till en desinformations-artikel på den nationalistiska och konspirationsteoretiska webbsidan Nya Dagbladet. Artikeln hävdar att det finns en hemlig amerikansk plan, utvecklad av Rand, för att krossa Europa med en energikris.

Inlägg på Twitter

Om man jämför tankesmedjan Rand corporations andra rapporter och de här dokumenten som det visas upp bilder på så finns det flera avvikelser. Det tas även upp händelser som ännu inte skulle ha skett enligt datummärkningen.

Den påstådda rapporten nämner stoppandet av Nord stream 2, något som skedde först i slutet av februari. Den 25 januari, datumet för den påstådda rapporten, så var det projektet fortfarande på banan. Detta tas upp av den brittiska faktagranskaren Logically tillsammans med en rad andra synpunkter.

I granskningen har man jämfört dokumenten med Rands verkliga rapporter och hittat avvikelser i stavning, formatering, typsnitt och design, liksom att det saknas titel på rapporten och namn på författaren.

En hemlig eller intern rapport skulle inte heller innehålla uppmaningar om att länka direkt till rapporten på Rands sajt, noterar man.

Det finns även en del faktafel som bedöms som osannolika för en amerikansk tankesmedja som sysslar med politik. Den påstådda Rand-rapporten benämner till exempel felaktigt USA:s två kamrar som “kongressen och senaten”. USA:s kongress består av senaten och representanthuset.

Sammantaget: Nya dagbladet avfärdar invändningarna som framförs, och lägger ansvaret för att bevisa påståendena i sin egen publicering någon annanstans, men bevisbördan ligger på den som påstår något och i det här fallet publicerar och sprider vidare det. På vilket sätt dokumenten “förefaller vara” från den amerikanska tankesmedjan, annat än att någon skrivit Rand corporation på papprena klargör man inte.

3. Mahsa Jina Aminis död i Iran

Mahsa Jina Amini, en 22-årig kvinna från iranska Kurdistan, dog sedan hon gripits av sedlighetspolisen vid ett besök i huvudstaden Teheran. Enligt hennes familj misshandlades hon av polisen den 14 september och hamnade till följd av det i koma. Hon dog den 16 september och hennes död har utlöst en stor proteströrelse i och utanför Iran.

Vad påstås?
Den iranska regimen påstår att Amini dog av en hjärtattack. Det påståendet sprids även av svenska avsändare.

Bilder från övervakningskameror släpptes av den statligt ägda nyhetsbyrån IRNA (Islamiska republikens nyhetsbyrå) den 17 september tillsammans med påståendet att Amini skulle ha dött av en hjärtattack.

Filmen som består av ihopklippta övervakningsbilder visar Amini inne i en myndighetslokal där hon efter ett tag reser sig upp, pratar med en kvinna och sedan trycker händerna mot huvudet innan hon faller ihop. Senare kommer vårdpersonal och en ambulans.

I svenska Facebook-grupper som ofta sprider konspirationsteorier har sekvensen spridits som bevis för att Amini dog av en hjärtattack i stället för att hon blev misshandlad av polisen.

Så här skriver en administratör i en av grupperna:

Förefaller som om västmedia och globalisterna än en gång försöker blåsa folket och ljuga ihop en falsk historia om att det var polisen i Iran som orsakade Mahsa Aminis död för att hon hade slöjan på fel sätt.
Övervakningsfilmen visar ögonblicket då Amini faller till golvet på en polisstation. Polisen sa att hon omedelbart fördes till sjukhuset och avvisade anklagelser om fysisk kontakt med 22-åringen och tillade att hon förlorade livet på grund av en hjärtinfarkt.

Inlägg på Facebook

Påståendet dyker även upp i kommentarsfält till nyhetsartiklar:

Sammantaget: Övervakningsbilderna motbevisar inte det som Aminis familj säger har inträffat. Enligt dem greps 22-åringen och misshandlades i ett polisfordon. Därifrån finns inga bilder eller filmer. Däremot har det de senaste veckorna cirkulerat videor som felaktigt påståtts föreställa det.

Släktingar till Mahsa Jina Amini har gått ut och berättat om familjens upplevelser i flera medier, däribland en kusin i norska TV2, en annan i Aftonbladet och en ytterligare i brittiska Sky news.

Filmen är inte heller något bevis för att hennes död orsakades av en hjärtattack.

Att Amini kunde stå och gå efter en misshandel bevisar ingenting. Skallskador kan orsaka blödningar som dröjer innan de påverkar den som drabbats, något som uppmärksammats av faktagranskare.

Problemen med påstådda bevis

Många söker svar på nätet, men det gäller att se upp så att man inte bara accepterar påstådda bevis som inte håller måttet eller drar alltför långtgående slutsatser på lösa grunder. Det här kan vara bra att tänka på:

• Att du har sett övervakningsbilder på nätet från en händelse betyder inte att du vet vad som har hänt.
• Det förekommer förfalskade dokument och manipulerade bilder och filmer på nätet.
• Även äkta videoklipp eller bilder kan utnyttjas av någon som vill bygga en falsk bild av en händelse.

Källkritikbyrån har en föreläsning där vi tar upp frågor om bevis och bra saker att tänka på när man delar uppgifter på nätet – den kan du se här:

Vill du ha mer tips på hur du själv kan kolla upp saker så kika bland våra guider.

Har du tips på något du vill att vi ska granska så hör gärna av dig!