Granskning
Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet
9 January 2023 | Åsa Larsson |
Ett nytt år och nya chanser för blufftävlingar som har målet att du ska ge ifrån dig dina personuppgifter – så här går det till.

Uppdatering 28 mars: En fejkad Lidl-sida sprider just nu samma bluff – läs gärna vår granskning här nedan eller guiden Så känner du igen en blufftävling.
En ny “utlottning” kommer från Facebook-sidan E-bike som startades igår. Så här låter deras erbjudande:
Vi är glada att kunna meddela att vi ger bort 350 cyklar som inte kan säljas på grund av repor och mindre skador, alla cyklar är i gott skick så vi skickar slumpmässigt till någon som delar vårt inlägg och skriver “Tack”. lycka till
Från inlägg på Facebook 8 januari 2023
På ett dygn har erbjudandet rakat ihop över 10 000 interaktioner på Facebook.

Kopior av sidan med namn som “E-bike fans” har skapats tidigare och lagt ut nästan likadana utlottningar.
Problemet är att det rör sig om en sorts bluff som hemsökt Facebook i åratal. Arrangörerna startar en ny sida och påstår sig ha något fint pris eller produkter att skänka bort. Man utnyttjar ofta kända svenska varumärken, som exempelvis Ica eller Clas Ohlson. Formuleringarna är ofta nästan identiska och genom åren har bedragarna lockat med badtunnor, minihus på hjul, elskotrar och köksapparater.
Men detta verkar inte de tusentals svenska Facebook-användare som gillar och kommenterar på bluffinlägget från E-bike känna till. Arrangörerna svarar nästan varje kommentar i E-bikes “utlottning” med att personen ska trycka på den blåa knappen “Sign up” på Facebook-sidan. Att göra det leder så småningom till den här sidan:

Här handlar det plötsligt om “20 spel för en prenumerationsavgift på 50 kr/vecka under 50 veckor” och en fil du ska ladda ner, det vill säga inte alls det som utlovades i inlägget på Facebook.
Och så här går ofta till. Förutom risken att du binder upp dig på ett abonnemang som du inte helt uppfattat eller önskat, så finns även möjligheten att ditt telefonnummer blir en värdefull handelsvara.
Personuppgiftshandeln på nätet
I flera av de bluffar som Källkritikbyrån granskat genom åren så har det varit svårt att nå ända fram till avsändaren, eftersom de gömmer sig bakom anonyma sidor. Vi har skildrat vad som kan hända när du registrerar dina personuppgifter på en av de här sajterna – telefonen börjar ringa – och att kriminella ibland sysslar med nätbedrägerier vid sidan av annan brottslig verksamhet.
I december rapporterade TV4:s granskande program Kalla fakta om att de upptäckt att stora svenska företag köper och använder personuppgifter som samlats in genom den här sortens blufftävlingar.

Källkritikbyrån har rapporterat om företaget XLwin som ligger bakom “Kulklubben” som används i bluffarna. TV4:s reporter sökte i december upp den ansvarige representanten för Kulklubben i Sverige, och när denna inte svarade så prövade Kalla fakta i stället att låtsas vara intresserade av att köpa personuppgifter. När mannen konfronterades av reportern så lämnade han snabbt platsen.

Bland företagen som köpt personuppgifter på det här sättet fann Kalla fakta bland andra Vattenfall och TV4:s egna systerbolag C More. Även när TV4 uppmärksammade företagen på att personuppgifterna samlats in genom bedrägerier så fortsatte en del av dem ändå.
Och på nätet fortsätter blufftävlingarna. För den som sett dem förut är det ganska enkelt att genomskåda, men många verkar gärna delta i tävlingarna och därmed ge spridning till dem.
Källkritikbyrån har publicerat en guide till hur du själv kan ta reda på om det rör sig om en bluffsida. Här hittar du den!
Hjälp inte bedragarna
∙ Om du blir kontaktad, ge inte ifrån dig någonting.
∙ Du riskerar att bli av med pengar genom att ge ifrån dig personuppgifter.
∙ Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.
∙ Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.
∙ Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.
∙ Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.
∙ De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.
∙ Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:
► Detta händer när du går på bedrägerier på Facebook
► Så ser Facebook-bedragarnas senaste bluffar ut
► Kapade konton används som stödtrupper av bedragare
Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!