Bilden av ett Sverige i krig sprids på Tiktok, rapporterades i helgen. Vi tittar närmare på det som spridits – och finner mest skämt och skärmdumpar av nyheter.

En TT-artikel uppmärksammade i söndags att det finns inlägg på appen Tiktok som kan ge bilden av att ett krig är nära och att Ryssland ska invadera Sverige.

I en sökning på Ryssland i Tiktok-appen så dyker ett antal svenska inlägg upp. Det är inte många som sticker ut som virala och det mesta framstår som barn och ungas kommentarer till det rådande läget.

Det är svårt att bedöma omfattning av rykten, men i det här fallet så verkar inspirationen till inläggen på Tiktok i många fall ha varit diskussionen i samhället – med några få undantag.

Vi tittar på några exempel som har lite fler interaktioner:

En video med över 400 000 visningar och nära 15 000 gillamarkeringar har en karta i sig. Kartan visar olika zoner i Sverige med texten till:

BARA! Om Ryssland attackerar Sverige, detta är ställen som har chans att Ryssland invaderar.

BLÅ = INGEN ATTACK
GUL = 40% CHANS
RÖD = 100% CHANS
SVART = TOTAL KRIG

Vad är det för karta? Personen bakom inlägget har inte skapat den själv, men bekräftar för Källkritikbyrån att den är hemmagjord.

“Den är bara påhittad och är inte riktigt! Så folk som ser den behöver inte vara oroliga, för att den inte är riktigt”, skriver personen bakom inlägget i ett mejl.

I kommentarsfältet är det främst människor som kommenterar i vilka zoner de bor på kartan. Någon skriver: “Livet suger för oxelösundare”. En annan skriver: “Jag bor i svart tack och hej”.

– Bilden är falsk och ingenting som vi ligger bakom på något sätt, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten.

Efter det att Källkritikbyrån kontaktat personen så lägger den in en fäst kommentar till kommentarsfältet där det står att nyheter om att Ryssland ska attackera Sverige är till “95 procent inte äkta” och att människor inte behöver vara oroliga:

Senare stängs kommentarsfältet helt.

“Jag har stängt av kommentarer och folk som inte vill se kan bara skrolla förbi”, säger personen bakom inlägget till Källkritikbyrån.

I övrigt är många av de inlägg som görs om Ryssland skämt på temat “nu kommer ryssen”.

“Hörde att Ryssland ville ta över. Kom å testa”, skriver till exempel en person med en bild på bröderna i SVT-serien Leif & Billy.

Andra personer delar skärmdumpar på nyhetsartiklar och ledartexter om Rysslands vapenskrammel och läget diskuteras i kommentarsfälten.

Organisationen Barnens rätt i samhället (Bris) hade enligt TT:s artikel i helgen tagit emot samtal från barn som varit rädda för krig och för Ryssland.

– Man kan utgå från att det här är nyheter som de flesta barn från skolåldern och uppåt tar del av nu, säger Marie Angsell på Bris och ger tips om att vuxna bör gå in och prata med barnen om vad de tar del av i flödet.

I TT:s text tas det här exemplet upp från Tiktok: “Ryssland kommer att bomba Sverige. Varför Ryssland, jag vill inte dö”.

Det inlägget hade på måndagen knappt 800 gilla-tummar och drygt 40 000 visningar. Kontot ser ut att tillhöra en väldigt ung person, som i övrigt har haft en begränsad spridning på sina videor.

Förutom texten består inlägget av en skärmdump av en kolumn i Aftonbladet med rubriken “Putins hot mot Sverige riskerar slå tillbaka” och en skärmdump av Nyheter24:s artikel från 2016 med rubriken “Här är bilderna på Rysslands nya superbomb – kan utplåna halva Sverige”.

Inlägget verkar inte oroa följarna i någon större utsträckning.

Men en del i sociala medier är oroliga, unga som gamla.

Om vi tittar på det som det faktiskt är rädsla kring? Hur ska man se på tanken att Ryssland skulle invadera Sverige när självaste försvarsministern säger att “angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”?

– Även fast vissa uttrycker oro över situationen och pekar på att ett angrepp ”inte kan uteslutas” så betyder det inte att ett anfall mot Sverige är nära förestående, säger Ola Svenonius, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Enligt honom handlar mycket av det som olika regeringar och militärmakter gör just nu om signaler.

– De vill på olika sätt visa för varandra att olika handlingsalternativ kostar mer än andra. Så fungerar internationell politik, men det betyder i sig inte att det kommer att bli krig i Sverige.

Sammantaget: I nuläget ser det ut som att de flesta av de inlägg som fått lite större spridning på Tiktok inte är vilseledningsförsök, utan unga som uttrycker sig, såvitt vi kan avgöra.

Finns det de som vill sprida desinformation av andra skäl än att bolla sina tankar kring nyhetsläget? Ja, att det finns ryska trollfabriker är ett väletablerat faktum och man ska alltid överväga att vem som helst kan sitta bakom ett konto i sociala medier.

Att vilja ha fler följare eller interaktioner är också en drivkraft att betänka i en analys av Tiktok.

– Tiktoks system fungerar ju så att användare får se mycket mer av det som de redan tittar på och då kan de få en sned bild av verkligheten. Vissa Tiktok-användare märker också att de får många kommentarer eller likes på inlägg som göra andra upprörda och använder därför såna här saker för att få fler följare. Det är viktigt att barn förstår att det finns ett system som bygger på att inlägg ska skapa känslor, säger Ola Svenonius på FOI.

På måndagen lade SVT ut en intervju med Sophia Garcia Hasselberg som är digital redaktör på Lilla Aktuellt. Hon berättar att man fått in väldigt många frågor om Ryssland och tar upp att det sprids klipp om detta på Tiktok, men påpekar också att det kan vara ett sätt att få interaktioner.

Det är svårt att göra analyser av hur mycket någonting egentligen sprids bland ungdomar, vad som är intresse för ett stort samtalsämne och hur mycket som är eko av vad vuxna pratar om och vad som lyfts upp och förstärks i medier. Det kunde vi till exempel se i samband med ryktena om “den stora tafsardagen” i fjol.

Enligt den årliga undersökningen Svenskarna och internet 2021 används Tiktok dagligen av ungefär hälften av de tillfrågade som går på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Det är väldigt många människor. Nyheter som oroar dyker upp i sorlet och huruvida “många” blir rädda eller inte oroade alls kan vara svårt att avgöra.

Att ungdomar ställer sig samma frågor som vuxna är kanske inte heller så konstigt.

Samtidigt påpekar Bris att barn ringer och är oroliga. Vi frågade hur många samtal det handlar om.

– Det gäller runt 15 samtal som handlat om detta under de senaste dagarna, och i de samtalen har vi noterat en stor oro hos barnen, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris till Källkritikbyrån.

Femton samtal bedömer hon är en trend.

– Det ska ganska mycket till innan en enskild omvärldshändelse märks som en trend i Bris nationella stödlinje. Andra exempel på när det skett har exempelvis varit attacken på Drottninggatan eller clownskräcken för några år sedan.

Om du som är ung eller barn känner dig orolig, prata med en vuxen eller ring Bris!

Uppdatering 19 januari: Tillagd kommentar från Försvarsmakten om kartan.

Har du sett någon som sprider konstiga påståenden i sociala medier? Ta en skärmdump och skicka den ihop med länken till oss på Källkritikbyrån så kan vi undersöka påståendet.